1
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad är ett psykologiskt konstrukt?
A
Ett teoretiskt psykologiskt kännetecken, en egenskap, process eller tillstånd som inte kan observeras direkt
Exempel inkluderar kunskap, intelligens, självkänsla, attityder, hunger, minne, personlighetsdrag, depression och uppmärksamhet.
2
Q
1.2 Psykometrins grunder
Varför kallas ett psykologiskt konstrukt latent?
A
För att det inte går att observera direkt
Till exempel kan ‘egentlig depression’ inte observeras direkt utan manifesterar sig genom indikatorer.
3
Q
1.2 Psykometrins grunder
Ge exempel på psykologiska konstrukt.
A
- Kunskap
- Intelligens
- Självkänsla
- Attityder
- Hunger
- Minne
- Personlighetsdrag
- Depression
- Uppmärksamhet
Dessa termer används ofta synonymt med psykologiskt konstrukt.
4
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad används för att mäta ett latent fenomen?
A
Indikatorer som är manifesteringar av det latenta fenomenet
Psykologer observerar dessa indikatorer för att mäta konstruktet indirekt.
5
Q
1.2 Psykometrins grunder
Sant eller falskt: Psykologiska tester mäter direkt det latenta konstruktet.
A
FALSKT
Svar på psykologiska tester ses som indikatorer för det underliggande hypotetiska konstruktet.
6
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad är syftet med att ha flera indikatorer för ett psykologiskt konstrukt?
A
- Minska inverkan av slumpmässiga fel
- Öka tillförlitligheten (reliabiliteten) i mätningarna
Flera indikatorer bidrar till en stabilare och mer pålitlig mätning av det latenta konstruktet.
7
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad är en viktig utmaning med att använda flera indikatorer?
A
Att säkerställa unidimensionalitet
Det innebär att alla indikatorer verkligen mäter samma underliggande sak.
8
Q
1.2 Psykometrins grunder
Hur beräknas testpoäng från skattningsskalor?
A
Genom att tilldela numeriska värden till varje svar på indikatorerna
Processen innefattar steg som gradering, omvänd poängsättning, standardisering och sammanvägning.
9
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad innebär gradering och poängsättning i beräkningen av testpoäng?
A
Svarskategorierna tilldelas numeriska värden, oftast som heltal
Detta är det första steget i processen för att beräkna testpoäng.
10
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad är syftet med omvänd poängsättning?
A
Att säkerställa att höga poäng konsekvent representerar en högre nivå av det mätta konstruktet
Detta kan vara nödvändigt för vissa items.
11
Q
1.2 Psykometrins grunder
När är standardisering nödvändig?
A
När items har olika skalor
Standardisering säkerställer jämförbarhet mellan olika items.
12
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad är en råpoäng?
A
Ett sammanvägt resultat baserat på svaren på indikatorerna
Råpoängen kan omvandlas till en standardpoäng för tolkning.
13
Q
1.2 Psykometrins grunder
Hur omvandlas en råpoäng till en standardpoäng?
A
Genom formeln T = Z*10 + 50
Denna omvandling gör det möjligt att tolka poängen i relation till en referensgrupp.
14
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad är en T-poäng?
A
En standardiserad poängskala med medelvärde 50 och standardavvikelse 10
Syftet är att göra testpoäng mer begripliga i relation till en referensgrupp.
15
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad indikerar en T-poäng?
A
Hur många standardavvikelser ett testresultat ligger över eller under medelvärdet
T-poäng 50 representerar genomsnittet, T-poäng 60 är en standardavvikelse över, och T-poäng 40 är en standardavvikelse under.
16
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad motsvarar en T-poäng på 50?
A
Det genomsnittliga värdet i referenspopulationen
Detta motsvarar ett Z-värde på 0.
17
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad motsvarar en T-poäng på 60?
A
En standardavvikelse över medelvärdet (Z=+1)
Indikerar att individen presterar bättre än genomsnittet.
18
Q
1.2 Psykometrins grunder
Hur beräknas en T-poäng?
A
T = Z * 10 + 50
Z är z-värdet för det observerade testresultatet.
19
Q
1.2 Psykometrins grunder
Hur beräknas Z-värdet?
A
Skillnaden mellan råpoängen och medelvärdet dividerat med standardavvikelsen
Z-värdet används för att omvandla råpoäng till T-poäng.
20
Q
1.2 Psykometrins grunder
Ge ett exempel på en T-poäng om Z-värdet är 1.5.
A
T-poäng 65
Detta betyder att individen ligger 1.5 standardavvikelser över medelvärdet.
21
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad måste man känna till för att tolka en T-poäng korrekt?
A
Medelvärdet och standardavvikelsen för de omvandlade poängen
Dessa värden är nödvändiga för att förstå testresultatets betydelse.
22
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad är normbaserad tolkning?
A
En tolkning som används för att förstå hur en individs testpoäng förhåller sig till andra personers poäng
Jämför en persons resultat med resultat från en referensgrupp, vilket hjälper till att avgöra om individen har en högre eller lägre poäng än ‘medelpersonen’.
23
Q
1.2 Psykometrins grunder
Vad är kriteriebaserad tolkning?
A
En tolkning som används för att fatta beslut om en persons färdighetsnivå
Fastställer en gräns (cut-off score) för testpoängen och sorterar personer i två grupper baserat på om deras prestation överstiger kriteriet.
24
Q
1.2 Psykometrins grunder
Ge ett exempel på kriteriebaserad tolkning.
A
Körkortsprov
Här måste man uppnå en förutbestämd poäng för att godkännas.
25
# 1.2 Psykometrins grunder
I kriteriebaserad tolkning, vad används för att sortera personer?
En gräns (cut-off score)
## Footnote
Personer sorteras i de vars prestation överstiger kriteriet och de vars prestation inte gör det.
26
# 1.2 Psykometrins grunder
Vad kan ett definierat testpoäng i kriteriebaserad tolkning indikera inom psykologi?
Om en person uppfyller kriterierna för en diagnos som egentlig depression
## Footnote
Detta innebär att det finns ett på förhand definierat gränsvärde för testpoängen.
27
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad handlar **reliabilitet** om?
Testpoängens tillförlitlighet, reproducerbarhet, säkerhet och precision
## Footnote
Reliabilitet besvarar frågan i vilken utsträckning upprepade mätningar ger samma resultat.
28
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Enligt den **klassiska testteorin (CTT)**, vad är reliabilitet en funktion av?
Observerat värde = Sanna värdet + plus slumpmässiga fel
29
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Hur definieras **reliabilitet**?
Utsträckning våra observerade mätningar reflekterar 'sanna' mätningar
## Footnote
Förhållandet mellan den sanna variansen och den observerade variansen ($R_{XX} = s^2_t / s^2_o$).
30
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Hur kan reliabilitet ökas vid testkonstruktion?
Genom att använda flera indikatorer (frågor/items)
## Footnote
Detta minskar inverkan av enskilda mätfel.
31
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Är reliabilitet en fast egenskap hos instrumentet?
Nej, det är ett estimat av tillförlitlighet i specifika populationer
## Footnote
Måste utvärderas för varje ny studie, användningsområde eller tidpunkt.
32
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Nämn en metod för att estimera **reliabilitet**.
* Test-retest reliabilitet
* Intern konsistens
* Alternativa former
* Inter-rater reliabilitet
## Footnote
Dessa metoder mäter olika aspekter av reliabilitet.
33
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad mäter **test-retest reliabilitet**?
Konsistens över tid
## Footnote
Genom att samma test ges vid två olika tillfällen.
34
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad mäter **intern konsistens**?
Hur väl testets olika delar (items) hänger samman
## Footnote
Exempelvis genom Cronbach's alfa.
35
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad innebär **alternativa former** i reliabilitetsmätning?
Använder två likvärdiga versioner av testet
## Footnote
Detta för att mäta reliabilitet.
36
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad utvärderar **inter-rater reliabilitet**?
Överensstämmelse mellan olika bedömare
## Footnote
Viktigt för att säkerställa att bedömningar är konsekventa.
37
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad är **validitet** i samband med mätningar?
Mätningens relevans och ändamålsenlighet
## Footnote
Validitet syftar till den grad i vilken evidens och teori stöder tolkningarna av testpoäng för testets avsedda användningsområden.
38
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad innebär **validering**?
Att samla in evidens för att vetenskapligt underbygga de föreslagna tolkningarna
## Footnote
Validering är en viktig process för att säkerställa testets validitet.
39
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Enligt den samtida psykometriska standarden finns det **fem typer av evidens** som bidrar till den övergripande konstruktvaliditeten. Nämn dem.
* Evidens baserad på testinnehåll
* Evidens baserad på intern struktur
* Evidens baserad på responsprocesser
* Evidens baserad på associationer med andra variabler
* Evidens baserad på konsekvenser av testanvändning
## Footnote
Dessa typer av evidens hjälper till att bedöma validiteten av ett test.
40
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad bedömer **evidens baserad på testinnehåll**?
Hur väl testets innehåll täcker det psykologiska konstrukt som testet är avsett att mäta
## Footnote
Detta utvärderas ofta av expertpaneler.
41
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad undersöker **evidens baserad på intern struktur**?
Hur testets delar relaterar till varandra och om denna struktur överensstämmer med konstruktets teoretiskt förväntade struktur
## Footnote
En central fråga är unidimensionalitet.
42
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad fokuserar **evidens baserad på responsprocesser** på?
Hur respondenterna tolkar, förstår och besvarar items
## Footnote
Detta undersöks ofta med 'tänka högt'-intervjuer.
43
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad undersöker **evidens baserad på associationer med andra variabler**?
Hur testpoängen samvarierar med andra mått
## Footnote
Detta inkluderar konvergent och diskriminant validitet.
44
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad granskar **evidens baserad på konsekvenser av testanvändning**?
Om testanvändningen leder till avsedda och önskvärda konsekvenser
## Footnote
Det inkluderar även oavsedda, potentiellt diskriminerande konsekvenser.
45
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad är **reliabilitet** i samband med psykologiska test?
Tillförlitlighet i poäng som produceras av testet
## Footnote
Reliabilitet är nödvändig för validitet; ett test måste producera tillförlitliga poäng för att dessa ska kunna tolkas validt.
46
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad krävs för att ett test ska vara **validt**?
Det måste producera tillförlitliga (reliabla) poäng
## Footnote
Om mätningarna är inkonsekventa eller oprecisa kan de inte korrekt reflektera det psykologiska konstruktet.
47
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Är **reliabilitet** tillräckligt för att säkerställa **validitet**?
Nej
## Footnote
Ett test kan vara mycket reliabelt men ändå inte validt för det avsedda syftet.
48
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Hur påverkar **låg reliabilitet** korrelationer mellan test och kriterievariabler?
Den minskar (attenuerar) observerade korrelationer
## Footnote
Detta gör att ett starkt sant samband mellan två konstrukt kan se svagare ut på grund av dålig reliabilitet.
49
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad måste testutvecklare sträva efter vid konstruktion av psykologiska test?
* Hög reliabilitet
* Stark validitet
## Footnote
Reliabiliteten är en grundsten; utan den kan ingen meningsfull validitet uppnås.
50
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad försäkrar **validiteten** i psykologiska test?
Att vi mäter det vi avser att mäta
## Footnote
Validiteten säkerställer att våra tolkningar av testresultaten är korrekta och ändamålsenliga.
51
# Ta bort 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Är både **reliabilitet** och **validitet** kärnkompetenser för en psykolog?
Ja
## Footnote
Både som testanvändare och testutvecklare är dessa kompetenser avgörande.
52
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Hur kan **reliabiliteten** förbättras genom upprepade mätningar?
* Fler indikatorer/items
* Ökad testlängd
* Upprepade mätningar över tid (test-retest)
* Upprepade mätningar med olika skattare (inter-rater reliability)
* Använda alternativa testversioner
## Footnote
Dessa metoder syftar till att fånga det sanna värdet och reducera påverkan av slumpmässiga fel.
53
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad innebär det att använda **fler indikatorer/items** för att förbättra reliabiliteten?
Inkludera flera indikatorer för att minska effekten av slumpmässiga fel
## Footnote
Detta är en grundläggande princip för att öka tillförlitligheten, ursprungligen från astronomi och statistik.
54
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Hur påverkar **ökat testlängd** reliabiliteten?
Ökar reliabiliteten om nya items är av samma kvalitet och mäter samma sak
## Footnote
Variation i det 'sanna värdet' ökar mer än variation i mätfel.
55
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad är **Spearman-Browns profetiaformel**?
En formel för att förutsäga hur reliabiliteten förändras vid en förlängning av testet
## Footnote
Nyttan av att lägga till fler items avtar när testet redan är långt.
56
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad innebär **test-retest** i sammanhanget av reliabilitet?
Administrera samma test vid två olika tillfällen och korrelera resultaten
## Footnote
En högre korrelation indikerar högre reliabilitet.
57
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad är syftet med **inter-rater reliability**?
Mäta överensstämmelsen mellan bedömningar från olika skattare
## Footnote
Används för att bedöma reliabiliteten när flera bedömare bedömer samma material.
58
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad innebär det att använda **alternativa testversioner**?
Använda två likvärdiga versioner av samma test och korrelera resultaten
## Footnote
Detta kan också ge ett mått på reliabilitet.
59
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad innebär det att ett test har **låg reliabilitet**?
Testpoängen är opålitliga, oprecisa och inte reproducerbara
## Footnote
Detta innebär att mätningarna påverkas av slumpmässiga fel snarare än av det verkliga psykologiska konstruktet.
60
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vilka är de centrala konsekvenserna av ett test med **låg reliabilitet**?
* Oprecisa skattningar av det sanna värdet
* Bredare konfidensintervall
* Regression mot medelvärdet
* Försvagade samband i forskning (attenuation)
* Felaktiga forskningsslutsatser
* Begränsar maximalt observerbart samband
* Problem vid kliniska bedömningar och beslut
* Behöver utvärderas kontinuerligt
## Footnote
Dessa konsekvenser påverkar både den vetenskapliga meningsfullheten och den praktiska användbarheten av psykologiska testresultat.
61
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad leder ett lågt reliabilitetsestimat till i termer av konfidensintervall?
Bredare konfidensintervall
## Footnote
Detta gör det svårare att med säkerhet säga var en individs sanna poäng ligger.
62
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad innebär **regression mot medelvärdet** i samband med låg reliabilitet?
Extremt höga eller låga poäng tenderar att närma sig medelvärdet vid upprepad mätning
## Footnote
Låg reliabilitet förstärker denna effekt.
63
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Hur påverkar låg reliabilitet **sambanden i forskning**?
Det minskar (attenuerar) de observerade korrelationerna mellan variabler
## Footnote
Detta gör att sambanden mellan psykologiska konstrukt verkar svagare än de faktiskt är.
64
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad begränsar ett tests **reliabilitet**?
Den maximala associationen som kan hittas mellan två mätningar
## Footnote
Låg reliabilitet sätter en övre gräns för hur starkt det kan korrelera med andra mått.
65
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad kan hända om psykologiska tester med **dålig reliabilitet** används för kliniska beslut?
Besluten kan vara felaktiga och ha skadliga konsekvenser
## Footnote
Exempelvis kan det påverka diagnoser, behandlingsval och anställningar.
66
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Behöver reliabiliteten utvärderas kontinuerligt? Ja eller nej?
JA
## Footnote
Reliabiliteten är inte en permanent egenskap utan måste utvärderas i varje specifik population och kontext.
67
# Tenta
Förklara de två grundantagandena (Assumption 1 och 2) bakom klassisk testteori som illustreras nedan.
**Antagande 1**: Den observerade poängen. En individs observerade poäng på ett test är en additiv funktion av individens sanna värde plus ett slumpmässigt fel
**Antagande 2:** Mätfelet är slumpmässigt. Mätfelen antas vara helt slumpmässiga (random). Detta innebär att det är lika sannolikt att mätfelet adderar en förhöjning som en sänkning av det sanna värdet.
68
# Tenta
Tre implikationer vid klassisktestteori
**Tre implikationer:**
(Se bild) Säger i princip att:
* Fel i ett test inte påverkar det andra testets sanna resultat.
* Felen i olika test är oberoende av varandra.
69
# Tenta
”Concern the links between two tests” i klassisktestteori
När man vill estimera reliabilitet krävs det minst två "testningar". CTT definierar olika mätmodeller som beskriver graden av likhet mellan dessa test, där varje modell vilar på de två grundantagandena plus ytterligare specifika antaganden om likhet:
* **Parallella test (Parallel Tests):** Den strängaste modellen, som bland annat kräver att de sanna poängen är identiska och att felvarianserna är lika mellan de två testen.
* **Essentiellt tau-ekvivalenta test:** Mindre restriktiv. Den tillåter att sanna medelpoäng skiljer sig (genom ett konstant intercept), men kräver att de sanna poängen har samma spridning (samma slope).
* **Kongeneriska test (Congeneric Tests):** Den minst restriktiva modellen, där de sanna poängen kan skilja sig åt i både intercept och lutning, men fortfarande är perfekt korrelerade med varandra.
70
# Tenta
Vi har pratat om test-retest som metod för att uppskatta ett tests reliabilitet:
* Beskriv vilken typ av data man använder för att beräkna reliabiliteten
* Redogör för de mest kritiska antaganden som görs eller testas vid bedömning av reliabilitetsestimatets giltighet.
**1. Test–retest-metoden (Test–retest reliability)**
**Typ av data:** Denna metod kräver att samma personer tar samma exakta test vid mer än ett tillfälle (en första testning och en "retest"-testning). Reliabiliteten beräknas sedan genom att beräkna korrelationen mellan poängen från det första testtillfället och poängen från det andra testtillfället.
**Kritiska antaganden för giltighet:** Test–retest-metoden vilar på antagandet att de två testningarna uppfyller kriterierna för parallella test. Detta innebär i praktiken att två kritiska antaganden måste vara rimliga:
1. Stabila sanna poäng: Deltagarnas sanna poänger måste vara stabila och oförändrade mellan de två testtillfällena. Om de sanna poängerna ändras under intervallet kommer test–retest-korrelationen att återspegla både mätfel och instabilitet i de sanna poängerna, vilket ger en felaktig uppskattning av reliabiliteten.
2. Lika felvarians: Felvariansen på det första testtillfället måste vara lika med felvariansen på det andra testtillfället.
71
# Tenta
Vi har pratat om Cronbach's alpha som metod för att uppskatta ett tests reliabilitet:
* Beskriv vilken typ av data man använder för att beräkna reliabiliteten
* Redogör för de mest kritiska antaganden som görs eller testas vid bedömning av reliabilitetsestimatets giltighet.
**Cronbach's alpha (Internt konsekvens-metoden)**
**Typ av data:** Cronbach's alpha är en metod för intern konsistens. Den har den praktiska fördelen att respondenterna endast behöver fylla i ett test vid ett enda tillfälle. Metoden ser varje item i testet som en separat "subtest".
Beräkningen baseras på item-nivåstatistik, specifikt variansen för de totala testpoängen och summan av kovarianserna mellan alla itempar (interitem-kovarianser).
**Kritiska antaganden för giltighet:** För att Cronbach's alpha ska ge en tillförlitlig uppskattning av reliabiliteten måste test-itemen åtminstone uppfylla kriterierna för att vara essentiellt tau-ekvivalenta.
**Essentiell tau-ekvivalens innebär att:**
1. Alla item mäter samma konstrukt (unidimensionalitet).
2. De sanna poängerna är linjärt relaterade mellan item.
3. Alla item har samma sanna poäng-varians.
Om itemen inte är åtminstone essentiellt tau-ekvivalenta, ger alpha en felaktig uppskattning av reliabiliteten (den kan både under- och överskatta den beroende på omständigheterna). Många psykologiska test uppfyller inte detta strikta krav, varför Cronbach's alpha ofta misstänks vara felaktigt.
72
# Tenta
Nämn två faktorer som kan påverka ett tests uppmätta validitet
Här är två centrala faktorer som kan påverka (och oftast sänka) storleken på ett tests uppmätta validitet (validitetskoefficient):
**1. Mätfel och Reliabilitet (Measurement Error/Reliability)**
* **Inverkan:** Slumpmässigt mätfel (låg reliabilitet) attenuerar (försvagar) alltid det observerade sambandet mellan testpoäng och kriterievariabeln jämfört med det sanna sambandet.
* **Detalj:** Reliabiliteten sätter en gräns för det maximala samband som kan hittas mellan två mätningar. Låg reliabilitet i antingen testet av intresse eller kriterietestet leder till en lägre validitetskoefficient.
**2. Begränsad spridning (Restricted Range)**
* **Inverkan:** Om spridningen (variabiliteten) av poäng i antingen testet eller kriteriet (eller båda) är artificiellt begränsad i det undersökta urvalet, kommer den observerade validitetskoefficienten att reduceras.
* **Detalj:** Detta är ett vanligt problem när valideringsstudier genomförs i selekterade grupper (t.ex. vid antagning till högskolan, där endast de som redan presterar högt ingår).
73
# Tenta
Redogör för de fem olika typerna av validitetsevidens. Definiera respektive typ och redogör för hur dessa kan undersökas.
**1. Evidens baserat på testinnehåll (Test Content)**
**Definition:** Graden av överensstämmelse mellan testets faktiska innehåll och det innehåll som borde ingå i testet för att mäta ett specifikt konstrukt.
**Undersökning:**
* Bedöms typiskt genom att förlita sig på experter som är bekanta med det relevanta konstruktet. Experterna bedömer och kritiserar testets innehåll.
* Expertpaneler bedömer hur väl varje indikator representerar konstruktet, täckningen av konstruktet, samt om inga indikatorer är irrelevanta för operationaliseringen.
* Bedömningen fokuserar på om indikatorerna täcker operationaliseringen av konstruktet (täckning) och om inga indikatorer är irrelevanta.
**2. Evidens baserat på intern struktur (Internal Structure)**
**Definition:** Graden av överensstämmelse mellan testets faktiska inre struktur/dimensionalitet och den struktur som testet teoretiskt borde ha.
**Undersökning:**
* Undersöks vanligtvis genom faktoranalys (Exploratorisk (EFA) och/eller Konfirmatorisk (CFA)) av svaren på testets item.
* Man testar om itemen grupperar sig som de teoretiskt förväntas. Exempelvis kan man testa om testet är unidimensionellt (alla item mäter samma faktor).
* CFA används för att formellt testa hypotesen om att den unidimensionella mätmodellen passar data.
**3. Evidens baserat på responsprocesser (Response Processes)**
**Definition:** Graden av överensstämmelse mellan de psykologiska processer respondenterna faktiskt använder när de fyller i testet, och de processer som de borde använda enligt testutvecklarens antaganden.
**Undersökning:**
* Kan undersökas genom att analysera den kognitiva processen vid testningen.
* Vanliga metoder inkluderar kvalitativa studier som "Think-aloud"-protokoll (TSI), där respondenten verbaliserar sina tankar under testning. Detta hjälper till att förstå hur klienten tolkar frågan, vad som minns, och hur svaret levereras.
**4. Evidens baserat på samband med andra variabler (Associations with other Variables)**
**Definition:** Graden av överensstämmelse mellan testets faktiska samband (korrelationer) med andra mått och de samband som testet borde ha, baserat på konstruktets nomologiska nätverk.
**Undersökning:**
* Forskningsdesignen baseras på teoretiska hypoteser om att vissa samband bör finnas (Konvergent validitet) och att vissa samband inte bör finnas (Diskriminant validitet).
* Metoder inkluderar att beräkna korrelationer (validitetskoefficienter) mellan testet och:
- Kriteriemått som mäts samtidigt (Samtida validitet) eller senare (Prediktiv validitet).
- Andra test som mäter samma konstrukt (Konvergent).
- Test som mäter orelaterade konstrukt (Diskriminant).
* Mer komplexa metoder inkluderar Multitrait–Multimethod Matrix (MTMMM) och Quantifying Construct Validity (QCV).
**5. Evidens baserat på konsekvenser av testning (Consequences of Testing)**
**Definition:** Graden av överensstämmelse mellan de avsedda konsekvenserna av att använda mätningen och de faktiska konsekvenser som observeras.
**Undersökning:**
* Fokus ligger på att undersöka om testet används på ett sätt som ger "rättvisa testpoäng" och förväntade konsekvenser.
* Man söker evidens för avsedda effekter (t.ex. att användning av ett screeninginstrument leder till adekvat diagnos och behandling).
* Man undersöker också evidens gällande oavsedd differentialpåverkan på olika grupper, till exempel om specifika testuppgifter missgynnar vissa grupper på grund av språklig bakgrund eller kultur (test-bias).
* Metodik som Measurement Invariance/Equivalence (ofta via CFA) används för att säkerställa att testet tolkas likvärdigt i olika grupper.
74
# Tenta
Beskriv skillnaden mellan Exploratory Factor Analysis (EFA) och Confirmatory Factor Analysis
**Exploratory Factor Analysis (EFA)(Upptäcker mönster)** är, som namnet antyder, en utforskande procedur. EFA används i de tidiga faserna av testutveckling och är lämplig när en forskare har få eller inga hypoteser om testets dimensionalitet (det vill säga hur många faktorer som ligger bakom item-svaren).
* **Syfte:** Att statistiskt hitta och beskriva de mönster och kluster av item som finns i data. Forskaren letar efter en potentiell struktur.
* **Genomförande:** EFA söker efter det antal faktorer som bäst förklarar variansen i data, ofta med hjälp av tekniker som eigenvalue-regeln (större än 1.0) eller en scree plot. Resultatet ger faktorladdningar som visar sambandet mellan item och faktorer.
**Confirmatory Factor Analysis (CFA)(Bekräftar Hypotes)** är en bekräftande procedur. CFA är designad för situationer där det finns mycket tydliga, a priori hypoteser om testets dimensionalitet (antal faktorer, vilka item som hör till vilka faktorer, och sambandet mellan faktorerna). CFA är en del av mer avancerad psykometrisk metodik.
* **Syfte:** Att direkt formellt pröva hypotesen om huruvida de observerade svaren matchar eller "passar" med den teoretiskt specificerade mätmodellen.
* **Genomförande:** Forskaren måste specificera mätmodellen i förväg. CFA genererar sedan Fit Indices (som Chi-kvadrat, CFI, TLI och RMSEA) som indikerar hur bra den specificerade modellen passar insamlad data. CFA kan användas för att utvärdera unidimensionalitet.
**Med andra ord:**
* EFA hjälper dig hitta den dolda strukturen i data.
* CFA hjälper dig verifiera en struktur du redan hypotetiserat baserat på teori.
75
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Vad är **reliabilitet** inom psykometri?
Tillförlitlighet, reproducerbarhet och precision av testresultat
## Footnote
Reliabilitet handlar om i vilken utsträckning upprepade mätningar ger liknande resultat.
76
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Vad består varje observerad mätning av enligt reliabilitetsteorin?
* Sant värde
* Slumptal
## Footnote
Felen antas vara slumpmässiga, vilket påverkar det sanna värdet.
77
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Matematiskt kan **reliabilitet** definieras som?
Andelen observerad varians som är sann varians 1 minus andelen felvarians
## Footnote
Reliabilitet är ett estimat, inte en fast egenskap hos testet.
78
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Vilka metoder används för att estimera **reliabilitet**?
* Test-retest reliabilitet
* Inter-rater reliabilitet
* Alternativa former
* Intern konsistens (exempelvis Cronbach's alfa)
## Footnote
Dessa metoder bygger på upprepade mätningar.
79
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Vad är **test-retest reliabilitet**?
Samma test administreras vid två olika tillfällen
## Footnote
Korrelationen mellan de två mätningarna beräknas.
80
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Vad innebär **inter-rater reliabilitet**?
Överensstämmelse mellan olika bedömares skattningar
## Footnote
Används när bedömningar görs av olika bedömare.
81
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Vad är **Cronbach's alfa**?
Ett mått på intern konsistensreliabilitet
## Footnote
Estimerar testpoängens tillförlitlighet genom att mäta hur väl testets olika delar hänger samman.
82
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
När används **Cronbach's alfa**?
* Estimera reliabilitet
* Testutveckling
* Analysera och optimera reliabiliteten
## Footnote
Det är enkelt att beräkna och kräver inga upprepade testtillfällen.
83
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Vad är **Spearman-Brown’s prophecy formula**?
Används för att förutsäga hur reliabiliteten förändras vid testlängd
## Footnote
Formeln hjälper till att förstå effekten av att göra ett test längre eller kortare.
84
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Hur påverkar **låg reliabilitet** forskningsresultat?
* Attenuering av observerade samband
* Påverkan på effektstorlekar
* Minskar sannolikheten för statistisk signifikans
* Felaktiga slutsatser och beslut
## Footnote
Låg reliabilitet leder till oprecisa skattningar och kan dölja sanna psykologiska samband.
85
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Vilka är de huvudsakliga praktiska konsekvenserna av **låg reliabilitet**?
* Oprecisa skattningar av sanna värden
* Breda konfidensintervall
* Felaktiga kliniska beslut och åtgärder
* Problem med uppföljning av interventioner
* Begränsad tillförlitlighet för skillnadspoäng
* Krav på högre reliabilitet
## Footnote
Dessa konsekvenser kan leda till felaktiga diagnoser och behandlingar.
86
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Fyll i blank: Låg reliabilitet leder till ett större **________** of Measurement (SEM).
Standard Error
## Footnote
SEM används för att konstruera konfidensintervall kring en individs uppmätta poäng.
87
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Vad kan ett brett konfidensintervall leda till vid kliniska bedömningar?
Mindre säkerhet om individens sanna poäng
## Footnote
Ett brett intervall gör det svårt att dra säkra slutsatser om en patients tillstånd.
88
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Vad är en tumregel för reliabilitet vid **enkla syndrom**?
Omkring 0.90 (inte under 0.80)
## Footnote
Högre krav ställs på reliabiliteten för klinisk användning.
89
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Vad kan låg reliabilitet dölja vid mätning av psykiska symptom?
Verkliga förbättringar eller försämringar
## Footnote
Mätfelen kan maskera de sanna förändringarna, vilket gör det svårt att utvärdera effektiviteten av en behandling.
90
# 1.4 Reliabilitet II - Tillämpning
Vad kan resultera från oprecisa skattningar av sanna värden?
Felaktiga beslut gällande diagnos och behandling
## Footnote
Detta kan leda till att patienter får fel diagnos eller olämpliga interventioner.
91
# 1.3 Reliabilitet I - Teori, definitioner och estimering
Vad är antaganden för parallela-test
* Samma sanna värden vid båda mätningarna.
* Samma mängd slumpmässiga fel.
* Inget samband mellan sanna värden och fel (r = 0).
* Samma samband mellan observerade och sanna värden vid båda mätningarna.
* Inga signifikanta skillnader i medelvärde eller varians mellan mätningar.
92
# 1.5 Validitet I
Vad handlar **validitet** om?
I vilken utsträckning slutsatser från tester/mätningar speglar verkligheten
## Footnote
Ett test mäter inte validitet i sig självt – det är tolkningen och användningen av testpoängen som bedöms.
93
# 1.5 Validitet I
Vilka är de **fem källorna till validitetsevidens** enligt Standards, 1999?
* Testinnehåll
* Intern struktur
* Responsprocess
* Relationer till andra variabler
* Konsekvenser av testanvändning
## Footnote
Dessa källor stödjer tolkningarna av testpoäng för föreslagna användningsområden.
94
# 1.5 Validitet I
Vad fokuserar **innehållsvaliditet** på?
Täcker testet det teoretiska innehållet?
## Footnote
Hot mot validitet inkluderar irrelevanta item och saknade aspekter.
95
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **intern struktur** i validitet?
Hur väl testets struktur matchar den teoretiska modellen
## Footnote
Unidimensionalitet innebär att alla item mäter en bakomliggande faktor.
96
# 1.5 Validitet I
Vad handlar **responsprocess** om?
Hur respondenterna förstår och processar frågorna
## Footnote
Hot inkluderar social önskvärdhet och misstolkning.
97
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **relationer till andra variabler**?
Stämmer testets resultat överens med andra mått av samma/liknande konstruktion?
## Footnote
Inkluderar konvergent och diskriminant validitet.
98
# 1.5 Validitet I
Vad handlar **konsekvenser av användning** om?
Etisk och praktisk dimension av testanvändning
## Footnote
Undersöker om testet påverkar individer rättvist.
99
# 1.5 Validitet I
Vad betyder **sensitivitet** i testning?
Träffsäkerhet för att identifiera 'sjuka'
## Footnote
Används för att mäta testets förmåga att korrekt identifiera sjukdom.
100
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **specificitet** i testning?
Träffsäkerhet för att identifiera 'friska'
## Footnote
Viktigt för att mäta testets förmåga att korrekt identifiera friska individer.
101
# 1.5 Validitet I
Vad är **PPV** (Positivt prediktivt värde)?
Sannolikhet att vara sjuk om testet säger så
## Footnote
Används för att bedöma testets precision.
102
# 1.5 Validitet I
Vad är **NPV** (Negativt prediktivt värde)?
Sannolikhet att vara frisk om testet säger så
## Footnote
Viktigt för att bedöma testets förmåga att korrekt identifiera friska individer.
103
# 1.5 Validitet I
Var kan man hitta **validitetsevidens**?
* Vetenskapliga artiklar
* Sammanställningar av myndigheter
* Testmanualer
* Professionella riktlinjer
## Footnote
Dessa källor ger evidens för validitet.
104
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **validitet** i kontexten av testning?
En egenskap hos tolkningen, inte testet
## Footnote
Validitet bedöms för varje ny studie eller användningsområde.
105
# 1.5 Validitet I
Vad är syftet med **faktoranalys** i validitetsbedömning?
Bedöma testets interna struktur
## Footnote
Används för att avgöra om testet är unidimensionellt.
106
# 1.5 Validitet I
Vad gör **EFA**?
Analyserar korrelationer mellan items för att identifiera dimensioner i ett test
## Footnote
EFA står för Exploratory Factor Analysis.
107
# 1.5 Validitet I
Hur bestäms **antal faktorer** i EFA?
* Egenvärden (egenvärde > 1.0)
* Scree plot
## Footnote
En tydlig avmattning i kurvan indikerar antalet faktorer.
108
# 1.5 Validitet I
Vad representerar **faktorladdningar**?
Styrkan och riktningen i sambandet mellan ett item och en faktor
## Footnote
Items med höga laddningar på samma faktor anses mäta samma sak.
109
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **rotation** i EFA?
* Ortogonal rotation (faktorer okorrelerade)
* Oblik rotation (faktorer korrelerade)
## Footnote
Oblik rotation rekommenderas ofta av experter.
110
# 1.5 Validitet I
När används **konfirmatorisk faktoranalys (CFA)**?
När man har tydliga hypoteser om tests dimensionalitet
## Footnote
CFA testar hur väl insamlade data stämmer överens med den förutbestämda faktormodellen.
111
# 1.5 Validitet I
Vad gör **CFA**?
Tester hur väl data stämmer överens med en förutbestämd faktormodell
## Footnote
Man specificerar sin teoretiska mätmodell i ett statistikprogram.
112
# 1.5 Validitet I
Vilka fördelar har **CFA**?
* Formell prövning av hypoteser
* Jämförelse av konkurrerande modeller
* Utvärdering av reliabilitet
## Footnote
CFA kan också utvärdera mätningsinvarians.
113
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **responsprocess**?
I vilken utsträckning respondenter använder avsedda psykologiska processer när de besvarar ett test
## Footnote
Det är en central källa till validitetsevidens.
114
# 1.5 Validitet I
Hur undersöks **responsprocessen**?
* Intervjuer med respondenter
* Ögonspårningsteknik
* Analys av musrörelser och svarstider
* Statistisk analys
## Footnote
Dessa metoder samlar evidens för hur respondenter interagerar med testmaterialet.
115
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **konvergent validitet**?
I vilken utsträckning testpoängen korrelerar med andra mått som de teoretiskt borde korrelera med
## Footnote
Det visar att testet fångar det avsedda konstruktet.
116
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **diskriminant validitet**?
I vilken utsträckning testpoängen inte korrelerar med mått som de teoretiskt inte borde korrelera med
## Footnote
Det bekräftar att testet mäter det avsedda konstruktet.
117
# 1.5 Validitet I
Vad är **restricted range**?
När spridningen av poängen i ett urval är betydligt mindre än den verkliga spridningen i populationen
## Footnote
Detta kan påverka sambandet mellan variabler.
118
# 1.5 Validitet I
Hur påverkar **restricted range** samband?
* Försvagade korrelationer
* Underskattning av sann validitet
## Footnote
Det kan ge intryck av att testet har sämre validitet än vad det egentligen har.
119
# 1.5 Validitet I
Vad är skillnaden mellan **sensitivitet**, **specificitet**, **PPV** och **NPV**?
Sensitivitet: Andel sanna positiva
Specificitet: Andel sanna negativa
PPV: Positivt prediktivt värde
NPV: Negativt prediktivt värde
## Footnote
Dessa mått används för att utvärdera testets noggrannhet.
120
# 1.5 Validitet I
Hur kan **validitetsevidens** samlas in?
* Testinnehåll
* Kriterievaliditet
* Konstruktvaliditet
* Responsprocess
## Footnote
Evidens samlas in och rapporteras för att stödja validitetsargument.
121
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **evidens baserat på testinnehåll**?
* Undersöker om testets innehåll överensstämmer med det avsedda konstruktet
* Samlas in genom expertbedömningar
* Experter bedömer relevans och täckning
## Footnote
Inkluderar kliniker, forskare och patienter som granskar testets frågor.
122
# 1.5 Validitet I
Vad handlar **evidens baserat på intern struktur** om?
* Hur testets inre struktur överensstämmer med den teoretiskt förväntade strukturen
* Avgör om man kan summera item-svar till en totalpoäng
## Footnote
Undersöks främst med faktoranalys, inklusive EFA och CFA.
123
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **explorativ faktoranalys (EFA)**?
* Används för att identifiera faktorer
* Identifierar hur items laddar på faktorer
* Använder egenvärden och scree plots
## Footnote
Används i tidiga skeden av analys.
124
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **konfirmatorisk faktoranalys (CFA)**?
* Testar förhandsbestämda hypoteser om testets struktur
* Estimerar reliabilitet (Omega)
* Utvärderar mätningsinvarians
## Footnote
Används för att formellt testa strukturen mot empiriska data.
125
# 1.5 Validitet I
Vad handlar **evidens baserat på responsprocesser** om?
* Respondenternas tankeprocesser under testning
* Säkerställer att svaren reflekterar det avsedda konstruktet
## Footnote
Samlas in genom intervjuer och ögonspårningsteknik.
126
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **konvergent validitet**?
* Testpoäng korrelerar måttligt till starkt med relaterade konstrukt
## Footnote
Del av evidens baserat på samband med andra variabler.
127
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **diskriminant validitet**?
* Testpoäng korrelerar svagt eller inte alls med orelaterade konstrukt
## Footnote
Viktigt för att bekräfta testets validitet.
128
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **kriterievaliditet**?
* Samband mellan testpoäng och ett specifikt kriterium
* Delas in i samtidig och prediktiv validitet
## Footnote
Utvärderas med validitetskoefficienter.
129
# 1.5 Validitet I
Vad handlar **evidens baserat på konsekvenser av användning** om?
* Utvärderar om testanvändningen leder till avsedda konsekvenser
* Identifierar oavsiktliga eller negativa konsekvenser
## Footnote
Inkluderar analys av mätningsinvarians och bias.
130
# 1.5 Validitet I
Vad är ett **nomologiskt nätverk**?
* Teoretiskt ramverk för att definiera ett psykologiskt konstrukt
* Specificerar relationer till andra konstrukt och observerbara beteenden
## Footnote
Introducerades av Cronbach och Meehl (1955).
131
# 1.5 Validitet I
Vad är syftet med ett **nomologiskt nätverk** i validitetsbedömning?
* Vägleder konvergent och diskriminant validitet
* Anger vilka mått testpoängen borde korrelera med
## Footnote
Hjälper forskare att formulera hypoteser om samband.
132
# 1.5 Validitet I
Vad innebär **validitet** i sammanhanget av psykologiska tester?
* Tolkning av testresultat på ett vetenskapligt och teoretiskt underbyggt sätt
## Footnote
Inte en egenskap hos testet, utan hos användningen och tolkningen av resultaten.
133
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är syftet med **faktoranalys**?
* Gruppera items till faktorer
* Identifiera dolda dimensioner
* Visa hur items hänger samman
* Bedöma om items kan summeras till totalpoäng
* Undersöka samband mellan faktorer
* Optimera testutveckling
* Jämföra intern struktur mellan grupper
## Footnote
Faktoranalys hjälper oss att förstå den interna strukturen hos ett psykologiskt test eller en uppsättning testfrågor.
134
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vilka är **grundkraven** för att genomföra faktoranalys?
* Datatyp: Minst intervallskala
* Linjära samband
* Urvalsstorlek: N > 5 × antal items
* KMO-värden: Totalt KMO > 0,6
* Avsaknad av extremvärden
* Välformulerade frågor baserade på teori
## Footnote
Dessa krav är avgörande för att säkerställa meningsfulla och pålitliga resultat.
135
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är skillnaden mellan **PCA** och **PAF**?
* PCA: Datareduktion, förklarar total varians
* PAF: Identifierar latenta variabler, fokuserar på gemensam varians
## Footnote
PCA betraktas inte som en äkta faktoranalys, medan PAF är en sann faktoranalysmetod.
136
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad innebär **faktorladdningar**?
* Korrelationer mellan item och faktor
* Indikerar styrkan och riktningen av sambandet
## Footnote
Laddningar används för att tolka faktorer och deras betydelse.
137
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är **kommunalitet**?
* Andel av itemets varians som förklaras av faktorerna
* Beräknas som summan av kvadrerade faktorladdningar
## Footnote
Kommunalitet ger insikt i hur mycket av variansen som faktorerna fångar.
138
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad betyder **eigenvalue** i faktoranalys?
* Summan av kvadrerade faktorladdningar för en faktor
* Visar hur stor del av totala variansen faktorn förklarar
## Footnote
Eigenvalue < 1 betyder att faktorn förklarar mindre än ett enskilt item.
139
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är syftet med **rotation av faktorer**?
* Förbättra tolkning av faktorer
* Sprida laddningar tydligare
## Footnote
Rotation kan vara ortogonal eller oblik, beroende på om faktorer hålls okorrelerade eller får korrelera.
140
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är **Kaisers kriterium**?
* Antal faktorer med eigenvalue > 1
## Footnote
Detta kriterium hjälper till att bestämma det optimala antalet faktorer i analysen.
141
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är **faktorpoäng**?
* Regressionsmetod: Väger svar med faktorladdningar
* Enkel metod: Beräkna medelvärde/summa av item
## Footnote
Faktorpoäng används för att tilldela poäng till individer baserat på deras svar.
142
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är syftet med **konfirmatorisk faktoranalys (CFA)**?
* Testa om en teoretisk faktormodell stämmer med faktisk data
## Footnote
CFA jämför observerad kovariansmatris med den som modellen genererar.
143
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är en **faktorladdning**?
Ett statistiskt värde som representerar styrkan och riktningen i sambandet mellan ett observerat test-item och en latent faktor
## Footnote
Den latenta faktorn är ett psykologiskt konstrukt som antas påverka respondenternas svar.
144
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad indikerar en **positiv laddning** i faktoranalyser?
Att personer med ett 'högt' svar på itemet också har en hög nivå av den underliggande faktorn
## Footnote
Detta gäller för positivt formulerade frågor.
145
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är **kommunalitet** i faktoranalys?
Hur mycket av variansen i ett item som kan förklaras av de gemensamma faktorerna i modellen
## Footnote
Ett högt kommunalitetsvärde kan ses som ett tecken på itemets reliabilitet.
146
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad betyder en **eigenvalue**?
Ett mått på hur stor andel av den totala standardiserade variansen som en specifik faktor kan förklara
## Footnote
En hög eigenvalue indikerar att faktorn förklarar en stor del av variansen i data.
147
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är **Kaiser-kriteriet**?
En tumregel som föreslår att man behåller alla faktorer med en eigenvalue större än 1.0
## Footnote
Denna regel har kritiserats för att ofta inkludera för många faktorer.
148
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är syftet med **rotation** i faktoranalys?
Att klargöra faktorernas psykologiska mening och uppnå en enkel struktur
## Footnote
Rotation ändrar inte de grundläggande empiriska sambanden mellan items.
149
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är skillnaden mellan **ortogonal** och **oblik rotation**?
* Ortogonal rotation: Skapar okorrelerade faktorer
* Oblik rotation: Tillåter korrelerade faktorer
## Footnote
Oblik rotation anses ofta vara mer psykometriskt meningsfull.
150
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Hur räknar man ut **faktorpoäng**?
* Medelvärde/summa av items
* Regressionsmetoden
## Footnote
Viktigt att spegelvända negativt formulerade items innan beräkning.
151
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad innebär **CFA**?
Konfirmatorisk Faktoranalys, en metod för att testa hypoteser om ett tests dimensionalitet
## Footnote
CFA bekräftar om en specifik mätmodell passar med de observerade data.
152
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är syftet med **EFA**?
Explorativ Faktoranalys, används för att utforska data och identifiera underliggande faktorer
## Footnote
EFA är mer inriktad på att upptäcka strukturer snarare än att bekräfta dem.
153
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad innebär **enkel struktur** i faktoranalys?
Att varje item laddar starkt på en och endast en faktor
## Footnote
Detta gör det lättare att tolka faktorns psykologiska mening.
154
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad används **CFA** för att utvärdera?
Om den hypoteserade mätmodellen är förenlig med de faktiska svaren
## Footnote
CFA står för Konfirmatorisk Faktoranalys.
155
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad innebär **unidimensionalitet** i CFA?
Att items reflekterar ett enda bakomliggande fenomen/latent variabel
## Footnote
Man vill se om samvariationen i svaren kan förklaras av en och samma variabel.
156
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är syftet med **modellmodifiering** i CFA?
Att förbättra modellens passform om den inte passar bra
## Footnote
Modifieringar bör göras med försiktighet och tydlig konceptuell motivering.
157
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vilka två typer av **validitet** kan utvärderas med CFA?
* Konvergent validitet
* Diskriminant validitet
## Footnote
Dessa validiteter kan utvärderas genom Multitrait-Multimethod matriser.
158
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är den primära skillnaden mellan **CFA** och **EFA**?
CFA testar specifika, förhandsbestämda hypoteser, medan EFA identifierar underliggande faktorer
## Footnote
EFA används i tidiga faser av testutveckling, medan CFA används senare.
159
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad innebär en **scree plot**?
En grafisk illustration av egenvärden i fallande ordning
## Footnote
Man letar efter en tydlig 'armbåge' för att bestämma antalet faktorer.
160
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
När bör ett **item** övervägas att tas bort från en faktor?
* Låg faktorladdning
* Laddar starkt på flera faktorer
* Passar inte innehållsmässigt
* Låg kommunalitet
* Dålig item-reliabilitet
* Negativt formulerade items
* Extrema medelvärden
* Förbättring av reliabiliteten
* Otydlig dimensionalitet
* Dålig passform i IRT
## Footnote
Dessa kriterier hjälper till att säkerställa testets psykometriska kvalitet.
161
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad innebär **item-total correlation**?
Korrelation mellan itemet och totalpoängen för resten av testet
## Footnote
Låg item-total correlation indikerar att itemet inte effektivt skiljer mellan individer.
162
# 1.6 Validitet II - Faktoranalys
Vad är syftet med **parallellanalys**?
Att jämföra observerade egenvärden med egenvärden från slumpmässiga data
## Footnote
Detta hjälper till att mer exakt bestämma antalet faktorer.
163
Kommunalitet vs uniqueness
Kommunalitet
- Andelen av ett items varians som kan förklaras av de gemensamma faktorerna i en FA.
- Exempel: Om item X har en kommunalitet på 0,70 betyder det att 70 % av dess varians förklaras av de gemensamma faktorerna, och bara 30 % är något annat (unik variation eller fel).
Unikhet
- Den del av variansen i ett item som inte förklaras av de gemensamma faktorerna.
- Inkludera både unikhet och mätfel.
- Unikhet= 1-Kommunalitet
164
Vilka faktorer kan påverka en validitetskoefficient?
* Reliabilitet i test och kriterium - om antingen testet eller kriteriet har låg reliabilitet (mycket mätfel) sjunker validitetskoefficienten.
* Reelvans och representativitet hos kriteriet - om kriteriet inte fångar det konstrukt den ska mäta, blir validitetskoefficienten låg.
* Restriction of Range - en alltför homogen urvalsgrupp gör att testpoängen har för låg varians.
* Heterogenitet - om det är för blandad grupp i irrelevanta avseenden kan detta lägga till brus och validitetskoefficienten blir för låg.
* Metodvarians - två test kan korrelera onödigt högt om de gjorts med samma metod.
* Testlängd, kortare tester har fler mätfel.
165
# 1.7 Validitet 4
Vad testar **konfirmatorisk faktoranalys (CFA)**?
Hur väl data stämmer överens med en förutbestämd faktormodell
## Footnote
Skillnad mot EFA: full kontroll över faktorstrukturen.
166
# 1.7 Validitet 4
Vad jämför CFA?
Faktisk kovariansmatris mellan items med den som härleds ur modellen
## Footnote
Residualer: stora residualer → högt χ².
167
# 1.7 Validitet 4
Vad indikerar ett **signifikant χ²** i CFA?
Modellen är inte perfekt
## Footnote
Stora residualer tyder på detta.
168
# 1.7 Validitet 4
Vilka är **kraven** för CFA?
* Omvända items spegelvänds
* Minst 5 personer/item
## Footnote
Dessa krav säkerställer tillförlitligheten i analysen.
169
# 1.7 Validitet 4
Vad är **generalizability (G) theory**?
Egenskaper varierar mellan olika situationer (universum)
## Footnote
Man pratar om generaliserbarhet, inte reliabilitet.
170
# 1.7 Validitet 4
Vad är **item response theory (IRT)**?
Modell för sannolikheten att en individ med viss förmåga klarar ett item
## Footnote
Använder parametrar θ (individens förmåga) och b (itemets svårighetsgrad).
171
# 1.7 Validitet 4
Vad innebär **diskriminativ förmåga** i IRT?
Hur väl ett item skiljer mellan personer
## Footnote
Kategoriseras i nivåer: <0.35 = väldigt låg, >1.75 = väldigt hög.
172
# 1.7 Validitet 4
Vad är **measurement invariance**?
Krävs för jämförelser mellan grupper
## Footnote
Typer: samma faktorladdningar, samma intercept, samma residualer.
173
# 1.7 Validitet 4
Vad innebär **construct bias**?
Testet har olika mening för olika grupper
## Footnote
Exempel: språkbarriärer i intelligenstest.
174
# 1.7 Validitet 4
Vad är skillnaden mellan **intercept bias** och **slope bias**?
* Intercept bias: skillnad i konstantled
* Slope bias: skillnad i lutning
## Footnote
Testas genom regressioner.
175
# 1.7 Validitet 4
Vad är **facets** i G-theory?
Delar av mätstrategin som kan variera
## Footnote
Exempel: frågor, bedömare, situationer.
176
# 1.7 Validitet 4
Vad är skillnaden mellan **reliabilitet i CTT** och **generaliserbarhet i G-theory**?
* CTT: allt mätfel klumpas ihop
* G-theory: felet delas upp i flera källor
## Footnote
G-theory är kraftfullare för komplexa mätstrategier.
177
# 1.7 Validitet 4
Vad representerar **θ** och **b** i IRT?
* θ: individens förmåga
* b: itemets svårighetsgrad
## Footnote
Dessa parametrar används för att förklara svarsmönster.
178
# 1.7 Validitet 4
Vad innebär **hög diskriminering** i IRT?
Frågan har en stark koppling till egenskapen och gör ett utmärkt jobb med att skilja mellan de som är duktiga och de som inte är det
## Footnote
De som har hög förmåga svarar mycket oftare rätt.
179
# 1.7 Validitet 4
Vad är en **ICC-kurva**?
En graf som visar sannolikheten att en person svarar rätt beroende på individens förmåga
## Footnote
X-axeln visar individens förmåga ($\theta$) och Y-axeln visar sannolikheten att svara korrekt.
180
# 1.7 Validitet 4
Vad visar en ICC-kurva om **svårighet**?
Om kurvan är placerad långt till vänster är frågan lätt
## Footnote
Personer med låg förmåga har stor chans att svara rätt.
181
# 1.7 Validitet 4
Vad innebär **measurement invariance**?
Ett sätt att kolla om ett psykologiskt test fungerar likadant för olika grupper
## Footnote
Används ofta för att säkerställa att testresultat är jämförbara.
182
# 1.7 Validitet 4
Vad är skillnaden mellan **construct bias** och **predictive bias**?
* Construct Bias: Testet mäter inte samma psykologiska konstrukt i olika grupper
* Predictive Bias: Testpoängen har inte samma prediktiva kraft för externa kriterier
## Footnote
Dessa bias är oberoende av varandra.
183
# 1.7 Validitet 4
Vad innebär **intercept bias**?
Grupperna har olika skärningspunkter på regressionslinjen
## Footnote
Detta betyder att en grupp systematiskt över- eller underskattas i kriteriet vid samma testpoäng.
184
# 1.7 Validitet 4
Vad innebär **slope bias**?
Grupperna har olika lutningar på regressionslinjen
## Footnote
Detta betyder att testets prediktiva styrka skiljer sig mellan grupperna.
185
# 1.7 Validitet 4
Vad säger **threshold hypothesis**?
Ett samband gäller bara upp till en viss gräns
## Footnote
Kreativitet ökar med ökad intelligens, men bara upp till en viss nivå.
186
# 1.7 Validitet 4
Vad innebär **differentiation hypothesis**?
Egenskaper kan vara organiserade på olika sätt beroende på nivån av egenskapen
## Footnote
Intelligens antas vara mer enkel bland personer med låg intelligens.
187
# 1.7 Validitet 4
Vad är **CFA**?
Konfirmatorisk faktoranalys
## Footnote
Används för att testa en förutbestämd faktorstruktur.
188
# 1.7 Validitet 4
Vad är **G-theory**?
Teori som breddar reliabilitetstänkandet genom att analysera varians från olika källor
## Footnote
Den kan separera varians från olika facets.
189
# 1.7 Validitet 4
Vad innebär **item response theory (IRT)**?
Modellerar sannolikheten att en individ med viss förmåga klarar ett item med viss svårighet
## Footnote
Centrala parametrar är θ (individens förmåga) och b (itemets svårighet).
190
# 1.7 Validitet 4
Vad är skillnaden mellan **construct bias** och **predictive bias**?
Construct bias = testet betyder olika saker i olika grupper
Predictive bias = sambandet mellan variabler skiljer sig mellan grupper
## Footnote
Dessa biaser påverkar hur tester tolkas och används i olika populationer.
191
# 1.7 Validitet 4
Vad är **measurement invariance**?
Att den latenta konstrukten betyder samma sak i olika grupper → samma laddningar, intercept och residualer
## Footnote
Measurement invariance är viktigt för att kunna jämföra resultat mellan grupper.
192
# 1.7 Validitet 4
Vad händer om **measurement invariance** inte gäller?
Man kan inte jämföra grupper på den latenta variabeln, eftersom den inte betyder samma sak
## Footnote
Detta kan leda till felaktiga slutsatser om skillnader mellan grupper.
193
# 1.7 Validitet 4
Vad innebär **intercept bias**?
Skillnad i konstantled (a0 ≠ b0)
## Footnote
Intercept bias kan påverka tolkningen av testresultat mellan olika grupper.
194
# 1.7 Validitet 4
Vad innebär **slope bias**?
Skillnad i lutning på regressionslinjen (a1 ≠ b1)
## Footnote
Slope bias kan indikera att relationen mellan variabler skiljer sig mellan grupper.
195
# 1.7 Validitet 4
Vad säger **threshold hypothesis**?
Kreativitet ökar med intelligens, men bara upp till en viss nivå
## Footnote
Detta innebär att efter en viss punkt kan högre intelligens inte leda till ökad kreativitet.
196
# 1.7 Validitet 4
Vad säger **differentiation hypothesis**?
Intelligens är mer unidimensionell vid låg IQ (hög g-saturation), men mer differentierad/specialiserad vid hög IQ
## Footnote
Hypotesen förklarar hur intelligens kan manifestera sig olika beroende på IQ-nivå.
