Vätskor

Question 1

Hur fördela sig vätska i kroppen?

Answer 1

Man brukar tala om att ca 60% av kroppen är vätska – och dessa delar man sedan upp i ECV och ICV.

Intracellulärvolym (ICV) – Vätskan i celler, ca 66 % av kroppsvätskan och 40 % av kroppsvikten.

Extracellulärvolym (ECV) – Delas in i plasmavolym och interstitiell volym, ca 33 % av kroppsvätskan och 20 % av kroppsvikten.

• Är i detta rum vi jobbar mest med på IVA/OP.
• Plasmavolym (PV) – Vätskevolymen i blodbanan, ca 25 % av ECV.
• Interstitiell volym (ISV) – Vätskevolym mellan celler, utanför blodbanan, ca 75 % av ECV

Question 2

Vad är grunden till att vätskan flyttar på sig?

Answer 2

Det grundar sig i osmos, vilket är när vatten rör sig mellan rum för att jämna ut koncentrationen av joner.

De olika trycken

Man pratar även hydrostatiskt- och oncotiskttryck – vilket fungera på följande sett:

• Hydrostatisk – trycket ifrån vätskan som gör att de pressas ut ur kärlen.
• Oncotiskttryck – är de tryck den osmotiska kraften verkar på kärlen.

Question 3

teorier om vätska igneom kärl

Answer 3

Det finns olika teorier om varför vätskan går igenom, de är:

• Por teorin där vi har aqua-poriner och små porer
• Även Glycocalyx där negativ laddning används.

Question 4

vad är vätskebris

uppdelning

Answer 4

När man pratar om vätskebrist kallas de dehydrering, och delas upp på två sett:

• Måttlig/Står
• Osmolaitet

Question 5

Hur stort är det basala vätskebehovet?

diuers normal

Answer 5

Cirka 30 ml/kg per dag (2 liter/dag vid 70 kg). Ökat vätskebehov under operation p.g.a. större avdunstning och eventuell blödning.

Diures är ett värdefullt mått på behov av vätskeersättning, normalt kissar man ca 40 ml/h ≈ 1 liter/dygn.

Question 6

vilka olika grader av vätskebrist finns?

Answer 6

Lätt

• 2–3 % av kroppsvikt (ca 2 liter)
• Huvudvärk och sämre prestationsförmåga.

Måttlig

• 5% (ca 3500ml)
• Ger oliguri och törst, även nedsatt hudtugor och torra slemhinnor

Svår

• 5-10% och då ca 5-8 liter
• Grav dehydrering med medvetandepåverkan, lågt blodtryck och hög puls, perifer kyla, chock.

Ersätts gärna med Ringer-Acetat + glukos med elektrolyter, halva förlusten på 4 timmar, resten efter kliniskt svar som t.ex. urinproduktion. Följ puls, blodtryck, kapillär återfyllnad och håll koll på elektrolyter och diures.

Question 7

vilka olika sorters vätskebrist finns?

Answer 7

Här skiljer man på tre olika typer av vätskebrist – vilka är:

• Hypoton
• Isoton
• Hyperton

Question 8

vad är hypotin brist

Answer 8

Vad är det?
Minskad blodvolym med låg plasmaosmolalitet.

Uppstår till följd av natriumbrist och förflyttning av vatten från det extracellulära till det intracellulära rummet.

Orsakas av?

• diuretikabehandling (huvudsakligen tiaziddiuretika)
• kräkningar eller diarréer
• Mb Addison.

Question 9

vad är isoton brist

Answer 9

Vad är det?
Förlust av vätska från extracellulärrummet. Plasmaosmolalitet oförändrad. P-natrium är normalt eller sänkt.

Orsakas av?

• blödning och plasmaförlust
• ileus
• kräkning och/eller diarré.

Question 10

vad är hyperton brist

Answer 10

Vad är det?
Förlust av både extracellulär- och intracellulärvolym, ökad plasmaosmolalitet.

Detta ger hypernatremi > 150 mmol/l vilket leder till transport av vätska från intracellulärrummet till extracellulärrummet.

Orsakas av?

• nedsatt vätskeintag
• feber, eller annan orsak till stor svettning
• polyuri så som diabetes mm

Question 11

symtom/undersökning vid vätskebrist

Answer 11

• Puls ökar
• Blodtryck minskar
• Vakenhet minskar
• Kapillär återfyllnad sämre
• Slemhinnor torra
• Urinproduktion med KAD
  
  • Normal är 40 ml/h
  • Efter operation acceptera man allt över vikten*0.5. Under de ska man tänka på t.ex. akut njursvikt.

Question 12

vad ger blödningschock för symtom och hur ersätter man de med vätska?

Answer 12

Två olika – där man ska tänka på extern och intern (så som magsår)

Symtom – perifer blekhet, kyla och snabb puls

Vad ger man?

• 1 liter = Kristalloider + kolloider
• 2-3 liter = Blod + krista + kollo
• 3-6 liter = Blod, plsma och albumun
• Över 6 liter = blod, plasma och TPK
  
  • 4+4+1

Question 13

när kan man känna olika bt på puls

Answer 13

• Radius palpera när systolikst är över 90
• Femoralis när de är över 70
• Karaotis när de är över 50-60 mm Hg.

Question 14

vad är sepsis vätskebrist och vad har de för symtom

Answer 14

Hur ger de vätskebrist?
Är ingen brist på vätska, men infektionen gör att vätskan hamnar på fel ställe è brist på vätska.

(detta tack vare glycocalyx försviner)

Symtom

• Puls över 90
• SystBT under 90
• RF över 20
• Temp över 38 eller under 36
• Vita stiger

Question 15

vilka 2 olika vätskort finns+

Answer 15

Kristallin lösning (kristalloider) – Lösning innehållandes joner och molekyler som är så små att de lätt kan passera genom kapillärväggar (undantaget blod-hjärnbarriären).

Kolloid lösning (kolloider) – Lösning innehållandes stora molekyler (>30kDa), dessa passerar inte kapillärväggen.

Question 16

vilka joner behöver man ha koll på? var finns de? normalt behov?

Answer 16

Det är även bra att ha koll på vilka joner som finns var. De man vill ha koll på är:

• Natrium – som är den dominanta i ECV
• Kalium – som är dominanta i ICV.

Hur mycket natrium och kalium behöver man?
Man säger att man behöver 80 ml/mol natrium och 40 ml/mol kalium per dygn.

è detta påverkar så att när man ger 1 liters dropp så vill man gärna ge det med:

• 40 Natrium
• 20 Kalium
• 5% glukos

Och detta 2x1L per dygn för att få två liter, vilket är basalt behov.

Question 17

vad är ringer?

när ges de? varför bra?

Answer 17

Vad är det?

• Fysiologisk kristallin saltlösning som någorlunda liknar serum.

Innehåller bl.a. K+, Na+, Cl- och Ac-.

• Fördelar sig fritt i det extracellulära rummet

Varför är det bra?
Fördel att stora mängder kan tillföras utan risk för acidos (kan dock leda till metabol alkalos).

”Lätt att göra rätt och svårt att göra fel”

När används det?
Används mycket, t.ex. vid trauma, chock, massiv blödning, operation m.m.

Har bäst effekt då man är hypovolem.

Question 18

vad är glykosdropp? hur verkar de?

Answer 18

Vad består det av?
Finns med olika koncentrationer glukos (2,5–40 %). I glukoslösningen tillsätts vanligen elektrolyter i form av Na+ och K+.

Det vanligaste är 40 Na+, 20 K+ och 5 % glukos.

Hur verkar glukoset?
Glukos bryts snabbt ned varefter vattnet fördelas i kroppens alla vätskekompartment efter osmotisk gradient, endast 1/12 blir kvar i blodet.

Question 19

när är glukosdropp bra/dålig

Answer 19

Bra vid?
Glukoslösning (2,5–5 %) passar bra vid dehydrering och undernäring eftersom elektrolytkoncentrationen i glukoslösning är densamma som utsöndras via urinen (40 Na +, 20 K +).

Kan tänka att de kan ges vid hyperton dehydreing.

Inte bra till
Inte lämpligt för att öka plasmavolymen, endast 1/12 blir kvar i blodet.

Tänk även på diabetes mm.

Question 20

vad är nacl och nrä används de?

Answer 20

Vad är det?
Är 0.9% NaCl (mycket högre klor än i kroppen)

• *Används det?**
• *Används sällan numera**, endast vid kombinationen dehydrering och metabol alkalos (vanligt vid t.ex. ileus och långvariga kräkningar).

Vad kan de ge för dåligt?
Ger metabolisk acidos (hyperkloremisk acidos), försämrar funktion i njurar och tarmar, framkallar kräkning m.m.

Question 21

vad är kolloid supstension?

används när?

Answer 21

Vad är det?
Kolloid suspension är en lösning innehållandes kolloider dvs. stora molekyler (>30 kDa)

è är bra för att vätskan inte läcker ut ifrån kärlen.

Vad används det till?
Kolloida lösningar används i vissa fall när man vill begränsa mängden vätskeersättning, t.ex. vid kraftiga blödningar (i kombination med kristalloider) eller vid t.ex. sepsis (ökad kärlpermeabilitet).

använder: Dextran – vilket är ett socker med antikoagulerande effekt också.

Question 22

vad mer kan man ge för eresätt?

Answer 22

Blod kan ges – då för att ersätta låg blodvolym

Plasma – detta ges vid ett kombinerat behov av:

• Volymssubstitution
• Brist på koagulationsfaktorer

Albumin – ges vid brist för att motverka trombos

Question 23

vad är underhåll och vad är ersättningsvätska?

Answer 23

Här ska man tänka på basalt behov och vad som har tappats.

Underhållsvätska

• Ersätter normala förluster av hypoton vätska
• Ger med glukos, natrium och kalium.

Ersättningsvätska

• Ersättningsvätska ges för att täcka vätskebehov som överstiger det basala
• Vätskan bör innehålla natrium
• Ringeracetat passar bra
• Denna vätska kan användas för snabb volymexpansion vid ex. BT-fall, eller måttlig blödning

När man ger ringer ska man tänka på att följa elektrolyter och även de hälften av det man tappar inom 4 timmar.

Question 24

Vilka risker finns med för lite vätska perioperativt?

Answer 24

• Organdysfunktion (njursvikt)
• Vävnadshypoperfusion

Question 25

Vad finns det för risk med övervätskning?

Answer 25

Det är vanligare med övervätskning än undervätskning efter en operation. **Hjärtat** – svikt, arymti eller infarkt **Lungor** – med lungödem **Njure** – ökad påfrestning **Tarm** – ödem och abdominellt kompartmentsyndrom **Koagulationspåverkan** och då också **sårläkning**

Question 26

När får man inte ge ringer?

Answer 26

Ringer-Acetat får inte administreras vid följande tillstånd: hyperhydreringstillstånd hyperkalemi akut kongestiv hjärtsvikt svår njursvikt med oliguri eller anuri. hypervolemi