1
Q
Protection motivation theory
- Oanpassningsbarhet – vi får intrinsisk/extrensisk belöning för vårt beteende (t ex rökning) – men vi vet att det inte är bra (kan utveckla cancer(severity)), men hur stor är risken att just jag gör det (vulnerability), dessa faktorer summeras till subjektiv risksumma
- Adaptiv respons – individens tro att ett beteende ska leda till eftersträvansvärt resultat (response efficacy) + individens tro till sig själv (self efficacy) att förändra ett beteende reduceras av responskostnaden (barriärer som tappa kompisar, lugnande stund med cigarett), sammantaget ger detta en bedömning av fördelarna med att ex sluta röka
Båda ovan sammasttrålar till, ja vad?
A
Intensionen att faktiskt förändra som i sin tur ger ett beteende
2
Q
Protection motivation theory
- Oanpassningsbarhet – vi får intrinsisk/extrensisk belöning för vårt beteende (t ex rökning) – men vi vet att det inte är bra (kan utveckla cancer(severity)), men hur stor är risken att just jag gör det (vulnerability), dessa faktorer summeras till subjektiv risksumma
- Adaptiv respons – individens tro att ett beteende ska leda till eftersträvansvärt resultat (response efficacy) + individens tro till sig själv (self efficacy) att förändra ett beteende reduceras av responskostnaden (barriärer som tappa kompisar, lugnande stund med cigarett), sammantaget ger detta en bedömning av fördelarna med att ex sluta röka
- Båda ovan sammasttrålar till intensionen att faktiskt förändra som i sin tur ger ett beteende
Vad är centralt för att förstå och intervenera ett beteende?
A
Tro till sig själv (self efficacy)
intentionen att faktiskt förändra
3
Q
Social cognitive theory (SCT)
- Förklarar variationer i hälsobeteende
- Utgår från att övriga faktorer är beroende av tro på sin egen förmåga (self efficacy)
- Outcome expectations – vad tror vi att resultatet blir av en förändring (sluta röka, bättre lungkapacitet men mer orolig)
- Sociostructural factors
- Facilitators – enkel tillgång till gym ex
- Impediments – hinder som grupptryck, handikapp osv
Vad påverkar dessa?
A
- Dessa påverkar individens mål (intentioner, ex gå ner i vikt) som sedan tillsammans påverkar beteendet
4
Q
Helth beleif model
- Perceived susceptibility – hur troligt är det att vårt nuvarande beteende leder till sjukdom/svårighet (Ex en rökares funderingar över utveckling av lungcancer)
- Perceived severity – till vilken grad tror vi att vi får uppleva negativa konsekvenser av vårt beteende (t ex åker i skidbacken och bryter benet)
- Perceeived health benefits – fysisk aktivitet kommer öka vår lungkapacitet
- Perceived barriers – fysiska (ex inga gym i närheten), men också psykosociala som att alla mina vänner röker
- Health motivation – individens egna motivation till hälsa
Vad lägger vi på dessa innan vi får ett beslut/beteende?
A
Demografi och psykologiska karaktäristiska silas sedan genom dessa och vi får ett beslut/beteende
5
Q
Consenseus model (CM)
- Nödvändig och tillräcklig (tveksamt)
- Utgå från denna modell vid utformandet av en intervention
- Ett flertal faktorer påverkar i sin tur intentioner (mål)
- Self-discprepancy (hur bilden av en själv påverkar ens beteende)
- Advantages/disadvantages (fördelar – risksumma för en förändring)
- Social tryck
- Tro på sin egen förmåga (self efficacy)
- Emotionell reaktion (stolthet, skuld, ångest osv)
Vad har lagts till denna modell (som är viktigt när interventioner ska utformas)?
A
Skills – viktigt när vi ska utforma interventioner då det inte är tillräckligt att motivera människor och ta bort hinder, vi måste också berätta hur de ska göra det
6
Q
Systematiskt tillvägagångssätt för att identifiera komponenter vid interventioner
- Ovan modeller klargör varför vi ser skillnader i hälsobeteende
- Teorierna identifierar faktorer men inte handling och inte variationen i beteende
Hur kan vi ytterligare förbättra dessa modeller?
A
- Från klinisk verksamhet hittar vi det som fungerar och kan ytterligare komplettera/förbättra teorier (vi kan se att något fungerar men kanske inte alltid varför)
7
Q
Interventioner (klassiska)
- Interventioner är ofta pragmatiska (från flera teorier och klinisk praxis) vilket gjort att det finns en kunskapslucka mellan det som fungerar och varför det fungerar
- Interventioner som gjorts för att förändra beteenden
Nämn minst en klassisk stor intervention i Sverige
A
Märkningen på cigarettpaket, tallriksmodellen
8
Q
E-hälsa
- Lett till många projekt som utvecklar interventioner vilket minskat kunskapsluckan gällande det som fungerar och förklaringen på varför det fungerar
En svårighet är dock begreppsförvirring vilket gör det svårare jämföra, så vad finns för att överkomma detta problem?
A
- Beteendeförändringteknik (BCT) – taxonomi
- Teori och praktik behöver alltså varandra
9
Q
- Innehåller 93 olika tekniker, ex problemlösning (identifiera barriärer som inducerar beteendet och hitta strategier för att överkomma dessa eller öka facilliations)
- Fördelar – vi kan återskapa interventioner, lättare implementera, ger en katalog av saker som kan testas på problem som inte tekniken testats på tidigare, vi kan jämföra interventioner studier emellan, feedbackar olika teorier
- Nackdelar – gör beteendeförändringar mer mekaniska, överväger inte hur teknikerna interagerar, det finns inga bevis för dess fördelar (ännu)
Vad kallas de ovan?
A
BCT taxonomi
10
Q
Digitalisering av interventioner
- Interventioner face to face, är tidskrävande, dyra, når bara de som söker hjälp varför vi missar stora delar av riskgrupper
- Effekten i förhållande till riktig face to face
- Liten men detekterbar effekt, i samma nivå som face to face men mer kostnads- och tidseffektivt
- Meta-analyser visar en minskning med 2-3 standardenheter/vecka
- Skulle man kunna göra detta oftare för att förbättra än mer (fram till 2007 tydde inget på detta)
Vad kallas det som beskrivs ovan och hur fungerar det?
A
- Electronic screening and brief intervention (eSBI)
- Automatisk face to face konversation – innebär att de fyller i formulär vilken ger personlig feedback (hur mkt dricker du i veckan osv)
- Feedback består av BCT-komponenter (t ex BCT 2.2 – feedback on behavior)
11
Q
Vad innebär mHealth?
A
Mobile health (mHealth)
- Mobiltelefon
- Genom SMS och push-notifications (olika typer) kan individen påminnas och hela interventionen kan göras genom detta
- T ex SMS som motiverar med fördelar och nackdelar (BCT 5.1 – hälsokonsekvenser)
- SMS som reducerar sug (BCT 7:3)
- Meta-analyser visar att det fungerade bra (dubbelt) vid sluta-röka-intervention
- Har också prövats hos riskbrukare gällande alkohol (ej signifikant förbättring)
- Nu testas eSBI via mobilen
12
Q
Vad innebär Machine Learning (ML)?
Ge ett exempel
A
- Tänk att du utvecklar en app t ex, 93 tekniker från BCT, även från andra, en algoritm bestämmer vilka som ska få vilken intervention, detta feedbackas tillbaka till, genom ML kan nu interventionerna utvecklas och förbättras. Detta gör att interventionerna ständigt förbättras utan RCS (randomised controlled studies)
13
Q
Vad innebär precision health?
A
- Vissa får intervention 1, andra får placebo. Gröna cirklar är positivt utfall. På population kan vi därför säga att interventionen har effekt
- Samma för intervention 2, men som du kan se av pilen blir specifikt vissa individer hjälpta av intervention 2 men inte av intervention 1, som sagt, enda vi vet något om är ju på populationsnivå
- Därför borde vi kunna föra in data om patienten i algoritm som bäst förutser vilken intervention som passar denne bäst (hur mkt de röker, hur länge de rökt, om familjemedlemmar röker osv)
K3 PU
flashcards
Decks in class (13)
# Cards
