Sår

Question 1

Ange skillnaden mellan primärläkande och
sekundärläkande sår.

Answer 1

Primärläkande sår:

Sårkanterna ligger tätt mot varandra, t.ex. efter ett kirurgiskt snitt.

Såret läker snabbt genom direkt vävnadsförband, ofta utan större ärrbildning.

Sekundärläkande sår:

Kanterna ligger isär och inte kan slutas direkt, t.ex. vid brännskador, trycksår eller större sår med vävnadsförlust.

Såret fylls först med granulationsvävnad och därefter växer ny hud över. Läkningen tar längre tid och ärrbildningen blir ofta större än vid primärläkning.

Question 2

Djup delhudsbrännskada.

Vad gör du med blåstaket och varför?

Answer 2

Tar bort eller klipper kanterna av huden. Huden kan vara nekrotisk (död eller skadad) så att den inte kan läka normalt. Att ta bort eller klippa bort kanterna på huden minskar risken för infektion och främjar sårläkning.

Gör rent runt om och lägger om såret. Detta för att såret ska kunna läka. För att minska risken för infektion är det viktigt att hålla såret rent och lägga om vid behov.

Question 3

Om en patient kommer med brännskador i ansikte. Vad är då viktigt att observera och varför?

Answer 3

Vid brännskador i ansiktet är det viktigt att se om pat. har skadat ögonen, har skador inne i munnen eller luftstrupen. Ta NEWS kontroll. Om det finns risk att pat. har skadat eller fått något i ögat - ögondusch. Se i munnen om pat. har andats in eller fått något i munnen - kan ge andningssvårigheter, att pat. har bränt sig på insidan av munnen eller andats in farlig rök.

Question 4

Beskriv arteriellt sår.

Answer 4

Uppkommer till följd av ateroskleros i stora och mellanstora artärer.

Syretillförseln till huden blir dålig och kan leda till vävnadsdöd samt sår. Såren sitter ofta på tår, fötter eller hällar där cirkulationen är som sämst.

Arteriella sår är torra, djupa med välavgränsade kanter. Huden runt om är blek, kall och tunn.

Question 5

Beskriv venöst bensår.

Answer 5

Uppkommer pga. att klaffarna i venerna inte fungerar som de ska. Blod samlas i benen. Det ökade trycket gör att vätska och näringsämnen läcker ut i vävnaden, vilket skadar huden.

Såret sitter ofta på underbenen. Venösa bensår är stora, ytliga och vätskande med ojämna kanter. Huden runt om kan vara missfärgad, svullen och eksemartad.

Question 6

Beskriv trycksår.

Answer 6

Uppstår när vävnad skadas pga. långvarigt tryck eller friktion, oftast på hälar, sakrum eller höfter. Det långvariga trycket gör att blodcirkulationen stryps, vilket leder till syrebrist i vävnaden och till slut cell- och vävnadsdöd.

Huden kan först bli röd och öm men vid fortsatt belastning kan det utvecklas till öppna sår som går djupare ner i hud, fettväv och i svåra fall även muskel och ben. Trycksår drabbar främst personer med nedsatt rörlighet och kan förebyggas genom avlastning, vändningar och god hudvård.

Question 7

Hur kan du som blivande sjuksköterska förebygga trycksår?

Answer 7

Identifiera riskpatienter tidigt (t.ex. äldre, immobiliserade, undernärda).

Lägesändringar regelbundet (t.ex. varannan–var tredje timme). Undvik långvarigt tryck på utsatta områden som sakrum, hälar, höfter och armbågar. Använd kuddar, tryckavlastande madrasser, dynor och hälskydd vid behov.

Inspektera huden dagligen, särskilt över benutskott.
Håll huden ren, torr och mjuk.

Uppmärksamma tecken på undernäring och dehydrering. Säkerställ tillräckligt energi-, protein- och vätskeintag. Samverka med dietist vid behov.

Uppmuntra och stöd patientens rörelseförmåga utifrån förutsättningar. Även små rörelser minskar risken för trycksår.

Question 8

Ange fyra orsaker som ökar risken för trycksår.

Answer 8

1. Nedsatt rörlighet/immobilisering – patienten kan inte ändra läge själv, vilket ger långvarigt tryck mot huden.
2. Undernäring eller dehydrering – försämrar hudens motståndskraft och sårläkning.
3. Nedsatt känsel eller medvetandegrad – patienten känner inte obehag eller smärta och avlastar därför inte trycket.
4. Fuktig hud (t.ex. vid inkontinens eller svettning) – gör huden skörare och mer känslig för tryck och skjuv.