trombos

Question 1

vad är trombos och vad består tiraden av?

• namn på traiden med

Answer 1

trombos innebär att vi skapar för mycket koagel och bildar en väggfast blodpropp i ett blodkärl. Då tromben släpper och färdas intravaskulärt innebär det att den emboliserar. Trombens storlek och form beror på ursprung och orsak.

De tre stora riskfaktorerna för att en trombos ska uppstå kan sammanfattas i Virchovs Triad:

• Abnormt blodflöde
• Endotelskada
• Hyperkoagulabilitet

Question 2

vad menas med abornomt blodflöde vid trombos?

Answer 2

Abnormalt blodflöde

Stas eller turbulens i blodflödet ökar trombosrisken. Normalt ska det flöda laminärt. Flödet kan störas vid:

• Immobilisering
  
  • Alltså sängliggande länge
• Hjärtväggsdysfunktion, t.ex. förmaksflimmer
  
  • Alltså ett hjärtfel som minskar blodflödet
• Aneurysm
  
  • Kärlet försvagas och utvidgas

Detta kan göra så endotel skadas och att vi får stas (främst i vener). Sker igenom att blodplättarna kan röra sig emot kärlvägen under lågt blodflöde è koagulation è tromb.

Question 3

vad menas med endotelskala vid trombos?

• olika tromboser som beror på detta
• beror på

Answer 3

Exponering av subendotel è kollagen fram som vWF binder till och kougullation sker

• Viktig orsak till trombos främst i hjärta och artärer (där flödet annars hade tagit bort clotting)
• Exempel på trombos som beror på detta är:
  
  • Formationen av trombin i kardiella kammare efter en myokardiell infarkt
  • Ulcerated plack i arterosklerotiska (åderförkalkade) artärer
  • Områden som genomgått skada (vaskulärit)
• Dysfunktellt endotel kan orskas av:
  
  • Hypertension
  • Turbulent blodflöde
  • Produkter från bakterier
  • Metabola abnormiteter
  • Toxiner från cigarettrök
  • è detta ger NO sjuker och prostagladiner sjunkerè vasokostigerande
• Skada på endotelet gör:
  
  • Blodplättsadhesion
  • Utsläpp av tisseu factors
  • Minskning av prostacyklin 2 som annars inhibera plättadhesion

Question 4

vad menas med hyperkougaulabilitet vid trombos?

• primär
• sekundär

Answer 4

Kan vara medfödd eller förvärvad, och bero på en mängd olika sjukdomar som ökar hastigheten på blodkoagulationen. Exempel på sådana är:

• Primära (genetiska)
  
  • Faktor V mutation
    
    • Reagera inte på APC (leiden)
  • Prothrombin mutatin
  • Ökade nivåer av VII, IX eller XI eller fibrinogen
  • (protein c eller cofaktor s dysfunktion)
• Sekundära
  
  • Ålder
  • Kirurgi och annat trauma
  • Infektioner
  • Cancer, främst pankreas och gynekologiska
  • Hjärtinfarkt
  • Långvarig sängliggande
  • Graviditet
  • Övervikt
  • Tidigare venös trombos.
  • Ateroskleroser

Det kan även finns vegetationer som är bakterie och svamp som påverkar hjärtklaffarna.

Question 5

vad är en ateriell trombos=

• bestor av
• vad fastnar den?

Answer 5

Vad är det? En arteriell emboli uppstår när en emboli fastnar i en artär i kroppen och sätter stopp. Denna kommer normalt ifrån trombocytaktivering eller koagulationsaktivering.

Vad består den av? Är en blandning av trombocyter, fibrin, och leukocyter. Fibrinet gör så den får en ljus/ vit trombos.

Vad fastnar de? Embolier från hjärtat/aorta kan fastna var som helst men bland annat i hjärnan (10%), njurar och mjälte pga stort blodflöde till dessa organ, alternativt i de nedre extremiteterna (75%).

Question 6

vad är orsaken till en ateriell trombos?

Answer 6

Ateroskleros är en väldigt vanlig orsak som leder till anormalt flöde. En emboli kan utgå ifrån:

• Murala (väg) tromber i hjärtat vid t.ex. infarkt eller flimmer
• Murala tromber vid artärers vägföreningar, vanligen i aorta
  
  • Ex. koronarkärlstrombos som ger hjärtinfarkt
• Aterosklerotiska plack runt om i kroppens artärer
  
  • Ex. emobli ifrån a. carotis interna som ger hjärninfarkt/stroke
• Fragmentering av valv
• Embolin kan även uppstå på vensida och ta sig över genom t.ex. foramen ovale

Question 7

vad är symtom och diffdiagnos till ateroll tromvos?

Answer 7

Symtomen

Insjuknandet sker ofta akut och har följande symtomen:

• Blekhet
• Cyanos
• Känselbortfall
• Blåsbildningar
• Paralys
• Lågt ankeltryck
• Muskelömhet

Diff-diagnoser

Traumatisk ocklusion, aortadissektion, arteriell spasm.

Question 8

vilka urspung och slutsatioenr finns för ateriell trombos?

Answer 8

Ursprung:

• Aterosklerotiskt plack
• Valvvegetation
• Förmakstrombos
• Äldre hjärtinfarkt
• Färsk hjärtinfarkt

Slutstation

• Hjärnan (stroke)
• Njurarna (renal infarkt)
• Tarmarna (ischemic colit)
• Foten (ischemiska tår)

Question 9

vad beror en ventrombos på och vad består en av?

Answer 9

Vad beror de på? Till skillnad ifrån artär så bildas dessa under lågt tryck och flöde – t.ex. vi låg fysisk aktivitet. Ventrombos beror på aktivering av koagulationskaskaden, där trombocyterna har en sekundär roll

Vad består de av? Den venösa trombosen består av fibrin och koagulationsfaktorer och fångar även in erytrocyter.

Detta ger den en röd färg och den kallas således för ”röd trombos” (beror på att flödet är lägre så de hinner in)

Question 10

hur uppstår en ventrombos?

Answer 10

Var uppstår de? En ventrombos kan uppstå var som i kroppen men 95% uppstår i venerna i benet pga. klaffar.

• Ytliga ligger ofta i v. saphena
• Djupa (DVT) ligger främst runt de stora kärlen i och runt knät
  
  • Uppstår vid stasis eller olika hyperkoagulabla tillstånd. Risken för dessa ökar vid ålder, sängliggade och immoblisering.
• De finns även Lungemboli där emobolierna kommer ifrån vensystemte till lungas artärer.

Question 11

vad är en pulmoel trombosemoblism?

• storkelk gör

kosekvenser

Answer 11

En emboli från en venös tromb leder oftast till att embolin passerar genom hjärtat och fastnar i lungorna, pulmonell tromboembolism. Beroende på storlek kan den:

• ockludera(täppa igen) a pulmonalis
• sätta sig över bifurkatione (delningen av luftstrupen och aortan)
• eller gå ut i mindre arterioler.

De flesta pulmonella emobolierna (60-80%) är klinskit tysta eftersom de är så små. Dock så ökar chansen för fler när man väll har fått en. Om för många pulmonella emoblier uppstår kan de leda till:

• Plötslig död
• Högerkammarsvikt
• Kardiovskulär kollpas

Dock leder de inte ofta till pulmonella infarkt eftersom lungorna har sk. dubbel blodtillförsel (alltså att andra kärl tar över) – detta gäller för medelstora kärl men dock inte för små kärl.

Question 12

Arteriell

Venös

Orsak

Innehåll

Vart

Slutstation

Går mot flöde

Answer 12

Arteriell

Venös

Orsak

Endotelskada,

Ateroskleros

Stas som ger koagulationsaktivering

Kompression mm.

Innehåll

Tombocyter,

Fibrin

Trombocyter, fibrin, erytrocyter, koagulationsfaktorer

Vart

Bifurkationer,

Hjärta/aorta

Vener i ben

Slutstation

Nästan var som helst.

Lunga

Flöde

Går mot flöde

Går med flödet

Question 13

vlka riskfaktoer finns för ventrombos?

Answer 13

• Östrogen
  
  • Östrogen påverkar plasmakoncentrationen av de flesta proteiner i koagulationen, bland annat ökar koagulationsfaktorerna II, VII, VIII, X, von Willebrands faktor och fibrinogen. Samtidigt minskar andra faktorer som reglerar (hämmar) koagulationen, t.ex. antitrombin och protein S och effekten av det fibrinolytiska systemet minskar genom påverkan på tPA, plasminogen och PAI-1.
• Tidigare VTE
• Hereditet
  
  • mutation av faktor V Leiden, den vanligaste orsaken till resistens mot aktiverat protein C (APC-resistens). APC-resistens är den vanligaste genetiska trombofilin associerad med venös trombos men ger en ganska svag riskökning.
  • Antitrombin
  • Protrombin C
  • Protrombon S
• Ålder
• Operation/trauma
• Immobilisering
• Övervikt
• Koagulationsrubbnnignar

Question 14

vilka symtom finns för ventrombos?

Answer 14

• Ensidig bensvullnad över 3cm
• Ensidig smärta vad/lår (vid gång/stå)
• Värmeökning av benet
• Rodnad
• Ömhet
• Ökad venteckning

Question 15

vilka symtom finns för lungemobil trombos?

Answer 15

• Dyspne, andnöd
  
  • Pga ökar alvolärt deadspace och syrekvot
  • è perfusin styrs om till dåligt ventilerade områden L
• Takypne – ökad andning
• Hosta
  
  • Även blodhosta, hemoptys
• Pleuritsmärta
  
  • Ont när man andas
• Många är assymptomatisk
• Plötslig död

Question 16

vid vilket tillfälle skattar man ventrombos enligt score?

• hur tolkas värdena?

Answer 16

Först så gör man en ”Wells score” – vilket är ett poängsystem för att beräkna sannolikhet.

Där låg sannolikhet är under/lika med 1 poäng och hög sannolikhet är över/lika med 2 poäng. Där efter går man två vägar – antigen D-dimer test eller Proximalts ultaljud (även Datatomografi går att använda)

Question 17

rita upp de olika utredningskarta för låg vs hög sannolikhet för ventromvos

Answer 17

Question 18

hur sker diagnotik av lungemboli?

Answer 18

Diagnostik av lungemboli

Annan Well score används med frågor som:

• Annan diagnos mer trolig
• Tecken på DVT
• Hjärtfrekvens över 100
• Tidigare tromboembolsm

Oavsett hög / låg så tas D-dimer för att sedan bestämma om DT ska utföras.

Sedan sker Datortomografi av lungartär. Kontrastvätska används – vilket är nackdel för de som inte tål den eller med njursvikt.

Question 19

vad är en fettemobils?

• orska
• symtom
• konsekvens
• mico

Answer 19

Orsak: Mjuk vävnad eller benmärg som skadas kan släppa mikroskopiska fettklumpar i cirkulationen. Fett och benmärgs embolismer sker oftast hos personer med svåra skelettskador

Symtomen: kommer efter 1-3 dagar och består av tachypnea (snabb andning), dyspna (andnöd), tackycardi (snabb HR) eller rastlös.

Konsekvens: Märks inte direkt utan kommer långsamt i form av:

• Sämre lungkapacitet
• Neurologiska symtome
• Anemi

Micro: I bilden syns tydlitg benmärg/benmärgsfett som vita prickar i emolismen.

Question 20

vad är en vätskeemolism?

• orsak
• stmtom
• konsekvens

Answer 20

Orsak: Sker oftas igenom att amniotisk (vätskan som omger och skyddar fostret) går in i cirkulationen genom membran i moderkakan eller via skador av vener till livmodern.

Symtomen: Svår dyspne (andnöd), Cyanos

Konsekvens: Detta är ganska ovanligt, men ger alvarliga komplikationer där 80% dör.

Question 21

vad är en gasembolsum

• orsak
• dykar

Answer 21

Orsak: Luftbubblor i cirukulationen blockerar de vaskulära flöder och orsaker ischemiska skador. (Dock så fastnar alltid lite luft i kranskärlen vid hjärtoperation).

T.ex. dykarsjukan – decompression sickness

• Sker vid snabba skillnader i atmosfärstryck, så som vid uppstigning vid dykning
• När man andas in luft på havsbotten (ifrån gastub) så gör trycket att ökade mängder gas löser sig i blodet. Om man går upp för snabbt så kommer kvävet i vävnader att expanderar è gasemolism è vävnadsichemi
• Behandlas med höftryckskammare för att tvinga gasen till löslig form