B- Breathing Andningsfrekvens Referensvärden
12-20 per minut.
B- Breathing Andningsstatus Observationer
Frekvens, rytm, djup, eventuella abnormaliteter, synliga tecken på ansträngd andning såsom hjälpmuskler, cyanos, eventuella ljud (ex: väsande, pipande), regelbundenhet.
B- Breathing PEF-mätning Förklara
PEF = Peak Expiratory Flow. Maximal hastighet en person kan andas ut luft från lungorna. Vid akut försämring (ex: KOL, astma) är det viktigt att mäta PEF för bedömning av försämringsgrad samt övervaka effekt av behandling. PEF varierar beroende på kön, ålder, längd och därför är det viktigtatt jämföra mätningarna med personens egna baseline-värden om möjligt. En kraftig försämring av PEF kan indikera en allvarlig försämring som kräver snabb medicinsk intervention. Värde för akut försämring kan variera beroende på individuella förhållanden och behandlingsriktlinjer.
B- Breathing Pulsoximeter Parametrar
Syremättnad (SpO2): den procentuella mängden hemoglobin i blodet som är mättat med syre. Normal SpO2 nivå är runt 95-100% för personer utan KOL. För KOL patienter är normalt värde 88-92%. Pulsfrekvens (HR): antalet hjärtslag per minut. Mäter pulsfrekvensen genom registrering av arteriella pulser.
B- Breathing Pulsoximeter Falska värden
- Rörelse. Om en patient rör på sig för mycket under en mätning kan det orsaka felaktiga värden. Det är viktigt att man är så stilla som möjligt under mätning. 2. Dålig perifer cirkulation. Vid exempelvis kalla extremiteter eller närvaro av kärlsjukdomar kan pulsoximetern ha svårt att ge korrekt avläsning. 3. Nagellack och konstgjorda naglar. Pulsoximetern mäter saturationen genom att skicka ljus genom huden, vilket kan blockeras av nagellack konstgjorda naglar och ge falska värden. 4. Koldioxidnivåer. Den kan ej mäta koldioxiodnivåer, så den kan inte detektera hypokapni eller hyperkapni. Vissa tillstånd kan ge normal syremättnad medan koldioxidnivåer är avvikande. Exempelvis KOL-patienter kan lätt retentera koldioxid, något som endsat en blodgas kan visa. 5. Användning i extrema förhållanden: vid höga höjder eller i närvaro av kraftig rörelse (ex: under transport) kan man få falska värden. 6. Felaktig placering, om den ej sitter ordentligt på fingret eller om den är för tight kan det ge felaktiga mätningar.
B- Breathing Spirometriundersökning Förklara
En vanlig medicinsk undersökning som används för att mäta olika parametrar relaterade till lungfunktionen. Bland annat mängden luft som kan andas in och ut, hur snabbt luften kan andas ut och andra aspekter av andningsmönstret. Benämningar olika parametrar: FEV1 (Forcerad Expiratorisk Volym i 1 sekund): mängden luft som kan andas ut under en sekund av en maximalt kraftfull utandning. FVC (Forcerad VitalKapacitet): maximal mängd luft som kan andas ut efter att ha andats in så mycket luft som möjligt. PEF (Peak Expiratory Flow): maximal hastighet luft kan andas ut.
B- Breathing Spirometriundersökning Orsaker till sänkt FEV1-värde
- Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL), astma: kan resultera i sänkt FEV1. Luftvägarna blir inflammerade och förträngda och gör det svårare att andas ut luft snabbt och effektivt. 2. Restriktiv lungsjukdom (lungfibros, bröstkorgsdeformiteter): kan begränsa lungornas förmåga att expandera fullt ut vid inandning och leda till sänkt FEV1. 3. Akut lungsjukdom (pneumoni, lungemboli, lungödem): kan temporärt minska lungfunktionen och färmed leda till sänkt FEV1. 4. Luftvägsobstruktion: blockerade luftvägar (slem, tumör, främmande kroppar): kan orsaka nedsatt luftflöde och sänka FEV1. 5. Lungfibros: innebär ärrbildning i lungvävnaden och kan leda till minskad lungvolym och därmed sänkt FEV1. 6. Bronkiolit: infektioner i de små luftvägarna kan leda till nedsatt FEV1. 7. Andra faktorer (rökning, exponering för luftföroreningar, allergier, ålder): kan påverka lungfunktionen och minska FEV1.
C- Circulation Ankel-arm index Värden, vad mäts?
Bedömer perifer cirkulation, särskilt arteriell insufficiens i nedre extremiteter. Testet jmför blodtrycket i armarna med blodtrycket i benen för bedömning om eventuella avvikelser i blodflödet till benen. Blodtryck mäts i båda armar och anklar med en blodtrycksmanschett och doppler för att lyssna på blodflödet. AAI (Arm-Ankel-Index, ABPI (Ankle Brachial Pressure Index) beräknas genom att dela högsta systoliska trycket i ankeln med högsta systoliska blodtrycket i armen. Normalt AAI är mellan 0.9-.1.3. Ett AAI <0.9 kan indikera perifer arteriell sjukdom och värde >1.3 kan indikera stelhet i kärlen.
C- Circulation Blodtrycksmätning Position
Sittande, med ryggstöd, avslappnade armar på plan yta såsom bord eller patientens knä, handflator uppåt, blodtrycksmanschett runt övre delen av armen ca 2-3 centimeter ovanför armbågen med anslutningen till blodtrycksmätaren placeras över armbågens artär, manschetten ska vara placerad på samma nivå som hjärtat eller något lägre för att få korrekt mätning, ben ej i kors, sitt stilla, prata inte.
C- Circulation Blodtrycksmätning Åtgärder för ett så korrekt mätvärde som möjligt
Rätt position, korrekt placering av blodtrycksmanschetten, rätt storlek på blodtrycksmanschetten, undvik störningar, undvik korsade ben, ta fler mätningar, använd korrekt utrustning.
C- Circulation Blodtrycksmätning Var lyssnar du
Arteria Brachialis: armbågsartären. Arteria Radialis kan användas vid behov, särskilt vid mätning med elektronisk mätare.
C- Circulation Blodtrycksmätning Varning: xxx mmHg
HYPERTONI: Systoliskt >140mmHg, diastoliskt >90mmHg. HYPOTENSION: Systoliskt <90mmHg, diastoliskt <60mmHg.
C- Circulation Blodtrycksmätning Position, arm under hjärtat, vad händer
Om en patients arm placeras under hjärtnivå under en mätning kan det påverka mätningen genom följande. 1. Förhöjt blodtryck, när armen placeras under hjärtnivå kan det tillfälligt öka blodtrycket på grund av att gravitationen hjälper till att öka blodflödet. 2. Felaktig mätning eller opålitliga resultat eftersom att mätningen normalt utförs med armen i hjärtnivå, att placera armen under hjärtnivå kan leda till att mätningen inte är representativ för patientens blodtryck. 3. Förvirring i tolkningen, då svaren kan vara svårare att tolka jämfört med andra mätningar. Detta kan leda till förvirring och osäkerhet patientens blodtryck samt ökad risk för att missa viktiga förändringar eller indikatorer för hälsoproblem.
C- Circulation Blodtrycksmätning Orsaker till felmätning
Fel manschettstorlek, fel placering av manschetten, fel position, för kort viloperiod, för mycket fysisk aktivitet, fel användning av utrustning, yttre störningar, mätfel, white coat hypertension, maskinella fel.
C- Circulation Blodtrycksmätning Pumpningsgräns
Vanligtvis ca 180 mmHg.
C- Circulation Blodtrycksmätning Tryckutsläpp, hastighet, i mmHg/sek
2-3 mmHg per sekund.
C- Circulation Blodtrycksmätning Vila hur länge före
Minst 5 minuter.
C- Circulation Blodtrycksmätning Oregelbunden hjärtrytm, vad kan man göra för att förebygga felaktiga värden
- Använd automatisk blodtrycksmätare: kan vara med tillförlitliga i dessa situationer då de inte är lika känsliga för variationer i hjärtrytm. 2. Genomsnittliga mätningar: i dessa situationer kan det vara användbart att ta flera mätningar för räkna ut ett genomsnitt från resultaten för en mer representativ bild av blodtrycket. 3. Manuell bedömning: kan ibland vara nödvändigt för att få en med exakt uppfattning av det systoliska och diastoliska blodtrycket. 4. Medicinsk utvärdering: dessa patienter kan behöva ytterligare utvärdering och övervakning av sin hjärtrytm för att säkerställa korrekt diagnos och behandling av underliggande hjärtproblem. 5. Avslappning och komfort: det är viktigt att patienten är bekväm och avslappnad under blodtrycksmätningen för att minimera faktorer som kan påverka hjärtrytmen ännumer och därmed även påverka mätresultaten.
C- Circulation Ortostatiskt blodtryck Betydelse, indikationer
Innebär: förändringar i blodtrycket som uppstår när en person går från liggande eller sittande till stående position. Mäts vanligtvis genom att ta blodtryck när personen ligger ned, sitter och står och sedan jämföra dessa värden för bedömning av förändringar. 1. Att identifiera ortostatisk hypotension. 2. Bedöma autonom dysfunktion. 3. Bedöma medicinska tillstånd såsom diabetes, Parkinsons sjukdom, hjärt- och kärlsjukdomar samt andra neurologiska sjukdomar. 4. Riskbedömning. 5. Effekt av mediciner.
C- Circulation Puls Diastole eller systole, vilken kan man känna när man palperar pulsen över a. radialis
Systole.
C- Circulation Distalstatus Bedömningar
Bedömning av blodcirkulation i de yttersta delarna av kroppen, vanligen ben och armar. Bedömningar som ingår: palpation av puls i handleder (a. radialis), på fotryggar (a. dorsalis pedis) och i ljumskar (a. femoralis), kapillär återfyllnad, hudens färg/temperatur/fuktighet, ödem, sår och sårskador, sensorisk bedömning (beröring, smärta, temperaturförändringar), motorisk bedömning (röra sig, normal muskelanvändning).
C- Circulation Distalstatus Varför
Identifiera cirkulationsproblem, tidig upptäckt av komplikationer, övervakning av cirkulationsstatus, bedömning av blodflöde efter skada, förebyggande av komplikationer.
C- Circulation EKG Tolkning av vanliga tillstånd
NORMAL SINUSRYTM: normala hjärtrytmmönstret, visar en regelbunden rytm med en normal hjärtfrekvens mellan 60-100 slag per minut (vuxen). ARYTMI: exempelvis förmaksflimmer, förmaksfladder, ventrikulär takykardi eller bradykardi. Arytmier kännetecknas av oregelbundenhet i hjärtrytmen eller onormala hjärtrytmmönster. HJÄRTBLOCK: inklusive första gradens block, andra gradens block (Mobitx typ I och II) och tredje gradens block (komplett block). Hjärtblock innebär att överledningen av elektriska signaler mellan hjärtats förmak och kammare är nedsatt. ISCHEMI: innebär nedsatt syretillförsel, såsom ST-segmentdepression eller T-vågsinversion. Kan tyda på kärlsjukdom eller hjärtinfarkt. MYOKARDINFARKT: även kallad hjärtinfarkt, inklusive ST-segmenthöjning i specifika avdelningar, Q-vågor och andra förändringar i ST-segmentet och T-vågen. FÖRLÄNGT QT-INTERVALL: som kan öka risken för allvarliga arytmier och plötlig hjärtdöd. VÄNSTERSIDIG ELLER HÖGERSIDIG HYPERTROFI: kan ge ledtrådar om förekomst av ventrikelhypertrofu genom bedömning av amplituden och riktningen på QRS-komplezen och ST-T-segmenten. ELEKTROLYTSTÖRNINGAR: exempelvis hyperkalemi eller hypokalemi kan speglas i EKG-förändringar, såsom i T-vågen eller QRS-komplexen. KAMMARFLIMMER: kan visa kaotisk elektrisk aktivitet i hjärtkamrarna under kammarflimmer, ett potentiellt livshotande tillstånd. WOLFF-PARKINSON-WHITE-SYNDROM: kan visa karakteristiska tecken på sjukdomen, exempelvis förekomst av delta-våg och kort PR-intervall.
C- Circulation EKG Registrering, förklara
Elektroder placeras på specifika ställen på kroppen för att registrera hjärtats elektriska aktivitet från olika vinklar. Elektroderna kopplas till en EKG-maskin som registrerar de elektriska signalerna som genereras av hjärtat och presenterar dem som vågor. Under registreringen mäts olika parametrar som representerar olika faser av hjärtcykeln, inklusive P-våg (atriell depolarisation), QRS-komplexet (ventrikulär depolarisation) och T-våg (ventrikulär repolarisation).
