Progressivt rörlig kostnad
Är en kostnad vars totala kostnad ökar snabbare än ökningen av verksamhetsvolymen. Det betyder att kostnader per styck ökar när volymen ökar. Om man exempelvis dubblar produktionen och kostnaderna mer än fördubblas så har man en progressiv rörlig kostnad. Exempel på progressivt rörliga kostnader:
- Övertidsersättning
- Provision till säljare
- Vissa maskinkostnader
Degressivt rörlig kostnad
Är motsatsen till progressivt rörlig kostnad och innebär att den totala kostnaden ökar i en långsammare takt än ökningen av verksamhetsvolymen. Så om man dubblar sin produktion kommer kostnaderna att öka mindre än det dubbla. Orsaker till degressivt rörlig kostnad:
- Mängdrabatter:
- Effektivare resursutnyttjande:
- Lägre fasta kostnader per enhet:
Fast kostnad
Är kostnader vars totalsumma förblir oförändrad när verksamhetsvolymen förändras, eller som förändras i vissa intervall, på kort sikt. De delas in i 2 kategorier:
- Helt fast kostnad: Deras totalsumma förblir konstant oberoende av verksamhetsvolymen. Ex. på helt fasta kostnader är lokalhyra, lönekostnader för administration och försäljning, leasingavgifter, försäkringspremier och avskrivningar.
- Halvfast kostnad: Är kostnader som är fasta inom vissa intervall, men som ökar stegvis när verksamhetsvolymen passerar vissa tröskelvärden. Ex. kan hyran för en större lokal behövas när produktionen ökar över en viss nivå.
Kalkylmässiga kostnader -
Används för att ge en mer rättvisande bild av ett företags verkliga kostnader i samband med produktkalkylering. Externredovisningen, som följer strikta lagar och regler, fångar inte alltid upp alla kostnader som är relevanta för beslutsfattande inom företaget. Kalkylmässiga merkostnader är kostnader som läggs till i kalkylen för att få en mer komplett bild av kostnaderna. 2 vanliga exempel på kalkylmässiga kostnader är:
- Kalkylmässig ränta: Denna kostnad används för att belasta kalkylobjektet med en ränta som representerar företagets kapitalkostnad. Det är ett sätt att ta hänsyn till att kapitalet som är bundet i tillgångar som skulle kunna användas på annat sätt och generera avkastning.
- Kalkylmässig avskrivning: Kalkylmässiga avskrivningar kan skilja sig från de bokföringsmässiga avskrivningarna genom att de använder nuanskaffningsvärdet istället för det historiska anskaffningsvärdet. Detta görs för att minska effekterna av inflation och ge en mer bild av kostnaden för att förbruka tillgångar.
Bokföringsmässiga kostnader
Är de kostnader som registreras och rapporteras i enlighet med gällande redovisningsregler och lagar. Dessa kostnader används för att upprätta den externa redovisningen
Självkostnadskalkylering -
Används för att beräkna den totala kostnaden för ett kalkylobjekt, till exempel en vara, en tjänst eller en order. Denna metod strävar efter att inkludera samtliga kostnader som är förknippade med att producera och sälja kalkylobjektet, oavsett om kostnaderna är direkta eller indirekta, rörliga eller fasta. Grundläggande principer:
- Fullständig kostnadsfördelning: Alla kostnader som kan hänföras till kalkylobjektet ska inkluderas i kalkylen (alltså både direkta och indirekta kostnader).
- Enhetsnivå: Självkostnaden beräknas vanligtvis per enhet av kalkylobjektet, ex. kostnaden per producerad vara eller per utförd timme.
- Långsiktigt genomsnitt: Självkostnaden representerar kalkylobjektets genomsnittliga kostnad över en längre period.
2 huvudkategorier av metoder används inom självkostnadskalkylering:
- Periodkalkylering:
- Orderkalkylering:
Bärkraft
Är ett kriterium som används för att fördela omkostnader baserat på ett kalkylobjekts förmåga att “bära” kostnader. Tanken är att ett kalkylobjekt som är mer lönsamt eller har en högre försäljningsvolym också ska bära en större andel av de indirekta kostnaderna. Bärkraftskriterier används oftast för att fördela “svåra” omkostnader, dvs kostnader som är svåra att fördela baserat på orsak-verkan-samband eller nyttokriteriet. Exempel på sådana omkostnader kan vara:
- Administration
- Företagsledning
- Forskning och utveckling (FoU)
Ett vanligt sätt att tillämpa bärkraftskriteriet är att använda lönsamheten som fördelningsnyckel. Ju högre lönsamhet ett kalkylobjekt har, desto större andel av omkostnaderna ska det ha.
Alternativkostnad
Uppstår när ett företag måste välja mellan olika handlingsalternativ och resurserna inte räcker till för att genomföra alla. Alternativkostnaden representerar det värde man går miste om genom att inte välja det bästa användningssättet för en viss resurs. Det är alltså vad man hade kunnat tjäna om man hade valt det näst bästa alternativet. Alternativkostnader är relevanta i situationer där resurser som tid, pengar, personal eller maskinkapacitet är begränsade. Om resurserna är obegränsade finns ingen alternativkostnad. Alternativkostnaden är alltid kopplad till det bästa alternativet man väljer bort, och tar inte hänsyn till möjliga användningsområden för resursen. Alternativkostnader fokuserar på framtida intäkter och kostnader. Historiska kostnader (sunk costs) är inte relevanta för att beräkna alternativkostnaden.
Avvikelseanalys
Handlar om att identifiera, analysera och förklara skillnader mellan det faktiska utfallet och det planerade eller förväntade utfallet.
Huvudsyftet med denna analys är att:
- Förstå varför avvikelser har uppstått
- Identifiera områden där det finns förbättringspotential
- Vidta åtgärder för att korrigera negativa avvikelser och förstärka positiva avvikelser
- Utvärdera och förbättra budgetprocessen och standardkostnader
Resultatuppföljning -
Innebär att man jämför det faktiska utfallet av en verksamhet med det planerade utfallet, oftast representerat av en budget. Detta görs för att förstå hur verksamheten presterar, identifiera avvikelser och vidta åtgärder för att förbättra lönsamheten. En viktig del av resultatuppföljningen är avvikelseanalys. Resultatuppföljningens syfte:
- Styrning och kontroll: Genom att följa upp resultatet kan man säkerställa att verksamheten utvecklas i önskad riktning och att man når de uppsatta målen.
- Identifiera avvikelser: Resultatuppföljningen synliggör skillnader mellan det faktiska resultatet och budgeten, vilket möjliggör snabbare reaktioner på oväntade händelser.
- Analysera orsaker: Genom att analysera avvikelser kan man identifiera de bakomliggande orsakerna till att resultatet blev som det blev.
- Beslutsunderlag: Resultatuppföljningen ger värdefull information som kan användas som underlag för att fatta beslut om framtida åtgärder.
- Motivation och belöning: Resultatuppföljningen kan användas för att skapa motivation och belöna de anställda för goda prestationer.
Internhandel -
Är när olika enheter inom samma företag köper och säljer produkter av varandra. Det används fota i större företag med flera självständiga enheter som har sina egna resultat- och kostnadsmål. Internhandel hanteras genom internprissättning, där ett värde sätts på de varor eller tjänster som utbyts internt. Detta kan göras på olika sätt, exempelvis baserat på marknadspriser, kostnader eller förhandlingar. Syftet med internhandel och internprissättning:
- Skapa bättre beslutsunderlag för de olika enheterna, då de kan se den verkliga kostnaden för de resurser de använder
- Öka den ekonomiska medvetenheten hos de anställda, då de ser hur deras arbete påverkar enhetens resultat.
- Få en rättvisande resultatbedömning för varje enhet
- Skapa ett underlag för prissättning till externa kunder.
Det balanserade styrkortet (BSC)
- Är en metod för att sammanlänka en organisations vision och strategi med den kortsiktiga operativa verksamheten. Det används inom ekonomistyrning för att ge styreffekter för hållbarhet. Det balanserade styrkortet kan vara utformat för att åstadkomma hållbara prestationer och påverkan genom att inkludera såväl finansiella som icke-finansiella prestationsmått som är knutna till de 3 grundläggande kategorierna av hållbarhet: ekonomisk, ekologisk och social.’ Den största fördelen med att använda ett balanserat styrkort är att organisationen kan införliva en strategi som får utrymme på organisationsnivå, vilket innebär att man inte skiljer på den operativa strategin och hållbarhetsstrategin, utan beaktar dem i ett enda sammanhang. Organisationer tenderar att fokusera mer på hållbarhetsarbetet när det inkluderas i budgeten, men det kan vara svårt att formulera hållbarhetsmål. Genom att använda det balanserade styrkortet kan organisationer förhålla sig till en tydlig strategisk inriktning där den operativa verksamheten och de traditionella perspektiven kompletteras av det hållbara perspektivet
Processtyrning
- Används för att förbättra ett företags processer och aktiviteter med syftet att öka kundvärdet. Det handlar om att “vårda” de aktiviteter som skapar värde för kunden och samtidigt reducera eller minimera de aktiviteter som inte skapar värde. Det är alltså inte nödvändigtvis att minimera kostnader och tidsåtgång som är målet, utan att hitta den kostnadsnivå och tidsåtgång som maximerar kundvärdet. För att förbättra processer och aktiviteter inom ramen för processtyrning kan man bland annat:
- Eliminera eller reducera icke-värdeskapande aktiviteter
- Förbättra processer och aktiviteter som har en känd förbättringspotential, som har en betydande resursförbrukning, som nyligen har omstrukturerats, där risken för fel är stor, eller som är byråkratiska och komplexa.
- Standardisera produkter, processer och aktiviteter för att säkerställa att kunden får en jämna och förutsägbar kvalitet.
Taktisk planering -
Handlar om att översätta företagets övergripande strategi till konkreta delmål och aktiviteter som ska uppnås på medellång sikt, oftast 1-3 år. Syftet är att skapa en bro mellan långsiktig strategi och dagliga operationer, samt att definiera hur olika avdelningar eller funktioner ska bidra till de strategiska målen.
Strategisk planering
- Är en långsiktig process där en organisation definierar sin övergripande riktning och fastställer mål för framtiden. Det handlar om att formulera strategier och prioriteringar för att skapa konkurrensfördelar och möta långsiktiga utmaningar. Syftet är att ge en tydlig riktning för framtida beslut, säkerställa att organisationens resurser används effektivt för att uppnå långsiktiga mål, anpassa
Operativ planering -
Handlar om att detaljplanera och organisera de dagliga aktiviteterna och uppgifterna som krävs för att uppnå de taktiska målen. Syftet är att genomföra de aktiviteter som leder till uppfyllandet av taktiska och strategiska mål. Den operativa planeringen har ofta fokus på dagliga aktiviteter och specifika arbetsuppgifter så den är mycket detaljerad samt konkret. Den sker även främst på kort sikt.
Finansiell balans (Finansiell styrka) -
Handlar om ett företags förmåga att motstå ekonomiska svårigheter och uppfylla sina ekonomiska förpliktelser på lång sikt. 2 vanliga mått för att bedöma finansiell balans är soliditet och skuldsättningsgrad.
Periodomkostnader -
Är kostnader som är oberoende av hur stor verksamheten är inom ett företag under en viss period, ex. ett kvartal eller år. De kallas ibland för fasta kostnader eftersom de inte förändras proportionellt med volymen. Ex på periodomkostnader:
- Lokalhyra
- Lönekostnader för administration och försäljning
- Leasingavgifter
- Försäkringspremier - Avskrivningar
Kostnad sålda varor (KSV) -
Representerar den totala kostnaden för de varor som företaget har sålt under en viss period-
KSV beräknas genom att ta ingående varulager + årets varuinköp - utgående varulager
KSV = IB varulager + varuinköp - UB varulager
Tillverkningsomkostnader -
Är indirekta kostnader som uppstår i samband med produktionen av varor eller tjänster. Dessa kostnader är inte direkt kopplade till en specifik produkt, som material eller direkt arbetskraft, utan är istället allmänna kostnader som krävs för att driva produktionsprocessen.
Global reporting initiative (GRI) -
Är ett internationellt ramverk som används för att mäta och rapportera företagets hållbarhetsarbete och påverkan på områden som miljö, samhälle och ekonomi. Det är en standard som hjälper företag att vara transparenta med sin hållbarhetsprestation och att kommunicera den till intressenter som investerare, kunder och samhället i stort.
Transparensperspektiv -
Handlar om öppenhet och insyn inom en organisation, både intern och externt. Det innebär att relevant information ska vara tillgänglig och begriplig för intressenter. Transparens är därför ett viktigt verktyg för att bygga förtroende, effektivisera processer och skapa hållbarhet inom organisationen.
Prestationsperspektiv -
Handlar om att analysera och optimera organisationer prestationer och resultat. Fokus ligger på hur effektivt resurser används för att nå organisationens mål samt hur resultat kan mätas och förbättras över tid. Perspektivet är nära kopplat till målstyrning, produktivitet, effektivitet och kvalitet
