Ångest

Question 1

vad är ångest och varför har vid det?

Answer 1

Ångest = rädsla utan ett rimligt objekt

Varför har vi rädsla?
För att evolution har gjort det så att vi t.ex. flyr eller undviker. Startar med en farosignal som ger en koordinerad respons av beteende och systemet.

Question 2

Två sorters rädsla

Answer 2

Både ångest och rädsla kan vara medfödd och inlärd.

Medfödd – detta är t.ex. om man träffar en varg så är de redan inprogrammerad i hos att vi ska vara rädda för det. Detta behöver vi inte lära oss vara rädda för. (direkt hot)

Även inlärt att om någon i vår grupp ser rädd ut så fattar vi att de finns en fara è vi blir också rädda. (socialt)

Inlärd rädsla – sådant som uppkommit senaste 100 åren. Detta har vi inte inprogrammerat utan behöver lära oss med *associativ inlärning.

* är när en neutral stimulus (högt ljud) uppkommer med en negativ stimulus (bil nära kör på oss) flera gånger gör att den neutrala stimuli är allt vi behöver för att känna rädslan.

Question 3

Hur sker rädsla normalt i hjärnan?

Answer 3

Grunden är:
Amygdala dektektera hela tiden omgivningen efter hot. Har man ingen amygdala känner man ingen rädsla.

1. De kommer in stimulus som går till thalamus som sedan går till både:
   
   1. Sensoriska hjärnbarken där de processas (sakta)
   2. De går snabbare till amygdala som ger reflexmässigt respons om de är något att bli rädd för
      
      1. Vi stelar till och autonoma nervsystemet reagerar è en respons
2. De går även ut till motneuron, men inte foklus på det här

Självklart hjälper t.ex. hippocampus till.

Exempel = ser man en plastslang hinner amygdala tolk de som en orm före synen fattar att de är en slang.

Kliniskt – man ser en överaktivt i amygdala hos nästan alla diagnoser med ångest.

Kluver-Bucy syndromet är väldigt bra exempel på när amygula inte fungera è ger många symto.

Question 4

Att lära sig att något är farligt är viktigt (bilar ex), men om något inte är farligt längre så måste vi lära om det.

hur gfungera det?

Answer 4

Sensitisering – när en farlig sak faktiskt leder till något farligt è förstärkning sker

Extinktion – om stimulus sker utan att något farligt sker flera gånger gradvist (kallas för utsläckning och är grunden för KBT).

• OBS! Extinktion är inte passivt (alltså att man glömer rädslan), utan de sker en ny inlärning ”ovanpå faran” som säger att de inte är farligt längre. För detta är frontalloberna nödvändiga.
• Även viktigt med kroppens egna canbinoider - har man defekter i detta systemet kan man inte bli av med ångestsjukdomen med extinktion.

Question 5

vilka ångestsjukdomar finns?

Answer 5

Vad som är viktigt för en fara är 1) är den nära i tiden, och 2) specifikt eller komplext

Gruppera dem

Man kan dela upp dem i:

Primära – de som har procedurer i hjärnan

• Separations
• Selektiv mutism
• Specifik fobi
• Social fobi
• Paniksyndrom
• Agorafobi
• GAD

Finns även PTSD och tvångssydrom (OCD), men de ingår inte riktigt i de primära.

Sekundär – är t.ex. ifrån LM och andra sjukdomar

Question 6

Ja väldigt vanligt både i Sverige och globalt. Vilka specifika diagnoser är då vanliga?

Answer 6

Question 7

epidimeligo ångest

Answer 7

Question 8

Specifika fobier

Vad är det?

hur sätter man diagnos?

Answer 8

Vad är det?
När de ifrån en sak, t.ex. ormar mm

Sätta diagnos

• Uttalad rädsla/ångest för ett specifikt objekt eller situation
  
  • Flyg
  • Djur
• Rädsla utlöses nästan alltid è vilket gör att patient undviker stimuli
• Rädsla ej proportion till fara
• Ihållande mer än >6 månader
• Kliniskt lidande / nedsatt funktion

Question 9

spefik fobi

vanligt, orska och behadnling

Answer 9

Vanligt?
Upp till 15% av alla. Debut tidigt och ses främst hos kvinnor

Orsak?
Evolutionärt förberedda saker som vi lär oss bli rädda för. T.ex. de går att lära sig att bli rädd för en pinne (orm), men inte en ros.

Behandling – KBT med fokus på beteende. Stegvis exponering och de behövs nästan aldrig några LM.

Question 10

social fobi diagnoskriteriar.

Answer 10

Question 11

social fobii, epidmeligi och samsjuk.

Answer 11

Vanligt – ca 7% och mest kvinnor

När – i tonåren och ger mycket funktionsnedsättning

Samsjuklighet – stark koppling

• 2ggr risk för depression
• Alkoholberoende 3 gånger
• 4.5 ggr risk för drogberoende.

Exempel: de vågar inte prata med någon è de lyckas när de dricker è de blir beroende

Question 12

behadnling social fobi

Answer 12

En minskning av amygdala kan ses både på KBT och SSRI

Ej LM - Träning av social färdighet och exponering fungera bra (alltså KBT)

LM – här ser vi att SSRI, MAO, BDZ och gabapentin verkar bra. Dock har alla biverkningar (beroende och CVD mm).

• har gjort att endast SSRI är rekommenderad

Vad ger man då?

KBT – detta bör erbjudas få de har mycket hög effekt

SSRI – detta kan erbjudas, dock har de lika bra effekt och kan ges i förstahandsbehandling enligt Markus (förläsaren).

Vad ska man aldrig ge?
Man får inte ge Benzo mm, pga. nytta finns men till hög risk – beroende och tolerans

Question 13

Paniksyndrom

Vad är det?

Answer 13

Paniksyndrom

Vad är det?

• Oväntade panikattacker som kan komma när som och av vad som
• Återkommande – minst 2 under 1 månad
• Återföljs av oro för flera attacker vilket ger en känsla av minskad kontroll
• è leder till en beteende förändring för att undvika attackerna

Question 14

vad är en pannikattack?

Answer 14

Question 15

paniksyndrom, vanligt? vem och samsjuk

Answer 15

Obs! En attack är inte ett paniksyndrom.

• Ca 30% av befolkning har haft en panik-attack, men endast 5% har haft ett paniksyndrom med flera attacker.
• Be dem skriva dagbok för att följa

Kön – vanligare hos kvinnor

Ålder – 20–30 års åldern, är de man som är 60 år è tänk först somatiskt

Samsjuklighet – mycket stor

• Mycket stor med depression
• Även beroende
• Även samsjuklighet för agorafobi

Question 16

behadnling paniksyndorm

Answer 16

Eliminera utlösande faktorer – så som sömnbrist, kaffe, stress och droger.

• Nyckelordet är att dämpa hyperexcitabilitet

Information – ge patienten kunskap om varför hen får dessa symtom

KBT – kan används men dålig evidens

LM – bra evidens och här väljer man i först hand SSRI pga. biverkningar är få

Dock står de i rekommendationer säger att KBT borde används och sedan SSRI – men åter igen säger förläsaren att detta är fel och att man ska köra på SSRI.

OBS – samma här – ge aldrig Benzo.

Question 17

vad är agarofobi?

Answer 17

Question 18

vad sker vid agoarofobi?

Answer 18

Question 19

vad är GAD?

dsm

Answer 19

Question 20

GAD vanligt, vem och samsjuk

Answer 20

Vanligt och orsak

Vanligt – 6 % och mest kvinnor

Ålder – lite senare i livet och då runt 30 år

Samsjuklighet – mycket stor och 90% har annan psk diagnos.

• Många har först GAD och sedan kommer en depression. Nästan så vanligt att vissa tror de är samma sjukdom – de som har GAD kommer sedan med depression.

Prognos – mycket sämre än paniksyndrom

Question 21

behadnling GAD

Answer 21

KBT – har visat bra effekt på kort sikt och bör erbjudas. Dock ska psykodynamisk terapi inte erbjudas

Läkemedel

• SSRI är förstahand och sedan è SNRI, bra och god tolarabilitet
• Även pregabil har visat bra, men vis beroende risk och ska endast ibland används.
• Åter igen: aldrig Benzo.

Samma här – de är ju likt de depression och tyder på att de är samma diagnos.

Question 22

PTSD

Är de samma som andra ångessjukdomar?

vad sker?

vad är det?

Answer 22

Question 23

symtom ptsd

Answer 23

Man ser fyra grupper av symtom:

Återupplevande

• Av de jobbiga minnena
• Man blir inte av med dem
• Mardrömmar, flashback
• Får mycket ångest när man får traumminnen
• Kan dissocierar – vilket är att man kastar tillbaka i tiden till sivationen och vet inte om var man är i verkligheten

Undvikande beteende

• Minnen ger obehag è undvikande av både fysisk och psykiska problem
• Undviker de yttre stimuli och sedan närliggande yttre och sedan ännu è detta blir mycket handikappande för patienten och ger ingen behandling (ej KBT ju)

Negativa tankar och sänkt sinnesstämning

• Svårt att minas visa saker av traumat
• Man klandrar sig själv för att man t.ex. överlevt och inte annat

Ökad retbarhet

• Uppskruvad på vakt och alltid är på sin vakt
• Irritabel och aggressiv
  
  • Veteraner kan bli aggressiva och skada folk pga. deras PTSD
• Även koncentrationssvårighet och sömnsvårigheter.

Question 24

vanligt , vem och samsjuk för ptsd

Answer 24

Vanligt – 6% i Sverige.

Kön

• våldsbrott och strid hos män
• Kvinna som blivit utsatt för sexuella övergrepp är de vanligaste patienttypen

Samsjuklighet – hälften har beroendesjukdomar. Man borde aktiv screena för detta för att upptäcka tidigt.

• PTSD gör att man börja med substansbruk och sedan förvärras PTSD av beroendet.

Prognos – många blir inte bra av det

Diff – borderline

Undersökning - PCL

Question 25

behadnling ptsd

Answer 25

**LM** – mycket liten evidens och ska inte ges. * Kan ges för vissa symtom, men är långt ifrån de man ska använda för allt **Prolonged exponsure,** PE – man gör de strukturerat – är vad man ska använda! * Skriv en story över traumat * Sedan läses de upp i trygg miljö och sedan ökar man exponeringen. De är dock många som droppar ut då de är mycket plågsamt för dem. Hade man fått flera att fullfölja hade man sett mycket stor hjälp. Man ser även att vissa vårdare får lite trauma.