Atros

Question 1

Vad är atros?

skillan emot ra?

Answer 1

Vad är atros?
Artros är en av de absolut vanligaste ledsjukdomarna och är detsamma som ledsvikt och INTE ledförslitning.

Def: en sjukdom som innebär att en eller leders hyalint brosk blivit nedbrutet (behöver inte bero endast på mekanisk nedbrytning).

Skillnad emot RA?
Den främsta skillnaden mellan reumatoid artrit och artros är att RA drabbar hela kroppen och många leder. Artros, å andra sidan, drabbar oftast en specifik led

Question 2

Olika typer av atros

Answer 2

Man skiljer olika sorters artros, där man först skiljer på:

• Primär – med okänd orsak och är den vanligaste
• Sekundär – som ses efter ledskada (t.ex. meniskskada eller intraartikulär fraktur), ledinfektion, medfödda tillstånd m.m.

Question 3

var i kroppen?

Answer 3

Man delar upp efter vilken del av kroppen, där symtom kommer vanligast i fingrar, knä eller höft. Andra vanliga lokalisationer är ryggradens facettleder, tumleder och stortåns MTP1

De man brukar skilja på är:

• Fingrar – vanligaste
• Conartros (i knä)- mellan
• Coxatros (i höftled) – minst vanlig

Och även Spondylos – vilket är artros i ryggraden med smärta och rörelseinskränkning. Kan även uppstå glidning av ryggkotan och ge degenerativ spondyloistes.

Question 4

Hur vanligt är det?

Answer 4

Är vanligaste ledsjukdomen och ökar med ålder. Ca 8% av befolkningen har det – där de är vanligaste med knä, sedan fingrar och höft sist. Ökar med åldern.

Question 5

Anatomi NORMAL led

Answer 5

Hyalin brosk har inte blod eller nervförsörjning, vilket gör att de är utsatt för slitage och behöver ledvätskan för återhämtning.

De är uppbyggt av kollagen-fiber (typ 2) och kondozyter mellan dem. Kondozyter drar åt sig vätska och när man belastar t.ex. höften så trycks de ut.

Question 6

Vad beror de på?

Var i leden sker de?

vad händer?

Answer 6

Vad beror de på?
Artros beror på en obalans mellan nedbrytande och anabola enzymer i den drabbade leden. Det finns flera riskfaktorer som på olika sätt ökar risken att det uppkommer en obalans och ledsvikt.

Var i leden sker de?
Sker i hela leden, så som: brosk, ben, ledband, ledvätska och muskler.

• Hyalint brosk bryts ner
• Muskulär atrofi
• Ben remodierling med skleros
• Brosk bitar i ledvätskan
• Synovial hypertrofi som är en kompensation
• Osteofyter (ny benbildning som kompensation)
• Förändrad fetmetabolsim

Question 7

Riskfaktorer

Answer 7

• Kvinnligt kön
• Hög ålder - viktigaste
• Ärftlighet
• Belastande och repetitivt arbete
• Övervikt
• Testosteron
• Elitidrottande
• Tidigare knätrauma
• Pyriofosfat-inlagring
• RA

70% av artrosfallen kan förebyggas med:

• Information
• Fysisk träning
• Viktkontroll

Question 8

symtom atros

Answer 8

Man kan ha olika symtom beroende på vilken led som är påverkad, men generellt kan man se:

• Typiskt för artros är att besvären varierar från dag till dag och från vecka till vecka
• Belastningssmärta
• Smärta som är målande, djup och utstrålning nedåt är viktigt
• Vilovärk och på morgonen
• Funktionsstörning (hälta, stelhet, rörelseinskränkning, gångproblem, igångsättningssmärta)
  
  • Morgonstelhet
• Svullnad, värme och ömhet
• Felställningar och instabilitet

Vid fingerartros ses oftast knutor – där av två olika typer:

• Bouchards knutor - Knutor i fingrarnas mellan-leder
• Heberdens knutor - Knutor i fingrarnas ytterleder

Vid coxartros kan smärta ses – då lokaliserad till ljumske, utsidan och framsidan av höftleden med ev. utstrålning mot framsidan av låret ned mot knäleden

Question 9

anamnes och status atros

Answer 9

OBS! Diagnosen ställs kliniskt utifrån anamnes och status

Anamnes – symtom och riskfaktorer

Status

Här ser man nedsatt rörlighet och funktion. Kan ibland palpera och höra krepitationer vid rörelse. Även smärta, hälta och benlängsskilander kan ses.

• Hälta kan beror på smärta eller svaghet i medius musklen. Även efter luxaktion eller benlängdsskillnad.

Höftled – svårt med inåtrotation av höfleden.

Knäled – här har man ett minskat rörelseomfång, främst vid extension. Även så kan man se:

• Hydrops (ödem)
• Lokal ömhet
• Även felställningar så som:
  
  • Vid medial artros utveckas varusfelställning
  • och vid lateral artros valgusfelställning

Question 10

Hur ser man atros på rtg? används de?

Answer 10

Används det om diagnosen är kliniskt?
Röntgen stående används framförallt för att utesluta annan orsak som caputnekros, tumör, artrit m.m. Samt för op beslut.

Vad man kan se här är:

• Minskad ledspalt
• Osteofyter (regeneration av ben på fel plats)
• Förtjockning av subkondralt ben pga ökad benbildning
  
  • Subkondral skleros
• Bencystor (kan orsaka benkollaps)
• Bendeformering (de elastiska egenskaperna försämras)
• Ledkulan förlorar sin runda form

Question 11

vad för två andra undersökning görs med bild?

Answer 11

è kan gå vidare med MR/DT om man vill

Även HLA-rtg
Görs på knä-atros och ,äter vinkel mellan höft – knä och ankel. Ska vara noll.

Question 12

Här så klassificera man efter Ahlbäck när man pratar om knä:

Answer 12

• Grad 1: Förtunnad ledspalt <3mm, med eller utan skleros (förhårdnad av vävnad)
• Grad 2: Minskad ledspalt
• Grad 3: Nednötning av bensubstans <5mm
• Grad 4: Nednötning av bensubstans 5mm - 10 mm Grad 5: Nednötning av bensubstans >10 mm, ofta med subluxation

Question 13

diff både knä och höft

Answer 13

Här skiljer det sig såklart beroende på vilken kroppsdel, men man kan tänka få dessa:

Infektion och septisk artrit eller malign sjukdom ska man även tänka på

Knäled

• Meniskskada
• Bursit/tendinit
• Coxartros – med projicerad smärt ner på framsida låt/knå
• Ryggproblem som projicera neråt

Höftled

• Spinal stenos eller ischias som ger smärta ner
• Bursit/tendinit
• Metastaser

Question 14

generell behadnling

vad är atrosskola egentligen?

Answer 14

När man pratar om behandling så brukar man dela in det i tre delar:

• Generellt
• Läkemedel
• Kirurgiskt

Vid remis till ortoped ska alltid en rtg vara tagen inom 1 år. Man ska även ha diskuterat operation, rökstopp och BMI.

Generellt

Information – viktigt att förklara för patienten vad det är för sjukdom och att de är viktigt med rörelse. Kan gå i artrosskola för detta vilket innebär:

• Tre besök med informat, träning och expertpatient. Även genomgång av individuellet program och träning i grupp.

Träning – där man vill ha hjälp av:

• Gånghjälpmedel
• Sjukgymnastik är mycket viktigt
• Viktminskning vid behov

Socialstyrelsen säger att man tidigt ska ta kontakt med företagshälsovård och anpassar arbetsuppgifter.

Question 15

lm vid atros

Answer 15

Man ger smärtstillande så som paracetamol och/eller NSAID så som diclofenac. Ej morfin mm då det är kroniskt tillstånd.

Även kortisoninjekt kan ges.

Question 16

vad är grunden för op vid atros?

när görs de?

Answer 16

Tänk på att de är en smärt-op, inte för rörlighet mm. Bästa frågan innan är att fråga om förväntaringar efter protes, vad är deras funktionskrav?

När görs det?
När ickekirurgisk behandling sviktar, det föreligger kraftig smärta eller försämrad funktion samt artrosen är röntgenverifierad. Vilovärk, belastningssmärta och stelhet.

Beror på ålder, yrke/funktionsbehov och andra sjukdomar.

Question 17

vad görs för olika op vid atros

Answer 17

• Protes, både knå och höft, men även axel, armbåge och fot mm.
• Ledbevarande så som att ändra vinkel på tibia
• Steloperation (ovanligt)

Question 18

vad finns att säga om höftprotes vid atros?

när är de halv/hel?

hur går man in på op?

Answer 18

• Står för 70% av alla höft proteser
• Helprotes vs Halvprotes
  
  • Oftast cementerad
  • Äldre multisjuk = halvprotes
  • Yngre och friskare = helprotes

Vid höft
Kan gå in med bakre eller lateralt snitt, där bakre är vanligare, snabbare och skonsammare. Vid bakre får man akta ischiasnerven.

• Bakre är vanligare vid atros
• Främre vanligare vid fraktur

Question 19

vad görs innan knäprotes? risk för vadå efter?

Answer 19

• Gör HKA-rtg innan
• Risk att behöva byta är ca 5% på 10 år för en cementerad = bra.
  
  • Främst pga. infektion

Question 20

när ges total-knäpros?

Answer 20

• Kan ge total-knäprotes, vilket man sågar ut benet innan för att få plats.
• Verkligen vanligaste
• Har pat varus vill man ge dem lie valgus
• De flesta får helprotes i ca 70 års åldern.

Question 21

när ges uni-protes vid knä?

Answer 21

• Hos unga där man vill spara knät så man kan byta till en helptroes om 15 år.
• Bäst på medial sida, dålig på lateral

Question 22

vad är oseostomi?

Answer 22

• Ovanligt (1%)
• För de med högt funktionsbehov
  
  • Under 60 år
  • Medial atros
  • Icke rökare
• Gör en fraktur som man sedan med extern ställning vinklar rätt
• Risk för infektion

Question 23

vad görs efter en protes op`

Answer 23

Omedelbar mobilisering med full belastning vid höft. Tar lång tid för rehabilitering, efter 1 år kan man säga hur bra det blev. Tänk på att sitta max 90 grader vid ett bakre snitt så den inte hoppar ur.

Kryckor i 6–12 veckor. Sjukskrivning några veckor. Uppföljning med fysio och frågeformulär.

Nästa alla blir nöjda efter protes.

Question 24

komplikationer efter protes op

(många)

Answer 24

Man kan få en proteslossning, vilket kan bero på olika saker så som:

• Slitage (absolut vanligaste) och mekanisk proteslossning
  
  • Re.op vid symtom eller bendestruktion
• Luxation (främst höft direkt efter OP)
  
  • Främst bakåt då man gör op där ifrån
  • Främst när pat böjer och inåtrotera
• Infektioner – kan använda antibiotika i protesen
  
  • Plats bryts ner è irriterar i led è inflammation è ökad mängd ledvätska och osteolys è ont
  • Delas in i sen och tidig infektion
    
    • Tidig – infektion efter op eller infrån annan punkt. Går bra att spola igenom och ge ab.
    • Sen – mer långdragen och man måste gå in och göra ny protes-op. Detta igenom att ta bort allt è sätta temporär-protes è vänta 3 månader med antibiotika è sedan sätta in ny protes.
• Blödning
• Nervskador

Resultatet efter protes följs av höft-protes-kvalitetsregister