Var skapas rösten? Vad kräver talet? Var formas språket?
Röst skapas i larynx (stämbanden)
Tal kräver, munhåla, näsa, muskler, tunga läpp med mera
Språk formas i hjärnan
- Ansiktsmuskulatur
- Munhåla
- Näsa
- Svalg
- Struphuvud
- Luftstrupe
- Lungor samt deras associerade stödjestrukturer.
Vad utgör ovan strukturer?
Andnings- och talapparaten
o Viktig både för andning och sväljning
o Röstgenerator – fonation – kommunikation
o Skydd/sfinkter mot aspiration
o Hosta
o Stabilisering av thorax mot stängda stämband (valsalva/krystning/tunga lyft)
o Uttrycka emotioner
Vilken anatomisk struktur har ovan funktioner?
LARYNX (struphuvudet)
Anatomi
Åt vilket håll är höger?
Var finns främre kommisur som vetter mot?
Bakre kommisur?
Var finns esofagus ingång?
- Höger i bild är patientens vänster
- Främre kommisur (mot näsan) där stämbanden möts i V
- Bakre kommisur utgör basen
- Epiglottis närmst i bild, tungbas framför denna
- Ingång i esofagus ovan tuberculum corniculata, öppnas bara när vi sväljer
Vad är felet?
Inget
Ex när vi pratar så öppnas och stängs stämbanden
Vad heter strukturerna som är färgade? Gråa högst upp?
- Krikoid-brosk (ringbrosket):
- Thyroidea-brosk (sköldbrosk)
- Arytenoid-brosk (kannbrosk)
- Sesambrosk: (Cartilago corniculata+cuneiforme)
- Tungben (os hyoideum)
- Lager utifrån och in
o Flerskiktat plattepitel (behöver vara tåligt)
o Lamina propria
o Lig. Vocale (lilafärgadpå bilden)
o M. Vocalis (stor tjock muskel)
Vad beskrivs?
Plica vocalis (stämbanden)
Larynxmuskulatur
Vad gör externa larynxmuskulaturen?
Vad gör interna larynxmuskulaturen?
Vilken muskel håller isär stämband?
- Externa larynxmuskulaturen – höjer och sänker larynx
- Interna larynxmuskulaturen – alla utom en stänger glottis
o Muskel som håller stämband isär posticus (m .posterior cricoarytenoid)
Vad kallas stämbandnivå och dess utrymme emellan för? Nedan? Ovan?
Glottisnivå är stämbandnivå med dess utrymme emellan. Ex förändring subglottiskt (nedan), supraglottis (ovan)
Larynx nervförsörjning?
- Alla muskler utom m. cricothyroideus försörjda av n. Recurrens (n. Laryngeus inferior), del av n. vagus
o Slemhinnan från stämbandens kant och nedåt - N Laryngeus superior:
o M. cricothyreoideus
o Slemhinnan i larynx ovanför stämbanden inklusive epiglottis. - Stor överlappning sensoriskt och till viss del motoriskt.
Stämbandsbedömning kan göras med hjälp av nedan. Men vilka är de tre viktigaste undersökningara (som alltså inte är angivna nedan)
- Spegel
- Rak luppoptik
- NBI ljus
- Höghastighetskamera
- MLS (mikrolaryngoskopi), vid operation
- Lyssna! När patienten presenterar sig redan
- Flexibelt fiberlaryngoskop
o Vi slipper kräkreflex - Stroboskopi (lägger ljus på stämbanden)
- Avvikande röst/röstklang
- Läckande – otillräcklig slutning av stämbanden
- Pressad – kraftig sammanpressning av stb
- Skrapig/skrovlig – ojämnhet/biljud i tonen
Vad beskrivs?
Heshet
- Normala stämband, med eg normal neurologisk styrning men beteendet – dvs hur vi gör röst fungerar inadekvat eller tom inte alls
- Funktionella
o Fonasteni – rösttrötthet (lärare)
o Psykogen/funktionell afoni/dysfoni
o Målbrottsstörning
Vad beskrivs?
Funktionell röststörning
Funktionellt organiska röststörningar
- Överansträngningsorsakade förändringar i slemhinnekanterna
Ge minst två exempel (3) på detta utöver
o Vuxenknutor
o Barnknutor
o Stämbandsknottror/knutor (om de som är rösttrötta fortsätter prata på), alltid på samma nivå, bägge sidor
o Polyper (kan bli glipa, leder till heshet)
o Stämbandshematom (blåmärken)
- Subglottisk laryngit – pseudokrupp, epiglottit, papillom
- Akut laryngit (ofta rodnad)
o Virusinfektion+rösttrauma
o Sekundär bakteriellinfektion
o Läckage, afoniska inslag, afoni - Larynx papillom (främre kommisur uppåt i bilden)
o HPV 6 och 11, men också 16, 18 och 31 förekommer
o Juvenil och adult
o 2 /100 000 vuxna, 4 /100 000 barn
o uvenila larynxpapillom vaginal HPV-infektion hos mamman.
o Oralsex har visat sig korrelera med HPV-infektion
o Heshet/luftvägsobstruktion
o Godartad tumör med potential till spridning eller malignifiering
Vad utgör ovan?
Röststörning orsakad av infektion
Röststörning genom inflammation
- Granulom
o Bilden visar på högre övre stämband en förändring, ev granulom, exofytisk utväxt. Ofta bakre del av stämband. Esofagus ligger nära, kan reta stämbanden genom reflux.
Vad måste uteslutas?
Behandling?
Tumör
Behandla refluxen genom PPI
- Kronisk laryngit
o kroniska förändringar
o Rökning, alkohol, reflux, inhalationssteroider, autoimmunasjukdomar
o Rösten är pressad och skrovlig
o Rodnade, förtjockade slemmhinnor med krustor ibland
o Falska stämbanden också förtjockande
Till vilken typ av röststörningar hör ovan?
Inflammationer
Inflammatoriska röststörningar
- Reinkeödem
o Bilden visar svullnad på stämbanden (ödem)
o Hos mångårig rökare kvinnor
Vad är viktigast i behandlingssynpunkt?
När kan operation bli aktuellt?
Sluta röka viktigast!
Op vid hotande luftväg
- Missbildningar ex sammanväxning av stämband/web
o Inga symptom
o Heshet, andningssvårigheter
o Kongenitala web (bilden), efter trauma - Laryngomalaci
- Neurologiska
o Recurrenspares – stämbandsförlamning
o Bilateral recurrenspares (andning!)
o Spasmodisk dysfoni
Vilken typ av röststörning tillhör ovan?
Medfödda
HESHET SOM VARAT LÄNGRE ÄN 3 VECKOR SKA ALLTID?
Utredas (tumör)!
- Yttre, direkt våld
- Inre, efter intubation (kan leda till pares)
- Röstöveransträngning (även hematom räknas hit)
Till vilken typ av röststörning räknas ovan?
Traumatisk
o Sluten nasalering – ”täppt i näsan”
o Öppen nasalering – gommen slutes inte på ljud där den normalt ska vara sluten. Vanligt vid läpp-käk-gomspalt
Vad beskrivs för talstörning?
Klangstörning (tex nasalering)
Talstörningar
Artikulationsstörning kallas för?
Dysartri
Talstörningar
o Lika vanligt i alla kulturer. 0,7-1% av vuxna
o befolkningen
o Innebär rubbningar i talets rytm, där individen vet precis vad han vill säga, men för ögonblicket är oförmögen att säga det på grund av en ofrivillig repetition, förlängning eller avbrott av ett ljud. WHO (1977)
o Målet med logopedens behandling är att patienten ska kunna säga VAD hon vill, när hon vill, på ett SÄTT som hon trivs med
Vad beskrivs?
Talrytmstörning- stamning
