Vid kombinationsbehandling kan olika interaktionseffekter uppstå, vad innebär ingen terapeutisk effekt?
kombinationen ger lika goda resultat som enskilda behandlingar. Utfallet kan beskrivas som 1+1=1.
Ses oftast inom ångestområdet och särskilt när läkemedlet satts ut
Vid kombinationsbehandling kan olika interaktionseffekter uppstå, vad innebär additiv effekt?
effekten av kombinationen motsvarar summan av båda enskilda behandlingar. Vid ett sådant utfall är det en vinst att kombinera. Utfallet beskrivs då som 1+1=2
är vanligast vid depression och speciellt i den akuta behandlingsfasen (så länge patienten tar läkemedlet)
Vid kombinationsbehandling kan olika interaktionseffekter uppstå, vad innebär synergieffekt?
effekten av kombinationen är större än summan av de båda enskilda behandlingarna, ett resultat som har uppnåtts i få studier. Utfallet kan då beskrivas 1+1=3. (ovanligt)
är vanligast vid depression och speciellt i den akuta behandlingsfasen (så länge patienten tar läkemedlet)
Vid kombinationsbehandling kan olika interaktionseffekter uppstå, vad innebär understödjande effekt?
effekten av kombinationen är något bättre än den bästa av båda enskilda behandlingarna. Utfallet kan beskrivas som 1+1=1,5.
ses ofta vid tyngre psykologiska störningar so psykoser och bipolär depression.
Vid kombinationsbehandling kan olika interaktionseffekter uppstå, vad innebär negativ effekt?
effekten av kombinationen är mindre än effekten av de båda enskilda behandlingarna. Utfallet kan beskrivas som 1+1=0,5. exempelvis vid paniksyndrom.
Ses oftast inom ångestområdet och särskilt när läkemedlet satts ut
Vad finns det för mekanismer som kan förklara positiva interaktionseffekter av kombinationsbehandling?
- Det gör patienten mer mottaglig för terapi. Psykofarmaka ökar patientens koncentrationsförmåga och minskar olika smärtsamma emotioner, som ångest och nedstämdhet.
- Psykofarmaka minskar kognitiv bias –> kan underlätta KBT-behandling.
- KBT kan öka följsamheten till farmalogisk behandling. Ex. kan psykoedukation ger ökad förståelse för sjukdomen –> ökad följsamheten.
- De angriper olika vidmakthållandemekanismer (biologiska och psykologiska) och samverkar därför.
Vad finns det för mekanismer som kan förklara negativa interaktionseffekter av kombinationsbehandling
- Psykofarmaka kan inverka negativt (bensodiazepiner) på inlärning och minne påverkar KBT-behandlingen.
- Kontextspecifikinlärning, exempelvis det som lärs in när patienten medicineras med bensodiazepiner är specifik för det tillståndet och genereras inte vidare.
- Minskar motivationen för behandling, psykofarmaka leder ofta till snabb symtomminskning. Risk finns att patenten intar en passivroll i behandlingen och inväntar medicineffekt.
- Patienten attribuerar den initiala effekten av behandlingen till medicinen och nedvärderar de egna arbetet i KBT-behandlingen. Minskar patientens tilltro till den egna förmågan – self-effecacy.
- Även om patienten enbart bär med sig medicineringen som ”säkerhet” kan det inte utesluta att det leder till lägre ångest och ger sämre möjligheter till korrigerade erfarenheter exempelvis att även hög ångest kan tolereras.
- Exponering för ångest försvåras
Vad kan man dra för slutsatser om behandlingsrekommendationer vid depression?
- Kombinationsbehandling bör användas initialt vid svår och kronisk depression.
- Vid lindrig till måttlig depression kan initialt någon av behandlingarna användas istället för en kostsam kombinationsbehandling eftersom ingen övertygande additiv effekt kunnat ses. Boken föreslår terapi med ett resonemang om varför (om man är mer intresserad).
Vad kan man dra för slutsatser om behandlingsrekommendationer vid ångest?
- Inled med enbart KBT, det har många fördelar över farmakologisk behandling som: färre återfall, mindre biverkningar, högre acceptabilitet och lägre kostnader. Om patienten inte svarar på behandlingen på önskvärt sätt kan man överväga farmakologisk behandling.
- Osäkert hur effekten av kombiantionsbehandling är på lång tid.
- Kombinationsbehandling kan övervägas initialt om patienten har mycket uttalad problematik exempelvis flera panikattacker per dag eller svårt tvångssyndrom och en omedelbar symtomlindring är nödvändig.
Vad verkar vara den starkaste prediktorn på låg följsamhet?
- Patientens kognitioner och antaganden om nytta med att ta psykofarmaka. Dessa kan komma ifrån myter och missuppfattningar som sprids om psykofarmaka.
- Grad av följsamhet kan ses som en sammanvägning (tolkning) som patienten gör av riskerna med medicinering vs. nyttan.
Vad finns det för KBT-tekniker att ta till för att öka följsamheten?
- Önskat utfall: vad skulle vara ett önskat utfall för att överväga mediciner vara? Undersök varför patienten inte vill medicinera trots rekommendationer att inleda, vad blir resultatet av att fortsätt vägra?
- Personliga vinster med att ta läkemedel? Vad skulle vara en tillräcklig vinst? Vad finns det för förändringar patienten skulle vilja se för att medicinering ska vara värd att ta?
- Framtida perspektiv. Hur tror patienten att dennes liv kommer att se ut om tio år om hen inte medicinerar och inte löser problemen på andra sätt?
- Nyanser av grått: om det gav 20% mindre symtom skulle det vara värt det trots biverkningar? Om det gav 30%, 40% osv?
- Balansera svart-vitt tänkande, balansera dikotoma antaganden som ”medicinen kommer att lösa alla mina problem” vs. ”medicinen kan absolut inte innebära något positivt”.
- Bevis för och emot? Vilka bevis har patienten att medicinen inte kommer att hjälpa?
- Kvalitén på bevisen – varifrån kommer bevisen och hur pass bra är dem? Skulle de hålla i en rättegång?
- Diskutera trovärdigheten i olika tankar exempelvis som rättfärdigar att doser hoppas över då och då. Vilka bevis finns för att inget kommer att hända när doser hoppas över?
- Psykoedukation, det är vanligt att väva in psykoedukation i arbetet med KBT-tekniker för att nyansera patientens antaganden om den tveksamma nyttan med en kompletterande farmakologisk behandling.
- Lägg in en punkt på agendan hur medicineringen går.
- Kriterier för medicinering, diskutera och fastställ vilka kriterier som kan finna för att en medicinering ska inledas. Vilka av dessa uppfyller patienten?
- Självhjälpsliteratur/bibloterapi, ge patienten förslag på självhjälpsböcker som kan illustrera den möjliga nytta som medicinering kan ge och hur svårt det kan vara att acceptera psykiatriska diagnoser.
- Distansering till tankar, genom att använda tekniker som utvecklats inom metakognitiv terapi kan man skapa distans till mindre funktionella tankar kring medicinering. Man kan uppmana patienten att ge utrymme för tankarna utan att ge dem uppmärksamhet, att inte agera på dem utan låta dem passera förbi som moln på himlen.
Vad finns det för beteendeinriktade tekniker att ta till?
- Använda system som påminner patienten om att läkemedlet ska tas ex. dosetter, dagliga sms, post-it lappar.
- Koppla samman medicineringsintag med aktivitet exempelvis borsta tänderna, ta på pyjamas
- Förvara medicinerna på samma ställe där de är synliga.
