Parterapi – varför arbeta med relationer
Majoriteten av människor vill leva i parrelation och 85% gifter sig minst en gång. Stabila, ömsesidigt tillfredsställande relationer är en stark prediktor för god fysisk och psykisk hälsa. Icke fungerande relationer eller ofrivillig ensamhet är riskfaktorer för depression, ångest, missbruk och hjärt-kärlsjukdom. Stark korrelation mellan samlevnadsproblem och depression. Barn gynnas av stabila relationer (psykiskt, fysiskt, utbildningsmässigt, socialt), medan konflikter i familjen ökar risk för depression, antisocialitet, hälsoproblem och sämre skolresultat. Relationsproblem påverkar därför även individuell terapi.
Vanliga skäl till att par söker terapi
Öka relationstillfredsställelse och undvika separation, brist på känslomässigt engagemang, olikheter och låg kompromissvilja, kommunikationsproblem, svartsjuka, otrohet, sexuella problem, svårigheter att organisera vardagen, belastningar kring föräldraskap (småbarn, tonår, bonusfamiljer).
Parterapi i Sverige – kontext
Lagstadgad familjerådgivning sedan 1995. År 2021 ca 34 800 ärenden, ca 5 per 1000 invånare. Teoretiskt ofta eklektisk med inslag av KBT. Svensk parterapi baseras främst på amerikansk forskning, få svenska RCT-studier.
Vad kännetecknar nöjda par enligt Gottman
Nyfikenhet på varandra,
respekt och uppskattning,
gemensam tid, gemensamt beslutsfattande, problemlösning av lösbara problem,
förmåga att bryta dödlägen,
gemensam värdegrund samt överseende med varandras egenheter
och ett bemötande präglat av hänsyn, respekt och ömhet.
Gottmans varningssignaler (de fyra ryttarna)
Förakt, kritik, försvar och tigande är starka prediktorer för relationsnedbrytning.
Utvecklingen av beteendeterapi för par
Behavioral Couple Therapy (BCT, Stuart 1969), Traditional Behavioral Couple Therapy (TBCT, Jacobson & Margolin 1979) och Integrative Behavioral Couple Therapy (IBCT, Jacobson 1984) där acceptans integreras med förändringsarbete.
Forskningsstöd för IBCT
Christensen et al 2010, 5-årsuppföljning: Effektstorlek för tillfredsställelse IBCT d≈1.03, TBCT d≈0.92. Separationer: ca 26–28%. Kliniskt signifikant förbättring: IBCT ca 50%, TBCT ca 46%.
IBCT – övergripande struktur
Bedömningsfas följd av behandlingsfas. Behandlingen kombinerar acceptansinterventioner och förändringsfokuserade interventioner.
IBCT bedömningsfas 2-1-2
Två gemensamma sessioner, en individuell session per partner, två gemensamma återkopplingssessioner.
Självskattningsformulär i parterapi
QDR-63 mäter upplevd relationskvalitet (enighet, samhörighet, tillfredsställelse, sensualitet, sexualitet). FAPBI kartlägger konfliktskapande och svåraccepterade beteenden. AUDIT för alkohol. PHQ-9 och GAD-7 för depression och ångest.
Session 1 – gemensam kartläggning
Anledning till terapin, relationshistoria, problemens utveckling, nuläge och fungerande områden, vidmakthållande faktorer, triggers, överskott/underskott, sekvensanalys samt initial attraktion.
Session 2 – individuella samtal
Syfte: få individens perspektiv, möjlighet att ta upp hemligheter (otrohet, sexualitet, närhet), bedöma engagemang och kartlägga DEEP.
DEEP-modellen i IBCT
Differences: individuella skillnader (inlärningshistoria, sexuella behov, ursprungsfamilj, närhetsbehov, stresshantering, intressen).
Emotional sensitivities: reaktivitet, intensitet, duration.
External stressors: yttre belastningar.
Patterns of interaction: återkommande samspelsmönster. Även styrkor, resurser och hemligheter.
Vanliga polariteter i parrelationer
Krav vs undvikande,
närhet vs självständighet,
kontroll vs integritet,
gemenskap vs frihet,
krav vs krav,
gemensamt undvikande.
Problemformulering i IBCT
Identifiera heta ämnen, interaktionsmönster, vidmakthållande faktorer, engagemangsnivå, belastningar och styrkor (enligt Gottman).
Session 3 – återkoppling
Presentation av teman, polariseringsprocess, engagemangsnivå, påfrestningar, sårbara punkter, styrkor samt förslag på insatser.
Tre centrala relationsdomäner
Acceptansinterventioner i IBCT
Empatiskt förenande,
gemensam distansering (problemet som ett ‘det’),
toleransträning.
Förändringsfokuserade interventioner i IBCT
Beteendeutbyte, kommunikationsträning, problemlösning. Acceptansarbete sker ofta före eller parallellt med förändring.
Sessionsstruktur i IBCT
Arbete med incidenter i parterapi
Identifiera vad som väckte stark affekt, fokusera på tidiga skeden, släcka eskalation (om ej våld), uppmärksamma hur paret närmade sig varandra och använda empatiskt förenande och gemensam distansering.
Empatiskt förenande – kärnkomponenter
Identifiera starka emotioner hos båda, omformulera underliggande känslor (hårda vs mjuka), validera, låta partnern uttrycka känslan, guida mottagarens empatiska respons och skapa trygg samtalsmiljö.
Gemensam distansering
Problemet externaliseras som ett ‘det’. Situationer identifieras via sekvensanalys, görs begripliga utifrån parets historia och ges namn/metaforer.
Toleransträning i IBCT
Fyra strategier:
1. Lyfta positiva aspekter i negativt beteende
2. exponera negativa beteenden i session, ‘
3.faking bad’ mellan sessioner
4.stärka egenomsorg.
Används även för återfallsprevention.