PTSD

Question 1

Traumafokuserad KBT vid PTSD – Översikt

Answer 1

Klinisk behandling baserad på Ehlers & Clarks kognitiva modell. Fokus på att förstå varför vissa fastnar efter trauma, identifiera känsla av pågående hot, arbeta med traumaminnen, tolkningar och säkerhetsbeteenden, samt återta livet genom beteendeexperiment och exponering. Behandling 10–18 sessioner, 60–90 min, med skattningsskalor och tydlig struktur genom hela terapin.

Question 2

DSM-5 PTSD – Kriterier A–G

Answer 2

A: Traumaexponering genom död/hot om död, allvarlig skada eller sexuellt våld.

B: Återupplevande – intrusiva minnesbilder, flashbacks, mardrömmar, stark emotionell/fysiologisk reaktion vid påminnelser.

C: Undvikanden – interna och externa.

D: Negativa kognitiva och emotionella förändringar – ihållande negativa emotioner, minskat intresse, likgiltighet, känslomässig avstängning, minnesluckor.

E: Förhöjd arousal – hypervigilans, lättskrämdhet, irritabilitet, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter.

F: Symtom minst 1 månad.

G: Signifikant lidande/funktionsnedsättning.

Question 3

PTSD – Epidemiologi och samsjuklighet

Answer 3

70% utsätts för potentiellt traumatiska händelser men endast 6% utvecklar PTSD. Livstidsprevalens globalt ca 4%. Vanligare hos kvinnor. Hög samsjuklighet, särskilt depression, ångest, substansbruk. Associerat med somatisk ohälsa och förhöjd suicidrisk. Majoriteten får inte evidensbaserad vård.

Question 4

Traumatyper – Enskilt, upprepat, barndom

Answer 4

Enskilda incidenter: våldtäkt, misshandel, olyckor, akuta medicinska kriser.

Upprepat/komplext: tortyr, sexuellt utnyttjande, våld i hemmet, krig, trafficking.

Barndomstrauma: emotionella, fysiska, sexuella övergrepp.

Komplex trauma innebär inte automatiskt komplex PTSD, men ger ofta känsloregleringssvårigheter, negativ självbild, relationsproblem och riskbeteenden.

Question 5

Symtombild PTSD/komplex PTSD

Answer 5

Återupplevanden, undvikanden, arousal/lättskrämdhet, förändrad självbild och världsbild, starka känslor av rädsla/skuld/skam/ilska, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, svårigheter reglera känslor, negativ självuppfattning, relationssvårigheter, riskbeteenden. Långvariga interpersonella trauman ger ofta mer omfattande symtom.

Question 6

Evidensbaserade behandlingar

Answer 6

Prolonged Exposure, Trauma-Focused Cognitive Therapy (TF-CT), Cognitive Processing Therapy, Narrative Exposure Therapy, STAIR-Narrative (komplex PTSD), EMDR. TF-CT används brett och bygger på Ehlers & Clarks modell.

Question 7

Kognitiva modellen PTSD – Grundidé

Answer 7

De flesta återhämtar sig spontant efter trauma, men vissa fastnar pga tolkningar och traumaminnets natur som leder till en känsla av pågående hot. Målet är att bearbeta traumat som en tidsspecifik händelse snarare än ett pågående hot. Fokus: tolkningar, traumaminne och vidmakthållande strategier.

Question 8

Kognitiva modellen – Negativa tolkningar

Answer 8

Negativa betydelser kopplade till trauma:
att det hände, vad som hände, egna reaktioner, beteenden, konsekvenser för en själv, andra eller omvärlden.

Tolkningar driver hotkänsla: “Jag är hjälplös”, “världen är farlig”, “jag gjorde fel”, “jag är förstörd”, “andra kan inte lita på mig”, “symtomen betyder att jag håller på att förlora kontrollen”.

Question 9

Kognitiva modellen – Traumaminnets karaktär

Answer 9

Oorganiserat, fragmenterat, disjointed.

Saknar tidsmarkörer och kontext → NU-känsla.

Loopar brännpunkter.

Problem vid inkodning: dissociation, data-driven processing, mental uppgivenhet. Minnet integreras inte med autobiografiskt minne.

Lätt triggat genom sensoriska associationer.

Question 10

Kognitiva modellen – Vidmakthållandestrategier

Answer 10

Undvikanden, säkerhetsbeteenden, hypervigilans/selektiv uppmärksamhet, ältande/grubblande.

Dessa ger kortsiktig lättnad men hindrar nyinlärning, vidmakthåller känsla av hot och förhindrar integration av traumaminnet.

Question 11

Fallkonceptualisering – Syfte

Answer 11

Identifiera: traumaminnets form, tolkningar, centrala känslor, brännpunkter, vidmakthållande strategier, triggers, mål för återta livet. Bygg patientens förståelse: problemet uppstår genom traumaminnet, tolkningar, strategier och deras konsekvenser.

Question 12

Kontext och ramar för TF-KBT

Answer 12

10–18 sessioner, 60–90 minuter. Sessioner spelas in. Viktigt med allians och trygghet att utforska detaljer. Använd skattningsskalor: PCL-5, LEC-5, ITQ, PTCI, RIQ, SBQ. Behandlaren ska vara trygg med detaljer och aktivt vägledande.

Question 13

Tidiga sessioner – Innehåll

Answer 13

Kartläggning, målformulering, psykoedukation, normalisering av reaktioner, identifiera indextrauma, tankekontroll-experiment, start av “återta livet”-aktiviteter, tidiga hemuppgifter. Förklara fysiologi, reaktioner och vanliga missförstånd.

Question 14

Normalisering – Vanliga reaktioner

Answer 14

Frysrespons: automatiskt överlevnadssystem, inte svaghet.

Dissociation: skyddsmekanism.

Arousal/orgasm vid övergrepp: autonom reflex, ej viljestyrd.

Återupplevande av äckel/vanmakt: aktivering av minnesspår.

Barndomsövergrepp: normalt att inte berätta, förövaren skapar falsk skuld, barnet saknar begrepp och makt.

Question 15

Arbeta med traumaminnen – Översikt

Answer 15

Mål: få ordning på minnet, reducera NU-kvalitet, uppdatera betydelser, integrera minnet.

Strategi:
återberätta/skriva trauma, identifiera brännpunkter, hämta fram nya informationer, länka dessa till minnet genom uppdatering.

Question 16

Minnesexponering – Steg

Answer 16

1. Återberätta i presens med alla sinnen. 2. Tillgång till värsta ögonblick, känslor och tankar. 3. Organisera minnet. 4. Identifiera brännpunkter. 5. Efterbearbeta med frågor. Syfte: minska oorganiserad aktivering, skapa sammanhang, möjliggöra kognitiv omstrukturering.

Question 17

Minnesexponering – Rationaler

Answer 17

Överfull byrålåda: minnet behöver sorteras.

Fotoalbum: bilder måste sättas i ordning.

Infekterat sår: bearbetning krävs för läkning.

Hjärnan: integration av minne minskar intrusivitet. Metaforer används för begriplighet.

Question 18

Imaginativ exponering – Genomförande

Answer 18

Patient: talar i presens, använder alla sinnen, återupplever känslor, börjar strax innan hotspot och slutar när känslan gått ner.

Terapeut: säkerställer förståelse, guidar, skattar affekt, följer undvikanden, håller rätt “temperatur”, stödjer hela processen.

Question 19

Frågor efter minnesexponering

Answer 19

Hur upprörande?
Höll du tillbaka något?
Några nya insikter?
Värsta ögonblicket?
Tankar där och då? Känslor? Missade delar?
Leta efter affektförändring, kroppsspråk, undvikanden. Vid underaktivering: upprepa.

Question 20

Identifiera brännpunkter – Metod

Answer 20

Följ känslor. Fråga: Vad var mest skrämmande? Vad trodde du skulle hända? Vad hade det inneburit? Vad var mest upprörande? Vad säger händelsen om dig? Brännpunkter är ofta knutna till rädsla, skam, vanmakt, hjälplöshet.

Question 21

Hitta ny information – Princip

Answer 21

Nya fakta från traumat som motsäger hotet: det värsta hände inte, feltolkningar av kroppsliga reaktioner, korrekta förklaringar till egna handlingar, faran är över, psykoedukation. Måste kopplas explicit till brännpunkten eftersom den inte är tillgänglig under intrusiv aktivering.

Question 22

Hitta ny information – Exempel

Answer 22

Vid övergrepp: våthet = autonom reflex, ej vilja.

Vid våld: passivitet = överlevnad.

Vid medicinska trauman: reaktioner var normala.

Vid skuld: man agerade utifrån det man visste då.

Vid skam: förövarens maktutövning säger inget om egen värdighet.

Question 23

Kognitiv omstrukturering – Tekniker

Answer 23

Sokratiska frågor, bevis för/emot, pajdiagram, enkäter, informationsinhämtning.

Syftet: bryta feltolkningar, utmana ansvar, korrigera överdriven fara, nyansera självbild.

Question 24

Uppdatering av minnet – Syfte

Answer 24

Länka nya betydelser till specifika hotspots.

ny mening - ändrar emotionell respons.

Upprepa hotspot, aktivera känslor, infoga ny information.

Målet: “Nu vet jag att…” → emotionell förändring, minskad NU-kvalitet.

Question 25

Uppdatering – Metoder

Answer 25

Verbala fraser, kroppsrörelser, imaginativ rescripting, visuella stimuli (foto, film), flytta fram i minnet till trygga bilder. Rescripting: patient stöttar sitt dåtida jag eller förändrar scenen för att illustrera ny betydelse.

Question 26

Efter uppdatering – Hemuppgifter

Answer 26

Lyssna på inspelning, repetera uppdaterad betydelse, notera förändring i levandehet och affekt, fortsätta “återta livet”-aktiviteter. -Fokus på att underhålla nyinlärning och minska undvikanden i vardagen.

Question 27

Triggers – Identifiering

Answer 27

Uppenbara triggers: platser, ljud, kläder. Gömda triggers: sensoriska stimuli, subtila likheter, inre kroppsliga sensationer. Detektivarbete: följ intrusiva symptom → vad hände precis innan? Vad såg/hörde/kände du?

Question 28

Vanliga triggers – Exempel

Answer 28

Trafikolyckor: bromsljud, glas, lukt av rök/bensin. Övergrepp: röster, parfym, beröring, positioner, kläder. Sjukhustrauma: pipande utrustning, alkogel, personalens kläder. Krig: helikoptrar, språk, uniformer, eld, rök.

Question 29

DÅ vs NU – Princip

Answer 29

Målet är att bryta den automatiska kopplingen mellan trigger och traumaminne. Öva på att notera skillnader och likheter, beskriva nuet, använda sensorisk grounding, rikta uppmärksamhet aktivt. Görs i och utanför kliniken.

Question 30

Triggerträning – Steg

Answer 30

1. Välj trigger. 2. Lista likheter/skillnader. 3. Utför exponering (film, ljud, lukt, plats). 4. Notera reaktion. 5. Skilj DÅ vs NU med beskrivningar och rörelser. 6. Repetera med fler triggers.

Question 31

Övergeneraliserad fara – Förklaring

Answer 31

Känslan av fara kommer från traumaminnet, inte verklig risk. Objektiv risk efter traumahändelsen är oftast oförändrad. Säkerhetsbeteenden och övervakning förstärker hotkänslan. Målet är att testa risk i verkligheten utan SB.

Question 32

Konceptet RISK

Answer 32

Placera sig mellan extrem undvikande och överdrivet risktagande. Reflektera över riktning före/efter trauma. Jämför med vän/partner. Identifiera små steg för att närma sig normala nivåer i linje med behandlingsmål.

Question 33

Säkerhetsbeteenden – Effekter

Answer 33

SB kan vara användbara men vid PTSD vidmakthåller de hot och hindrar nyinlärning. Ex: undvika t-bana, gå omvägar, kontrollera bakåt, lyssna efter hot, hålla koll. Släpp SB i beteendeexperiment för korrekt inlärning.

Question 34

Beteendeexperiment – Funktion

Answer 34

Testa antaganden: fara, risk, andras reaktioner, kontroll, hjälplöshet, konsekvenser av känslor. Testa effekten av SB, undvikanden, hypervigilans och ältande. Syftar till nyinlärning som motsäger hotet.

Question 35

Beteendeexperiment – Genomförande

Answer 35

Planera med formulär: situation, prediktion, sannolikhet, kriterier. Identifiera och släpp SB. Utför experiment (in vivo). Efteråt: analysera utfall, jämför med prediktion, dra lärdomar, formulera ny betydelse.

Question 36

Beteendeexperiment – Exempel (Andrea)

Answer 36

Rädsla för att bli förföljd. Prediktion 80% att förföljaren dyker upp. Experiment: gå nära tunnelbanan, släppa vaktsamhet, hålla blicken framåt. Utfallet: ingen mer intresserad än andra. Lärdom: känslan kommer från minnet, inte nutida fara. Risk låg. Skönt att släppa garden.

Question 37

Hantering av skuld – Problem

Answer 37

Överskattning av ansvar, bortser från andra faktorer, hindsight bias, orimliga förväntningar på sig själv, avfärdar viktig information. Skuld driver ältande och förstärker negativa tolkningar.

Question 38

Hantering av skuld – Tekniker

Answer 38

Sokratiska frågor: vad visste du då? Kunde du veta utfall? Hur mycket tid hade du? Vad hade kunnat hända om du gjort X? Vem mer bar ansvar? Skulle du kräva samma av andra? Syfte: skapa realistisk bedömning.

Question 39

Släppa skuld – Interventioner

Answer 39

Utforska: vad skulle det innebära att släppa skuld? Identifiera antaganden om ansvar, kontroll, straff. Fånga ältande, sätt etikett, skifta uppmärksamhet, aktivera återta-livet-bete.

Question 40

frågor

Answer 40

vad visste du då? Kunde du veta utfall? Hur mycket tid hade du? Vad hade kunnat hända om du gjort X? Vem mer bar ansvar? Skulle du kräva samma av andra? Syfte: skapa realistisk bedömning.

Question 41

Släppa skuld – Interventioner

Answer 41

Utforska: vad skulle det innebära att släppa skuld? Identifiera antaganden om ansvar, kontroll, straff. Fånga ältande, sätt etikett, skifta uppmärksamhet, aktivera återta-livet-beteenden.

Question 42

Skam – Problem och kärna

Answer 42

Kopplat till reaktioner under trauma och hur man tror att andra skulle se på händelsen. Känslor av förnedring, äckel, vanmakt. Ofta svårt att prata om. Undvikande vanligt. Icke-verbala signaler viktiga. Etiketter: svag, dum, konstig.

Question 43

Skam – Interventioner

Answer 43

Bryta hemligheten: dela med behandlare. Normalisering: kroppsreaktioner, känslor, polisiärt/vårdrelaterat. Andras berättelser ökar empati och bryter internalisering. Beteendeexperiment: dela något med någon. Uppdatera minnet med ny information. Agera i värderad riktning.

Question 44

Grubblande/ältande – Hantering

Answer 44

Identifiera mönster av ältande som vidmakthåller hot. skifta uppmärksamhet, beteendeaktivering i linje med att återta livet. schemalägga grubblande

Question 45

Återfallsprevention – Struktur

Answer 45

Gå igenom: hur problemen uppstod, vad vidmakthöll dem, vad som hjälpt i behandlingen, mest ohjälpsamma tankar och alternativ idag, hur fortsätta arbetet. Reflektera över hur man skulle hantera ett nytt trauma i framtiden.

Question 46

Behandlingsstruktur – Sessioner

Answer 46

Reclaim life i alla sessioner. 12-sessioners struktur: 1) bedömning, normalisering, rationale; 2) reliving + hotspots; 3–5) jobba med kognitiva teman + uppdatering; 6) in vivo/DÅ vs NU; 7–9) fortsättning, ev platsbesök; 10) blueprint.

Question 47

Reclaim life – Princip

Answer 47

Aktiviteter som är viktiga, meningsfulla och återuppbyggande. Minskar undvikanden, ökar kontroll, bygger självtillit, kompletterar exponering. Löpande hemuppgifter genom hela behandlingen.

Question 48

Platsbesök – Syfte

Answer 48

Återvänd till traumaplats (in vivo eller via Google Earth). Integrera ny information, minska undvikande, bryta felaktiga associationer, uppdatera minnet.

Question 49

Beskriv dom två huvudsakliga traumafokuserade KBT modeller för PTSD

Answer 49

. Prolonged Exposure (PE): Bygger på emotionell bearbetningsteori, där målet är att aktivera rädslostrukturen och få ny korrigerande information (habituering). Huvudkomponenter: Psykoedukation, in-vivo exponering (närma sig trygga men undvikna platser/stimuli som påminner om traumat), och imaginär exponering. Vid imaginär exponering återberättar patienten detaljerat traumat i presens och jag-form, spelar in berättelsen och lyssnar på den som hemuppgift för att habituera. Huvudkomponenter: Arbetar med så kallade "stuck points" (stelnade antaganden om sig själv, andra eller världen) som vidmakthåller problematiken, till exempel overaccommodation (överdriven anpassning). Man fokuserar på omstrukturering av dessa kognitioner genom att generera bevis för och emot antagandena, snarare än på den detaljerade, upprepade exponeringen av minnet. Cognitive Processing Therapy (CPT): Fokuserar mer på att ändra de maladaptiva kognitiva antaganden som uppstod efter traumat.