Behandlingsmetoder > Psykos > Flashcards

Psykos Flashcards

(63 cards)

Study These Flashcards
1
Q

Schizofreni – översikt

A

Psykossjukdom med hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat tal/beteende, negativa symtom och kognitiva nedsättningar.

Påverkar social och yrkesmässig funktion. Kan vara episodisk eller livslång.
Stor heterogenitet mellan individer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Psykos – definition

A

Stört verklighetsuppfattning med hallucinationer, vanföreställningar och osammanhängande tal/beteende. Leder till nedsatt funktion, svårigheter i relationer, arbete och egenvård.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Heterogenitet vid psykos

A

Symtom kan vara motsatta men ändå uppfylla kriterier. Varierande förlopp, episodiska faser, varierande grad av insikt, snabb symtomförändring. Stigma påverkar öppenhet i kontakt med vården.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Positiva symtom

A

Hallucinationer (vanligt: hörsel), vanföreställningar (paranoida, grandiosa), tankestörningar (splittring, insättning av tankar, tankeläsning). Överdrivna eller tillkomna funktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Negativa symtom

A

Minskad motivation,
minskad initiativförmåga,
social tillbakadragenhet,
affektiv avflackning, alogi, avolition.

Ofta mer funktionsnedsättande än positiva symtom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kognitiva symtom

A

Stark koppling till funktion.

Bristande uppmärksamhet
försämrat arbetsminne,
nedsatt planeringsförmåga, långsammare processhastighet, svaga problemlösningsförmågor, social kognition och flexibilite.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Affektiva symtom

A

Vanligt med depression och ångest. Suicidrisk förhöjd. Stämningssymtom ska behandlas parallellt (antidepressiva, KBT, stabiliserande LM vid bipolära inslag).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Diagnostik – DSM-kriterier för schizofreni

A

Minst två av: hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat tal, desorganiserat/katatont beteende, negativa symtom. Minst ett av första tre. Duration minst 6 månader med minst 1 mån aktiv psykossymtom. Uteslut substans, somatik, affektiva syndrom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Diagnostik – bedömningsprocess

A
  1. Identifiera symtomkombinationer snarare än enskilda symtom.
  2. Exkludera droger, neurokognitiva sjukdomar, affektiva tillstånd.
  3. Kartlägg funktion, social situation, kognitiv förmåga, trauma, missbruk.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Epidemiologi – förekomst

A

1500–2000 insjuknar årligen i Sverige. 30–40 000 lever med schizofreni. Prevalens ca 0,45%. Debut vanligen 18–30 år. Livstidsprevalens 0,3–0,7%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Könsskillnader vid psykos

A

Kvinnor debuterar senare, oftare paranoida symtom. Män har mer negativa symtom, sämre premorbid funktion, mer kognitiva nedsättningar och därmed sämre prognos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Riskfaktorer – genetiska

A

Hög ärftlighet men de flesta med riskgen får inte sjukdomen. Riskgener överlappar med bipolär sjukdom, depression, autism. Polygent och komplext.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Riskfaktorer – biologiska och perinatala

A

Graviditetskomplikationer, infektioner, undernäring, diabetes hos modern, perinatal stress. Påverkar hjärnans utveckling och kognitiv sårbarhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Riskfaktorer – miljö

A

Migration, urban miljö, social utsatthet, cannabisbruk, traumatiska livshändelser, ensamhet, stressbelastning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Utveckling och förlopp – debut

A

Debut oftast gradvis

Tecken: isolering, funktionsfall, kognitiva svårigheter.

Kan vara akut och dramatisk.

Anhörigintervjuer viktiga för att upptäcka utvecklingslinjen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Utveckling och förlopp – symtom

A

Positiva symtom minskar ofta med ålder.

Negativa och kognitiva symtom är mer stabila och prognostiska.

Kognitiv försämring sker tidigt och stabiliseras senare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Suicidrisk vid schizofreni

A

5–6% avlider i suicid. 20% gör försök. Högst risk vid debut, vid röster som uppmanar till handling, impulsivitet, missbruk och vid utskrivning från sjukhus. Regelbunden riskbedömning är nödvändig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Funktionellt utfall

A

Social och yrkesmässig funktion starkt påverkad. Ofta svårigheter att upprätthålla arbete och relationer. Många har god utbildning men sämre faktisk funktion. Begränsade sociala nätverk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Somatisk samsjuklighet

A

Övervikt, diabetes, metabolt syndrom, hypertoni, hjärt–kärlsjukdom och lungsjukdom är kraftigt överrepresenterat. Kortare livslängd med 15–20 år. Kräver årlig medicinsk uppföljning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Psykiatrisk samsjuklighet

A

Ångestsyndrom (20–25%), OCD, panikångest, depression, trauma/PTSD, missbruk. Samsjuklighet försämrar prognos och kräver integrerad behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Stress–sårbarhetsmodellen

A

Psykos uppstår när stress överstiger individens sårbarhetströskel. Sårbarhet = genetisk, neurobiologisk, kognitiv. Stress = livshändelser, miljö, social utsatthet. Behandling syftar till att sänka stress och stärka coping.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

SIP – strukturell insats

A

Samordnad individuell plan mellan region och kommun när insatser måste koordineras. Säkerställer helhet, ansvarsfördelning och kontinuitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Farmakologisk behandling – antipsykotika

A

Enskilt mest effektiva behandlingen. Fokus idag på metabola biverkningar: viktuppgång, glukosintolerans, diabetes, blodfettsrubbningar. Använd lägsta effektiva dos. Regelbunden somatisk uppföljning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Psykosociala insatser – översikt

A

Psykoedukation, färdighetsträning, IPS (arbete), boendestöd (Bostad först), familjeinterventioner, NECT (minska självstigma). Syftar till återhämtning, funktion och minskad återfallsrisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
IPS – arbete
Individual Placement and Support: söker arbete direkt utan arbetsförmågebedömning. Arbetsspecialist samordnar stöd mellan myndigheter, nätverk och arbetsgivare.
26
Boendeinsats – Bostad först
Ger långsiktigt boende till hemlösa med psykos utan krav på nykterhet eller behandling. Evidens för bättre stabilitet och återhämtning än trappstegsmodeller.
27
Psykologisk behandling – KBTp
Fokus: -förstå och omformulera tolkningar av psykotiska upplevelser, -minska säkerhetsbeteenden -utveckla coping, -behandla affektiva symtom -förbättra funktion.
28
KBTp – teoretisk grund
A: upplevelse (t.ex. röst), B: tolkning (rösten är mäktig/allvetande), C: känsla/beteende (rädsla, följsamhet). Intervention: omformulera antaganden, minska följsamhet, öka kontroll.
29
Behandlingens förändring över tid
Från fokus på att eliminera symtom → fokus på att förstå upplevelser, individuella sårbarheter, följsamhet, copingstrategier och funktion. Inkluderar idag grupper, korta interventioner, PTSD-inriktade insatser, missbruk.
30
The Feeling Safe Program
Modulärt 20-sessionersprogram för paranoida idéer. Fokus på sömn, oro, självkänsla, röstpåverkan och trygghet. Större effektstorlek än traditionell KBTp för förföljelseidéer.
31
CTCH – Cognitive Therapy for Command Hallucinations
Bryter tron på rösternas makt. Minskar följsamhet, ökar kontroll, tränar alternativa tolkningar, hantering av hotfulla budskap. Reducerar risk för farliga beteenden.
32
Tredjevågsinterventioner vid psykos
Mindfulness, ACT, compassionfokuserad terapi. Fokus på upplevelserelation snarare än innehåll. Ökar flexibilitet och minskar undvikande. Stöd växer men varierar.
33
Bedömning vid psykos
Inhämta tidigare dokumentation, komplettera med anhöriga, arbetsgivare, vårdkontakter. Kartlägg funktion, motivation, insikt, trauma, missbruk, affekt, kognition.
34
Initiala samtal – principer
Starta med trygghet, lyssnande och normalisering. Förklara arbetssätt. Anpassa tempo. Ta hänsyn till tidigare tvångserfarenheter. Utforska motivation och behov.
35
Fördjupad analys
Semistrukturerade intervjuer, skattningsskalor, kartläggning av ångest/depression, PTSD, kognition och vardagsfunktion. Målet är att förstå mönster och mål.
36
Fallformulering vid psykos
Koppla tankar, känslor, upplevelser och beteenden. Identifiera teman (förföljelse, grandiositet, negativa symtom, social svårighet). Förankra med patienten.
37
KBTp – generell struktur
Terapeutisk relation, psykoedukation, normalisering, fallformulering, kognitiva interventioner, beteendestrategier, behandling av ångest/depression, återfallsprevention.
38
KBTp – terapeutisk hållning
Mer aktivt och långvarigt relationsarbete. Konkret språk, frekvent sammanfattning, hjälp med minne, stöd för generalisering. Anpassat tempo och struktur.
39
Sessionernas upplägg
15–60 min beroende på mående. Kortare men frekventare i akuta faser. Stöd vid hemuppgifter. Fokus på tidig upptäckte av symtom och coping.
40
Kognitiva nedsättningar – sju domäner
Processhastighet, arbetsminne, verbal inlärning, visuell inlärning, resonemang, problemlösning, social kognition.
41
Kognition och insikt
Dålig kognition → svag insikt i egna symtom, behov av behandling och återfallsrisk. Försvårar motivation och följsamhet.
42
Kognitiv rehabilitering – definition
Beteendeintervention med inlärningsprinciper: repetition, anpassade övningar, feedback, kompensationsstrategier. Kan vara datoriserad eller analog. Fokus på funktion, inte testresultat.
43
Kognitiv rehabilitering – kriterier
Behandlaren måste förstå kognitiva svårigheter, hjälpa målformulering, följa framsteg, anpassa mål. Träningen bör vara intensiv (20–40 sessioner). Problemlösningsstrategier och vardagsanpassning obligatoriskt.
44
Kompensatoriska strategier – interna
Självinstruktioner, verbal repetition, visualisering, chunking, aktiv självmonitorering.
45
Kompensatoriska strategier – externa
Listor, kalendrar, visuella stöd, påminnelser, stödpersoner. Strukturering av miljö och uppgifter.
46
Felfri inlärning
Undvik chansning och felinlärning. Ge stöd tills personen ger rätt respons. Upprepa korrekt beteende.
47
Rehabiliteringsprogram – IPT, NKR, CRT
IPT: social färdighet + kognitiv träning. NKR: förbättra grundläggande kognition. CRT: strukturerad kognitiv träning för uppmärksamhet, minne, flexibilitet.
48
Kognitiv rehabilitering – utfall
Effekter kvarstår 6–18 månader. Förbättrar exekutiv funktion, arbetsminne, verbalt minne. Förbättringar överförs till vardagsfunktion, problemlösning och social interaktion.
49
Integrerad rehabilitering
Kognitiv träning + Supported Employment + social färdighetsträning ger större effekt än enskilda insatser.
50
Terapeutiska utmaningar – bristande insikt
Personer utan insikt behöver korta, frekventa sessioner. Fokus: allians, kontakt, normalisering, små experiment.
51
Terapeutiska utmaningar – inte gå för snabbt
Gå långsamt, följ patientens takt, undvik prematura alternativa förklaringar. Skapa kontroll först.
52
Terapeutiska utmaningar – låg motivation
Vanligt vid negativa symtom. Värm upp klimat: sitt bredvid vid TV, promenader, småprat, intresse för personens liv.
53
Terapeutiska utmaningar – grandiosa/systematiserade vanföreställningar
Jobba utforskande. Fokusera på behov och funktion. Vetenskapligt förhållningssätt. Hjälp återvända till tidigare viktiga livsområden.
54
Terapeutiska utmaningar – känslomässiga reaktioner
Skam, genans, förtjusning vid omvärdering. Normalisera. Stoppa om personen blir överstressad.
55
Terapeutiska utmaningar – aggressivitet
Risk högre vid missbruk, debut, återfall, befallande röster. Läs tidigare dokumentation. Undvik konfrontativa rationalitetsinterventioner.
56
Terapeutiska utmaningar – suicid
5–10% har planer. Kartlägg ofta. Hög risk vid impulsivitet och befallande röster. Ge hopp. Undvik för-/nackdelar. Lyft värderingar, relationer.
57
Terapeutiska utmaningar – när T dras in i vanföreställningen
Varma relationer minskar risken. Om det sker → byt strategi: befriending eller fokus på bakomliggande behov. Vid fortsatt stress → byt terapeut.
58
Hallucinationer under session
Flytta fokus till neutrala ämnen, sänk arousal. Om orken finns → arbeta lågintensivt med coping.
59
Patientupplevelser – hjälpsamma faktorer
Flexibilitet, hemmiljö, engagemang, genuint intresse, normalisering, icke-dömande hållning, acceptans. Skriva ned tankar, +/–-analyser, alternativa förklaringar upplevs som avgörande.
60
Patientupplevelser – stjälpande faktorer
Känsla av utlämnadhet, trötthet, brist på förstå
61
ala ämnen, sänk arousal
Om orken finns → arbeta lågintensivt med coping.
62
Patientupplevelser – stjälpande faktorer
Känsla av utlämnadhet, trötthet, brist på förståelse från omgivning, misslyckade beteendeexperiment, för snabb utmaning, ej bli lyssnad på. Svårt att se tidiga framsteg pga generaliseringssvårigheter.
63
Behandlingsutfall
-Ökad coping, -större förståelse för symtom och upplevelser -förbättrad funktion och social återhämtning.
Behandlingsmetoder
flashcards
Decks in class (22)
# Cards
Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2026 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions