Postpartumpsykos
Schizoaffektivt syndrom
Blandning av affektiva och psykotiska symtom, där psykotiska symtom föreligger i frånvaro av framträdande förstämningssyndrom. Till skillnad från depression eller mani med psykotiska symtom, där de psykotiska symtomen övergår i takt med förbättring av förstämningsyndromet.
- Psykotiska symtom är oftast stämningskongruenta.
Vanföreställningssyndrom
Vanföreställning utan andra A-kriterier (se schizofrenikriterier) samt utan markant och varaktig funktionsnedsättning under minst 1 månad. Mindre vanligt än schizofreni.
Delas in i 5 subtyper
- Erotomani: man tror att någon är kär i en
- Grandiositet (storhetsvansinne, megalomani): övertygelsen om att besitta en storartad (men av omgivningen inte erkänd) talang eller insikt, eller att ha gjort en betydelsefull upptäckt.
- Svartsjukeparanoia: huvudtemat är att patientens partner är otrogen
- Förföljeseparanoia: övertygelsen att vara utsatt för någon form av hot, ondska, trakasserier, förföljelse eller att vara systematiskt motarbetad.
- Somatisk form: vanföreställningar om kroppsliga funktioner eller förnimmelser.
Kortvarig psykos
Minst 1 av följande, varav minst 1 av de tre första symtomen måste finnas. Varierar mellan 1 dygn till 1 månad
- Vanföreställningar
- Hallucinationer
- Desorganiserat tal
- Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende
Etiologi
Organisk genes
- Strukturellt (hjärntumör, blödning, ischemi)
- Metabolt/autoimmunt: t ex tyreotoxisk kris, hypo-/hyperglykemi, leverencefalopati, SLE, autoimmun encefalit
- Infektiöst: encefalit, HIV, syfilis, hepatit
- Demenssjukdomar
- Fokal epilepsi, ffa temporallobsepilepsi
Substansutlöst psykos
- Droger; tetrahydrocannabinol (THC), centralstimulantia, lysergsyradietylamid (LSD)
- Läkemedel: ffa kortison hos äldre
Psykiatrisk sjukdom
- Schizofreni
- Förstämningssyndrom
- Personlighetssyndrom
- Vanföreställningssyndrom
Etiologi
Organisk genes
- Strukturellt (hjärntumör, blödning, ischemi)
- Metabolt/autoimmunt: t ex tyreotoxisk kris, hypo-/hyperglykemi, leverencefalopati, SLE, autoimmun encefalit
- Infektiöst: encefalit, HIV, syfilis, hepatit
- Demenssjukdomar
- Fokal epilepsi, ffa temporallobsepilepsi
Substansutlöst psykos
- Droger; tetrahydrocannabinol (THC), centralstimulantia, lysergsyradietylamid (LSD)
- Läkemedel: ffa kortison hos äldre
Psykiatrisk sjukdom
- Schizofreni
- Förstämningssyndrom
- Personlighetssyndrom
- Vanföreställningssyndrom
Diagnostik anamnes
Diagnostik akut skede
Behandling akut
Viktigt med trygg miljö samt ett tydligt och empatiskt bemötande.
Akutbehandling syftar till att sedera, lindra ångest och möjliggöra adekvat sömn.
Anxiolytika/sedering
- Sederande antihistaminer, t.ex. Lergigan (prometazin)
- Bensodiazepiner, t.ex. lorazepam
- Antipsykotika med sederande effekt, t.ex. olanzapin
- Beakta de olika preparatens anslagstid och halveringstid och använd detta utifrån patientens behov.
Sedering i akuta situationer (hot och våld):
- Okänd genes: Lorazepam per os eller i.m
- Primär psykiatrisk genes: Lorazepam per os eller im, enskilt eller i kombination med t.ex. Haloperidol im eller per os.
- Haloperidol kombineras i dessa sammanhang med en bensodiazepin eller en antihistamin med antikolinerga egenskaper, de sistnämnda syftar till att sedera och minska ev EPS till följd av haloperidol.
- D2-blockad tros i akutskedet ha en antiaggressiv effekt
Utvärdera behov av intag enligt LPT.
Vidare behandling utifrån genes