Epidemiologi

Question 1

Epidemiologi

Tre områden, vilka?

Answer 1

• Studier av fördelning av sjukdomar
  
  • Deskriptiv epidemiologi
• Orsaker till dem (varför vissa blir sjuka)
  
  • Analytisk epidemiologi
  • Statistik
• Kontrollera hälsoproblem (vad kan göras för att befolkning ska må bättre)
  
  • Preventiv (interventiv) epidemiologi
  • Metoder för att minska covid ex (föreläsning på länk)

Question 2

• Sammanfattande mått för att beskriva sjukdomar/exponeringar (dödlighet, sjukdom, ohälsomått) fördelar sig i befolkning eller delar av den (yrken, ålder osv)
• Sammanställs för att se trender och jämföra grupper över tid och mellan geografiska områden
• Övervakning – som nu för att ha koll på utbredning liksom av säsongsinfluensa (vilka som drabbas osv
• Identifiering av riskgrupper som kan behöva speciella insatser osv
• För hälso- och sjukvårdsplanering
• Riktad prevention
• Ex
  
  • Vänster visar gradplott (varmare mer fall)
  • Till höger utveckling av lungcancer i USA där beige visar männens utveckling av lungcancer och lila för kvinnor, liksom då försäljning av cigaretter i svart (kan tyda på fördröjning av lungcancer på 30 år)
  • Kan också beskrivas i text med incidens- och prevalensbeskrivning ex

Vad beskrivs?

Answer 2

Deskriptiv epidemiologi

Question 3

Kvot där täljaren är antalet fall av sjukdom och nämnaren tidsenheten (nånting/tidsenhet)

Kallas för?

Answer 3

Rater

Question 4

• Rater – kvot där täljaren är antalet fall av sjukdom och nämnaren tidsenheten (nånting/tidsenhet)

​Vad innebär öppen och sluten population?

Answer 4

• Öppen population
  
  • Innebär att individer kan tillkomma eller lämna
  • Ex studie på kvinnor mellan 40-50 år under tio år
• Sluten population
  
  • Alla kvinnor som var 40-50 år och sedan följa just dem i tio år

Question 5

Skillnad på kumulativ incidensrat och incidensrat?

Answer 5

• Kumulativ incidensrat – nya fall under en tidsperiod / antal (friska) individer vid periodens början (populationen) – fungerar bara vid sluten population!
  
  • Exempel 7 % av befolkningen fick influensa i fjol
• Incidensrat – nya fall under en tidsperiod / summan av studiepopulationens risktid (personår)
  
  • Uttrycker ett flöde från ett friskt till ett sjukt tillstånd
  • Ex hur många sjuka/tidsenhet - 70 fall av influensa per 1 000 personer och år

Question 6

Räkna ut den kumulativa incidensraten

Answer 6

• Kumultativ incidensrat – 10 kvinnor/900 kvinnor = 0,011
• 10 års risken är 0,0111 eller 1,1 %

Question 7

Räkna ut incidensraten

Answer 7

• Person 1 genererar 25 personår
• Person 2 genererar 50 personår
• Totalt 25 + 50 personår
• Incidensen = 2 sjukdomsfall/75 personår
  
  • = 0,0267 fall per person och år
  • =2,67 fall per 100 personår
    
    • I vanliga fall per 10000 eller per 100 000 personår
  • Viktigt att sluta räkna tiden när personen fått sin sjukdom!

Question 8

• Hur många är sjuka vid en viss tidpunkt

Vad kallas måttet?

Answer 8

Prevalensrat (PR)

Question 9

Prevalensrat (PR)

• Hur många är sjuka vid en viss tidpunkt
• Antal fall vid en tidpunkt / antal individer i studiepopulationen vid samma tidpunkt
• Ger då ögonblicksbild av hur vanligt det är och används med incidens (ex hur många som är sjuka under en period)
• Ex
  
  • Hur stor andel i befolkningen har hypertoni vid en tidpunkt?
  • En population på 1000 män, ålder 60 år
  • 100 av dessa har en diagnosticerad hypertoni

Räkna ut prevalensraten

Answer 9

• Prevalensrat = 100 / 1000 = 0,1 eller 10 %
• Förekomsten av hypertoni i denna population är 10 %

Question 10

Studerad population

• En sjukdom ändras ofta av annan faktor, ex ålder
• Kan ge problem (
  
  • Om åldersfördelning skiljer sig åt kan det bli problem vid jämförelser
  • Ex visar att dödlighet i Sverige är högre än i Panama under ett visst år på 70-talet

Vad kan problemet vara med detta?

Answer 10

• Om man tittar i varje ålderskategori så är det högre incidens hos yngre i Panama och bara högre hos äldre i Sverige så totalmortalitet stämmer inte så bra i detta fallet

Question 11

Hur kan vi komma förbi problemet med skev ålderfördelning när vi jämför mellan länder (ex Panama och Sverige)?

Answer 11

• Standardisering på faktor – omräkning av åldersfördelning i länder till gemensam åldersfördelning
• WHO har givit vikterna i mitten – vikten räknar om fördelningen till gemensam skala
• Dessa kan användas för nya incidensrater för världsåldersfördelning
• Dödligheten blir då lägre i Sverige än i Panama

Question 12

Förklara bilden

Answer 12

• Crude är innan standardisering (typ som ovan enligt världsbefolkning)
• Finland tycks har hög risk för hjärtkärlsjukdom men vid standardisering med avseende på ålder så ändras värdena
• Ett annat sätt är att inte lägga ihop alla åldersgrupper vilket ger åldersspecifika rater

Question 13

Det finns olika sätt att standardisera, så därför är det viktigt att?

Question 14

• Ge svar på hur, varför etc
• Utvärdering av orsakssamband – exponering och utfall ex
  
  • Kemikalie – cancer
  • Bilavgaser – luftvägsbesvär
  • Arbetslöshet – hjärtkärlbesvär
  • Medicin – tillfrisknande
  • Rehabilitering – ökad livskvalitet
  • Uppväxtvillkor – kriminalitet

Kallas för?

Answer 14

Analytisk epidemiologi

Question 15

• Studiepopulation = exponerade + oexponerade individer (fria från sjukdom vid studiens början)
  
  • R1 = raten för de exponerade
  • R0 = raten för oexponerade

Hur räknar du ut ratdifferens?

Answer 15

• Ratdifferens R1-R0 –> absolut mått
  
  • RD

Question 16

• Studiepopulation = exponerade + oexponerade individer (fria från sjukdom vid studiens början)
  
  • R1 = raten för de exponerade
  • R0 = raten för oexponerade

Hur räknar du ut ratkvot?

Answer 16

• Ratkvot R1/R0 –> relativt mått
• RR

Question 17

Vad säger en ratkvot på 1,5?

Answer 17

• Sjukdomsraten för de exponerade är 1,5 gånger så hög som sjukdomsraten för de oexponerade
• Sjukdomsraten för de exponerade är 50 % större än sjukdomsraten för de oexponerade

Question 18

Vad säger en ratkvot på 0,7?

Answer 18

• Sjukdomsraten för de exponerade är 0,7 gånger så hög som för sjukdomsraten för de oexponerade
• Sjukdomsraten för de exponerade är 30 % lägre än för de oexponerade – förebyggande faktor

Question 19

• 104 rökare sjuka, 10 av icke rökare – ratkvot? Ratdifferen?

Answer 19

Question 20

• 565 rökare sjuka, 413 av icke rökare – ratkvot? Ratdifferens?

Answer 20

Question 21

• Rökning orsakar mer ischemisk hjärtsjukdom!
• Rökning är starkare relaterat till lungcancer!

Hur förklarar du detta?

Answer 21

• Ratkvoter säger alltså inget om hur vanlig en sjukdom är!
• Vid ratdifferens ser vi hur vanlig sjukdomen är också

Question 22

• Ratkvot och ratdifferens kan användas vid jämförelse av flera kategorier av exponering
  
  • Ratkvoten bara jämförbar med den grupp som väljs som referens, vill man få fram ratkvot mellan storrökare och medelrökare får man dividera dessa
  • Ratdifferens är direkt jämförbar – 214-96 = 118 fler fall

Vad är viktigt att notera i exemplet?

Answer 22

• Dos-respons samband

Question 23

Ett mått som erhålls genom att dividera antal fall i en population med antal individer i samma population under en specificerad tidsperiod

?

Answer 23

Allmänna (råa) rater

Question 24

Specifika rater

Vad innebär detta?

Answer 24

Rater som är specifika för en viss sub-population, ex åldersspecifika, köns-specifika

Question 25

Justerade rater Vad innebär detta?

Answer 25

Viktade medelvärden av specifika rater där vikten är fördelningen i en standardpopulation

Question 26

* I princip att betrakta som kohortstudie, men utan tidsutdragning avseende studieperioden * Man räknar ut prevalens för en exponering vid en viss tidpunkt * Vi kan inte se om ryggbesvären fanns innan arbetet med datorn började * Liten vetenskaplig tyngd – höna och ägg kan inte avgöras * Men stor betydelse då vi vill veta hur vanligt något är Kallas för?

Answer 26

**Tvärsnittsstudie**

Question 27

* Exponerade och oexponerade **följs över studieperioden** och vi ser vilka som blir sjuka * Bästa formen av observationsstudie – stor trovärdighet Vad beskrivs?

Answer 27

Kohortstudie

Question 28

Vad innebär en prospektiv kohortstudie?

Answer 28

* Man börjar med exponering varpå man följer den framåt i tiden och vad som händer med kohorten (vilka sjukdomar den ger upphov till) * Vid definition så är alla friska sedan delas de in i exponering och icke exponering. När exemplet definierades 1985 så var alltså alla friska * Ex om barns idrottande har samband med bentäthet i vuxen ålder. Barn som är födda 2020, år 2030 undersöker vi hur mkt de idrottar och sedan kollar vi 2040 hur det ser ut med bentäthet

Question 29

Vad innebär en retrospektiv kohortstudie?

Answer 29

* Vi tittar bakåt * Man tar barn som är födda 2000 sedan följer vi upp hur mkt de har idrottat med ex enkäter (hur mkt idrottade ni från 2010 och framåt, sedan 2020 undersöks bentäthet * Nackdel att vi får förlita oss på retrospektiv information * Men vanligtvis lika bra och går fortare – vi behöver inte vänta * Men vi måste kunna lita på exponeringsinformationen

Question 31

* **Genomförande av en kohortstudie:** * Definiera exponering (målet skapa kontrast med avseende på exponering) – olika mkt ex På vilka sätt kan kontrast skapas?

Answer 31

* Alla boende i ett förorenat geografiskt område * Alla boende inom 3 km radie från utsläppet * Alla som bott inom 3 km radie från utsläppskällan i minst 5 år * Alla som bott inom 3 km radie från utsläppskällan i minst 5 år och som har förhöjda blodvärden av den toxiska föroreningen * Nackdel att det inte blir så många individer kvar

Question 32

* Individer från en specifik population som är så lik den exponerade kohorten som möjligt, i alla avseenden förutom exponeringen * De som beror ex i annan del av kommun utan exponering från fabrik ex, eller allmän befolkning (nationell eller regional) – sjukdomsstatistik * Om exponering är yrkesgrupp – ex operationssjuksköterskor så kan den oexponerade gruppen vara distriks-SSK (samma utbildning, samma jobb) mkt lik grupp utom exponering Vad beskrivs?

Answer 32

Den oexponerade jämförelsegruppen i en kohortstudie

Question 33

* **Registerdata** över mortalitet eller morbiditet * Sjukvårdsjournaler * Försäkringskassan (sjukskrivningsorsaker) * Frågeformulär/intervjuer (bör verifieras mot objektiv källa om möjligt) – stort bortfall och ganska subjektivt Vad beskrivs?

Answer 33

* Informationskällor för utfall vid en kohortstudie

Question 34

* Datauppställning (kohort- och tvärsnittsstudie) På vilka tre sätt kan populationen vara uppställd?

Answer 34

Population kan vara antalet individer vid studiens början (kumulativ incidens) eller vid tiden för mätningen (tvärsnitt) eller bestå av personår (incidens

Question 35

Nämn ett par fördelar med kohortstudie

Answer 35

* Effektivt vid sällsynt exponering och vid sjukdomar med lång induktions- latensperiod * Kan koppla en exponering till flera fall * Rökning kan ha som utfall både cancer och hjärtkärl med mera

Question 36

Nämn ett par nackdelar vid kohortstudie

Answer 36

* Tar lång tid (prospektiv), dyra * Sällsynta sjukdomar kräver mkt stor kohort för att hitta dessa ovanliga fall * Om retrospektiv – risk för bristande information om exponering och andra variabler – mer risk för bias

Question 37

* Man utgår från de som är sjuka och de jämförs med icke sjuka sedan kollar vi vad de varit exponerade för tidigare i livet * Alltid retrospektiv * Insamling av fall av sjukdom liksom kontroller som fallen ska jämföras med * Definieras av fall och de som väljs som kontroller Vad beskrivs?

Answer 37

**Fall-kontrollstudie (bakvänd kohort)**

Question 38

* Ofta svårt att ta uppgifter på vilka som är sjuka ur register * Med hjälp av kliniker * Enhetliga diagnoskriterier * Sjukdomssymptom * Ibland enkäter för att veta vilka som är fall * Parkinson, MS och så vidare inte helt lätt att definiera * Varaktighet * Medicinering * Vem ställer diagnosen * Laboratoriesvar * Intervjuer Vad görs på detta sätt?

Answer 38

Val av fall vid fall-kontrollstudie

Question 39

Hur kan man definiera en studiebas vid en fall-kontrollstudie?

Answer 39

* En population under en viss tid (den tid som krävs för att vi ska få tillräckligt med fall) * Populationen som fallen är dragna ur ex * Består av de individer i population som om de skulle bli sjuka skulle ingå som fall

Question 40

Hur kan man välja kontrollgrupp vid en fall-kontrollstudie?

Answer 40

* Hämtas ur studiebasen och ska vara ett representativt urval av studiebasen * Dras från alla år som man tar fall ifrån (exponering kan ju förändras) * Populationskontroller, slumpade ur register * Sjukhuskontroller, med andra sjukdomar (i länder med sämre register, blivit vanlige nu också i Sverige), lättare träffa ibland

Question 41

Hur kan insamling av exponeringsdata ske vid en fall-kontrollstudie?

Answer 41

* **Fråga** – via muntlig intervju eller utskick av frågeformulär * Register (Skatteverket, SCB, journaluppgifter) * Blodprov osv

Question 42

* Analys - fall-kontrollstudie * Se både fallen och kontroll som slumpmässigt urval av studiebasen och dessutom kan antalet kontroller väljas fritt (beroende på hypotes man har) * Vi kan inte räkna ut rater eftersom vi själva kan välja hur många kontroller vi vill ha Så vad kan vi räkna ut?

Answer 42

Odds ratio

Question 43

Räkna ut odds ratio gällande lungcancer och rökning

Answer 43

Question 44

Räkna ut odds ratio gällande lungcancer och rökning

Answer 44

* Lungcancer som utfall och kontrollgrupp av patienter med hjärtkärlsjukdom (ej särskilt bra kontrollgrupp då den inte är representativ för hela befolkningen) * Risken att få lungcancer vid rökning är cirka 1,5

Question 45

Räkna ut odds ratio gällande lungcancer och rökning

Answer 45

* Här blir oddskvoten mkt större eftersom det är betydligt färre rökare

Question 46

Fördelar vid fall-kontrollstudie?

Answer 46

* Effektivt vid sällsynt sjukdomsutfall * Kan koppla ett utfall till flera exponeringar * Oftast snabb och billig (jämfört med kohort)

Question 47

Nackdelar vid fall-kontrollstudie?

Answer 47

* Ineffektiv vid sällsynt exponering * Kräver då många fall och kontroller * Eftersom retrospektiv, risk för sämre information om tidigare exponering och andra variabler * Risk att fallen minns mer då de har en orsak

Question 48

Anger den relativa storleken på två kvantiteter genom att dividera den ena (täljaren) med den andra (nämnaren). Proportioner, odds och rater Vad beskrivs?

Answer 48

Kvoter

Question 49

Vad är en proportion?

Answer 49

* En fraktion där täljaren ingår som en del av nämnaren. T ex andelen sjuka i en definierad population. Ex om 58 individer är sjuka i en population bestående av 100 individer är proportionen sjuka 0,58 = 58 % * Kohortstudier

Question 50

* Fraktion där täljaren inte ingår i nämnaren. Ex om 58 individer är sjuka i en population bestående av 100 individer är oddset att vara sjuk i denna population 58:42 eller 1,4:1 * Fall-kontroll Vad beskrivs?

Answer 50

Odds

Question 51

En rat kan inkludera tre typer av information, vilka?

Answer 51

* En **täljare**: antalet inträffade fall * En **nämnare**: totala antalet studieindivider i risk * En definierad **tidsperiod**