Vad betyder equity? Var ligger fokus jämfört equality?
Vad menas med Att inequity = orättfärdiga ojämlikheter
Equity betyder rättvisa – men inte bara att alla får lika mycket, utan att alla får det de behöver för att ha samma möjligheter.
Equity fokuserar på att utfallet (att alla har samma rätt till något, t.ex. vård) ska bli detsamma, medan equiality fokuserar på resurserna - att dem ska fördelas jämlikt.
Inequity - Skillnader i hälsa som beror på sociala, ekonomiska eller politiska faktorer – inte på individens fria val – och som kunde ha förhindrats.
- Beror på strukturella faktorer o samhället.
Equity inom hälsa kopplas alltså till orättvisa, och detta ses hos utsatta populationer.
Vad defininerar en utsatt population?
En grupp som nekas en tjänst pga t.ex.
- inkomst
- etnicitet
- geografi
T.ex. kvinnor hindras att komma långt i sin karriär - pga att man är kvinna. Strukturer i samhället som upprätthåller detta.
Equity gap mäter skillnaden i hälsoutfall mellan olika grupper. Vad är top och bottom inequity?
Top
- man tittar på skillnad i utfall hos den priviligerade gruppen jämfört genomsnittet.
- innebär att SKILLNADEN ökar pga dessa får det bättre
Bottom inequity
- Innebär att dem som har det sämst, får sämre hälsoutfall än genomsnittet.
Regnbågsmodellen beskriver hur sociala determinanter påverkar hälsan hos en individ
Detta belyste att individer själva inte kan hållas ansvariga för sin ohälsa - utan att kontexten man lever i påverkar vilka möjligheter man har att få hälsa.
T.ex. lågutbildade kanske inte förstår varför man ska använda myggnät -> ökad malaria i den gruppen -> inequity pga skillnad i utbildningsnivå
Proximal:
- faktorer som ligger nära utfallet. t.ex. beteenden som leder till ohälsa pga distala faktorer
- t.ex. man röker –> ohälsa
- miljön - man kanske har mer tillgång på cigareter
Ohälsa kan kopplas till social stratifiering
Hur kan detta påverka
- exponering
- sårbarhet
- konsekvenser
Med exemplet Covid och hälsa, med arbete
Social position påverkar De som har det sämst socioekonomiskt i samhället, genomsnitt lägre utbildning.
Fabriksarbetare - kan inte stanna hemma framför datorn och arbeta. Blir därför mer exponerad.
Har också ökad sårbarhet - just för att man inte kan välja att avstå från att arbeta med andra människor - smittas. Kanske också inte har kunnat vaccinera sig än pga bunden till arbetet.
Konsekvensen - man kan stanna hemma.
Grunden i modellen är den socioekonomiska positionen, som uppstår av
- Social ställning, gender och etnicitet, och som också påverkar utbildning -> jobb -> inkomst
Förklara utifrån - varför längre kö till damtoaletten? Vad medierar (proximala faktorer) stratifieringen?också påverkar utbildning -> jobb -> inkomst
Inequity - köer
Den socioekonomiska positionen driver olika köer, tänker man i denna modell.
Strukturella determinanter - det som ger upphov till vad vi anser vara viktigt:
- Genus och normer: toaletter byggts efter männen som en standard.
- Planering av offentliga utrymmen: Man har inte planerat för dem biologiska eller sociala skillnader som finns på kvinnor. T.ex. kvinnor behöver sitta ner, har ett socialt tryck att se bra ut och sminka sig osv.
- Män kanske sitter i en position att besluta mer - därmed mindre förståelse för kvinnor
-> social struktur där kvinnor missgynnas
Proximala - intermediära - determinanter som medierar stratifieringen:
- Fysiskt: färre toaletter för kvinnor
- Beteenden: Sminkar sig, tar oftare hand om barn, hålla rent efter sig (socialt tryck)
- Biologisk faktor: Behöver sitta ner, men toaletterna inte anpassade
Detta leder till längre köer för kvinnorna sammantaget, vilket blir en inequity
Inkomster spelar ingen roll för hälsoutfallet här. Wilkinson och Pickett såg däremot skillnad i utfall om man hade hög ojämlikhet i inkomster.
Det finns alltså sociala strukturer som ligger bakom denna skillnad, t.ex. har man sett att barn med hög SES presterar bättre med tiden, även om barn med låg SES som presterade bättre än barn med hög SES i början av sin livstid.
Koppla ihop dessa.
Speglar att strukturella faktorer spelar roll för ett hälsoutfall.
Kan t.ex. vara så att dem barn som har hög SES har bättre stöd omkring sig från början, eller har andra förväntningar på sig att lyckas akademiskt.
Detta medierar därför i slutändan ojämlikheter i vem som lyckas, och avgörs därför på grund av din sociala ställning i samhället, och inte bara dina egna förusättningar.
Sammantaget leder ojämlikhet i samhället till sämre utfall för populationen.
Forskning har sett att social evalutative stress är baserat på socioekonomi.
Vad menas med detta?
Vad för detta argumentet att jämlikhet gör samhällen mer effektiva?
Att veta om sin sociala hierarki påverkar hur man ser på sig själv. Detta leder till att t.ex. ett barn presterar sämre på ett prov, om man får veta var man finns i den sociala hierarkin. Man blir mer stressad -> minskad prestation.
Men barn med låg SES kanske också har mindre
- resurser
- har lägre tilltro på sin förmåga
Samhällen blir därmed mer effektiva om man minskar skillnaderna i sådana faktorer - eftersom man då får ökar att alla når sin potential -> ökad utbildning t.ex. av alla -> ekonomisk tillväxt -> bättre hälsa, samhälle.