Implementering

Question 1

1. Vad är implementering?
2. Varför är det viktigt att jobba med implementering?
3. Hur kan forskning som görs relateras till know do gap?
4. Kunskap som finns - vad måste man ställa sig för frågor för vad man ska göra med kunskapen?

Answer 1

1. Innebär processen att införa nya eller integrera evidensbarerade interventiner. Dvs från kunskap till handling. Handlar också om att införa nya metoder till en regelbunden verksamhet.
2. T.ex. policy kan finnas - men används den? Därför behöver man jobba med implementering. Kunskaper och teorier finns och görs ofta, men omsätts inte i praktiken lika ofta.
3. Inom forskningen så inhämtas kunskap, sedan sammanställs kunskapen t.ex. i metaanalyser, för att sedan genereras till t.ex. guidelines. Men ofta stannar det här - och då får vi glappet att vi vet vad vi ska göra, men gör det inte.
4. • Hur kan man få tillgång till kunskap?
   • Hur ska den värderas? (pseudokunskap?)
   • Hur kan den skräddarsys till kontexten?
   • Hur kan den praktiskt tillämpas?
   • Hur kan man veta NÄR den ska tillämpas?

Question 2

WHO har sagt att minska know-do gap är en av de viktigaste åtgärderna för att möta utmaningarna inom hälsa, och är viktigt för att stärka hälsosystem och för att uppnå equity i global hälsa.

1. Vad är vanliga missförstånd om implementering? 4 st
2. Vad är syftet med implementeringsforskning. En mening.
3. Effektiv intervention + effektiv implementering -> leder till?
4. Vad är implementeringsforsknigen principer vad gäller
   - kontexten - alltså vad man här måste ta hänsyn till?
   - Målgrupper som påverkas av interventionen

Answer 2

1. • effektiva metoder sprider sig själva. NEJ - implementering behövs
   • Information räcker för att göra förändring
   • Utbildning leder till att man använder kunskapen. Man vet ofta vad som är bra och dåligt - men, används inte.
   • Förändring sker snabbt
2. Att förstå varför, vad och hur interventioner fungerar i en kontext - samt testa sätt att förbättra interventionerna.
   - Kan t.ex. handla om att implementera ett program, intervention eller en policy.
3. RESULTAT - om inte båda delar finns - blir det inga resultat
4. • Man behöver förstå vilken miljö man ska implementera i. Kan finnas stora skillnader mellan t.ex. länder. Man behöver också identifiera vilka är intressenter - stakeholders t.ex. politiker - för att få en intervention att omsättas. Man behöver se till hälsosystemet - vad är det för hälsosystem landet har, vad finns för aktörer, myndigheter etc. Stakeholders, behöver också helst vara involverade i forskningsfrågan från början - för att väcka ett intresse av att vilja implementera.
   • Man behöver jobba med målgruppen som påverkas av interventionen. Patienter och grupper och vårdgivare. De som ska ge och få interventionen, samt dem som befinner sig i maktposition. T.ex. i vissa miljöer kan religiösa ledare ha stor makt.

Question 3

Implementering inom global hälsa
1. Varför behövs det? Varför finns kyrkogårdar av medicinsk utrustning - vi donerar så det borde ju bli bra, eller?
2. Ge exempel på varför det är extra viktigt med implementering i låginkomstländer, t.ex. relaterat till resurser.

Answer 3

1. Det behövs för att uppnå equity inom hälsa globalt. Man behöver veta hur, vad och varför hur en intervention fungerar i en kontext, - alltså hur kan man implementera en intervention som har nytta. Att ha en intervention som man vet gör nytta, behöver också implementeras för att den ska göra nytta.

Exempelvis - vanligt med kyrkogårdar av medicinsk utrustning som donerats, men det finns inte i kontexten någon fungerande el, insturktioner för hur man ska använda, eller personal som kan laga utrustningen. Man har därför inte kunskap om att en intervention inte är möjlig, pga olika orsaker.

2. Exempel terapeuter i låginkomstländer är en bristvara - om dessa använder fel metoder, alltså ineffektiva metoder, får man ingen effekt - viktigt därför att man omsätter evidens och därför behövs implementering.

Question 4

Vertikala interventioner har varit tradition förr, men det har sina för och nackdelar.

1. Vad är vertikala och horisontella interventioner? Och vad är för och nackdelar med dessa?

Answer 4

1. Vertikala interventioner = punktinsatser, fokus på ett problem
   T.ex. vaccinationskampanj, man upprättar vaccinationspunkter och vaccinerar folk för att bekämpa en sjukdom.
   - Fördel: når många, fokus på ett problem
   - Nackdel - inte hållbart i längden, utan är punktinsatser som hjälper på kort sikt, det är heller inte integrerat i hälsovården i landet, och det kan möta motstånd från befolkningen - “aha ni kommer nu och lämnar oss sedan”, eller att sjukhus upprättas tillfälligt där lönen är bättre och då försvinner personal från andra sjukhus.

Horisontella interventioner
- Integrerade i levernet och i etablerade hälsosystem. T.ex. vaccinationskampanjer. Det drivs av behoven i landet, och är hållbart på sikt då det är integrerat i det egna systemet.
- Nackdel är att det tar lång tid - krävs implementering. Och kan möta motstånd - att inte vilja förändra. Krävs också att systemet funkar - så måste finnas en grund redan, varför det kan vara svårt.

Question 5

1. Vad är the black box fenomenet inom implementeringsforskning? (poppis tentafråga)
2. Vad är dark logic? Expected och unexpected harms.

Answer 5

1. Man vet vad man gör - t.ex. implementerar en policy eller ett mål. Man vet också vad man vill ha för mål. Men - man vet inte vad som händer när man i praktiken implementerar policyn då det är svårt på förhand att förutse hur en intervention interagerar med okända variabler i verkliga livet - det okända är the black box. Det vill säga - finns osäkerhet i om resultatet uppnås.
2. Dark logic är ett exempel på black box. Man implementerar en policy - men detta kanske får oönskade effekter som stigmatisering av barn med CP om dem synliggörs mer (expected). Unexpected - t.ex. ungdomar som besökt fängelse skulle avskräckas från kriminalitet, men blev mer entuasismerade av det.

Question 6

Metoder för att engagera stakeholders / intressenter på olika nivåer i implementeringen

1. Vad är community based engagement?
2. Vad är fördelar med detta sätt att arbeta och hur arbetar man, som man ofta gör inom global hälsa.

Answer 6

1. Man engagerar ett community - alltså ett socialt sammanhang med delade egenskaper som plats, normer, kultur, religion och värderingar. Det innefattar t.ex. medborgarna, familjer, granner, patienter inom community, men också stakeholders och andra intressenter som politiker, lokala organisationer, sjukvården
2. Man jobbar med communitys för att
   - stärka empowerment - involvering och engagemang.
   - Kan handla om att ändra attityder och hur man ska uppnå något- t.ex. “varför ska man föda på ett sjukhus? “ genom att involvera lokalbefolkningen.
   - Kan handla om att involvera lokalbefolkning för att genomföra en intervention t.ex. CHW.
   - Kan vara att samarbeta med radiostationer för att sprida ett budskap och information och kunskap - för att åstadkomma en intervention.

Question 7

Implementering på olika nivåer i en community based engagement - en studie på barn i Uganda.

1. Hur kan man i en kontext där CP är stigmatiserat, minska detta i ett program där man vill implementera evidensbaserade interventioner för barn med CP.
2. I teamet för implementering fanns föräldrar med som var tränade (kamratstödjare) till föräldrar med barn med CP. Vad kan detta leda till för positiv effekt för föräldrarna att man stödjer förälraskapet och hur man kan jobba med att man har ett barn med CP?
3. Få terapeuter fanns - hur kunde man då jobba med implementering för att nå ut till så många som möjligt?

Answer 7

1. Genom att läkare t.ex. i radioprogram pratar om CP, minskar stigmat. Man sprider kunskap. Man anordnade workshops för föräldrar för att prata om rättigheter för barn med funktionsnedsättningar, och prata om barriärer för tjänster för barn som har CP och komma med en handlingsplan - hur kan vi arbeta för att underlätta

Stakeholders bjöds in - för att prata om barriärer och inkludering, och för att ha dialog med föräldrarna och komma också med en handlingsplan för att minska stigmat.

2. Empowerment hos föräldrana - att stärka människor så man kan påverka sitt liv och sin omvärrld. deras självkänsla, och öka självständighet och och därmed makt över sin situation.
3. Gruppsessioner - man använde resurserna effektivt.

Question 8

1. Vad är co-creation? (implementeringsmetod)
2. Om en implementeringsprojekt görs - vad är viktigt att tänka på när det är slut - alltså hur ska det fortsätta leva vidare - vad krävs för det?
3. Vad är viktigt att tänka på när man ska jobba med implementering i ett låginkomstland - vad gäller förväntningar
4. Vad är white savoiur complex?

Answer 8

1. Kollektivt skapande - att man engagera ett community för att skapa kunskap. Handlar om att t.ex. komma med idéer, formulera problem tillsammans. Involverar folk i början. Man jobbar därför tillsammans med dem som lever i kontexten där implementeringen ska göras. T.ex. brainstorming i grupper - där man fick formulera problem, för att sedan också brainstorma lösningar.
   - involvera t.ex. stakehodlers (bra att ta reda på först vilka som är intressenterna och har makten).
   - efter detta - kan ideer skapas om vad för interventioner som ska göras.
2. Tänk på vem är det som ska ta över interventionen - hur ska det följas upp och finns en plan för vad som ska hända sen?
3. Var tydlig med vad man som t.ex. förälder kan förvänta sig av att man kommer och ska införa något. INte realistiskt kanske att ett barn kan börja gå som har CP. Också viktigt att tänka på vad man själv gör i sin studie för att få med sig folk - att ge ersättning ekonomiskt kan leda till förväntnginar på nästa studie att göra samma sak.
4. Att en vit person ingriper i en marginalisefad grupp för att hjälpa till, men som är ej reflekterat och bygger på en maktobalans. Skapas av att man som vit person kommer in med tanken att att vara i en högre position och ska “rädda” någon, med förutfattad mening om att människor är passiva offer. Leder ofta till att man får beröm för sin insats, men man ignorerar t.ex. implementering och lokala perspektiv, utan gör en insats för sin egen skull.

T.ex. att man tror att jag sitter på kunskap, eller jag har mest kunskap och kan hjälpa tilll - men kan jag verkligen det? Har jag rätt kompetens? Vet jag om vilken kontext jag åker till, och kommer mina handlingar leda till att lokala samhället kan stärkas i det jag vill hjälpa till med? Detta leder ofta till koloniala strukturer där västvärlden tror sig vara överlägsen och måste hjälpa andra- för att man tror att dem kan inte hjälpa sig själv, vulket förminskar människor och deras empowerment.