Migration och hälsa

Question 1

1. Hur definineras migration?
2. Vilka 3 kategorier används inom migration?
3. Ge exempel på kategorin migranter under tvång
4. Hur stor andel av befolkningen i världen är migranter?
5. Störst andel migranter är interna i världen. Vilken kategori tillhörs den största andelen av externa (internationella) migranter?
6. Vad är cirkulär migrant?

Answer 1

1. Förflyttningen av en person från deras vanliga bostadsplats, antingen inom eller utanför ett lands gränser.
2. • Anledning: Tvång eller volentärt?
   • Geografi: Intern eller internationell?
   • Tidsspannet: Temporär eller permanent?
3. Flykting, asylsökande, papperslösa
4. 1/8 ( 1 miljard ca)
5. Utgörs av volentära migranter av anledningen att söka arbete
6. Innebär t.ex. säsonsarbetare - hamnar inom både temporär och permanent migrant. T.ex. bärplockare.

Question 2

1. I Sverige för vi inte statistik över migranter, vi använder utomlandsbakgrund eller utrikessfödda. Om du är ett barn till föräldrar som flytt till Sverige - hur kategoriseras då föräldern och barnet?
2. Migrerar dem flesta människor inom eller utanför sin region? T.ex. migrerar man oftast från Afrika till Europa eller inom Afrika?
3. Migration under tvång (forced displaced person)- hur definieras detta utifrån tvångsmigration eller fördrivning?
4. Hur definineras flykting (refugee)?

5.. Vilken konvention krävs för att man ska kunna ge någon flyktingstatus/erkänna någon som flykting?

Answer 2

1. Barnet - utomlandsbakgrund. Föräldrarna - utrikesfödda.
2. Inom sin region - det är dyrt ekonomiskt, socialt och kulturellt att migrera långt.
3. Tvångsmigration = människan tvingas lämna sin bostadsplats för faktorer man inte kan kontrollera - Involverar alltid tvång, påtryckning eller tvingande. .T.ex. krig eller konfilkt, naturkatastrof, förföljelse etc. Involverar alltid tvång, påtryckning eller tvingande.

Fördrivning = man blir bortdriven pga man är tvungen att fly, från sin bostadsort, pga att undvika effekter av krig, våld, överträdelser av mänskliga rättigheter eller pga naturkatastrofer.

ÄR SAMMA SAK I GRUNDEN (TVUNGEN) sa han på föreläsningen.

4. En person med adekvat grund för rädsla att bli orättvist behandlad pga ras, relgion, nationalitet, social tillhörighet, politisk ståndpunkt, som är utanför sitt land där man har sin nationalitet eller sitt permanenta boende, och kan inte, eller pga rädsla, VILL ta emot det skydd som finns i det landet.
   - helt enkelt man vill inte söka skydd i det landet pga ovan anledningar.
5. Genevekonventionen - den som defininerar flykting.

Question 3

1. Vad är internally displaced person (IDP)?
2. Vad är en asylsökande. Hur definineras detta? Är en asylsökande en flykting alltid?
3. Vad är en irregulär migrant (tidigare illegal immigrant)?

Answer 3

1. Personer som tvingats lämna sitt hem eller permanenta boende, pga specifikt eller pga att undvika effekter av konflikt, våld, överträdelse av mänskliga rättigheter, katastrofer och SOM INTE HAR korsat INTERNATIONELL GRÄNS.
   - Flykting men inom samma land kan man säga - men ja flyktingstatus så behövs ju fortfarande kriterierna för att vara flykting.
2. En person som söker skydd, men ännu inte fått beslut om vilket land (det land man kommit till eller landet man kom ifrån) man tillhör. Dvs en person som söker skydd. Man kan få flyktingstatus efter beslut i asylsökandeprocessen.

Varje flykting är en asylsökande, men alla asylsökare är inte flyktingar. Att söka asyl kan alla göra.

3. Papperslösa. En migrant som inte har rätt att komma till eller stanna i landet man åker till.

Question 4

Under invasvionen från Ukraina fick de flesta ukraniare inte flyktingstatus utan föll under Massflyktesdirektivet.

1. Hur lång tid har man uppehållstilstånd i Sverige som flykting?
2. Har man samma rätt till vård som FLYKTING som en person med permanent uppehållstilstånd?
3. Vad innebär det att man ingår under Massflyktsidektivet - vad har man förrättigheter?
4. Vilken vård har man rätt till som vuxen och barn under massflyktesdirektivet?
5. Vad gäller för skola för barn, och vad gäller för barn som fyllt 16 år avseende arbete?
6. Betyder ett samordningsnummer att man blir folkbokförd i Sverige?

Answer 4

1. 3 år
2. Ja
3. Omedelbart skydd i Sverige och TIDSBEGRÄNSAT UPPEHÅLLSTILLSTÅND - hjälp till att söka boende, rätt att arbeta, söka grundläggande vård, rätt till skola för barn, ekonomiskt bistånd.
4. Barn - samma vård som alla barn i Sverige. Vuxna - akut vård och vård som inte kan vänta.
5. Barn över 16 har rätt att arbeta.
6. Nej!

Question 5

Vad krävs för att man som Ukrainare ska kunna få bli folkbokförd i Sverige? 3 kriterier

Answer 5

• tillfälligt uppehållstillstånd (masskyddsdirektivet ger dig det)
• man har viarit i Sverige minst 2 år med uppehållstillstånd
• det är troligt att man komer vara i Sverige med uppehållstillstånd minst 3 år, från att man fick uppehållstillstånd.

Question 6

1. Varför kan det vara så att kvinnor som är asylsökandeoch papperslösa har mycket högre risk att föda prematurt än kvinnor som har flyktingstatus?
2. Tvångsmigranter (forrced dicplaed persons)
   - Är största andelen inom sitt land eller utanför?
   - Hur stor andel av alla tvångsmigranter är barn?
   - Finns de flesta flyktingar i HIC eller LMIC?

Answer 6

1. Man är rädd för att söka vård - man har ju ej tillåtelse att vara i landet.
2. Inom sitt land (internally displaced persons). Bara 17 % av tvångsmigranter har kommit till annat land.
   - 40 % av tvångsmigranter är barn.
   - De flesta flyktingar (refugees) är i LMIC, dem lyckas ej komma till HIC i de flesta fall.

Question 7

Migration och hälsa

1. Varför är hälsa viktigt för migranter i ett arbetarperspektiv t.ex. Sverige, men också övriga delar av världen?
2. Vad är baksidan av att migranter oftast kommer för att arbeta i ett annat land där vi kan få mer arbetskraft?
3. Stämmer argumenter “dem tar bara våra pengar och skickar iväg allt till sina hemländer”?
4. Varför kan 3 vara ett sätt att faktiskt göra världen mer equity?
5. Vad har studier visat att om man tillför primärvård till t.ex. papperslösa (irregulära migranter)? På individ och samähllsnivå
6. Varför kan det vara så att man sett i studier att mortalitet för internationella migranter har lägre risk att dö som tas i i ett land jämfört ursprungsbefolkniggen?
7. För SDG är målet att minska MMR till minst 70/100 K födslar. Inom HIC är MMR högre för migranter - vad är ett argument här för att jobba med denna grupp extra?

Answer 7

1. De flesta migranter arbetar inom sektorer som har viktiga samhällsfunktioner om man jämför med inhemska befolkningen. Att hålla dem friska är därför en prioritet (borde vara).
2. T.ex. i England har man sett kraftig ökning av personal från annan nationalitet t.ex. från Asien (migranter) - detta minskar samtidigt arbetskraften i landet dem kom ifrån - exempel på brain dran. Bidrar till ojämlikheter i vård i världen
3. Nej. Dem betalar lika mycket skatt som alla andra.
4. Genom att man skickar pengar (remittance) till sitt hemland som immigrant i LIC, har man sett att detta bidrar till
   - bättre utbildning i hemlandet, och att man investerar mer i flickors utbildning
   - ökad tillgång på vård, ökad livslängd, minskat neonatal död, minskad risk för undernäring
   - ökad autonomi för sjukvård hos kvinnor
   - DET ÄR JU MYCKET OUT OF POCKET i dessa länder för sjukvård!
5. Det kostar mindre om man tillför förebyggande vård, jämfört att betala t.ex. akutvård och dyra behandlingar senare när man är sjuk. BIlligare för individen, men också sparning av samähllets pengar på sjukvård
6. Länder väljer vilka man tar in i ett land. Dem som tas in är friskare och har därför lägre risk än ursprungsbefolkningen för död.
7. För att uppnå MMR under 70, så behöver man hjälpas åt inom alla länder. MMR är högre i denna grupp. T.ex. arbeta mer med denna grupp av gravida för att minska MMR. Visar på ojämlikhet, även inom länder.

Question 8

Vilka faktorer kan i denna modell påverka hälsan hos en migrant?

Vad kan vara värt som hälsopersonal att tänka på när man tar emot en migrant med tanke på detta? (mest relaterat till host community stage)

Return stage
- man kanske återvänder till sitt hemland mindre frisk. Varför exempel?
- vad är risken med att man sedan återvänder till ett land där hälsovården fortfarande är ej fungerande och sämre kanske pga krig som varit?
- Vad är en positiv sak som kan komma till gagn för sitt hemland?

Answer 8

Innan man reser
- Hur har hälsosystemet varit i det landet man reser från? Har man haft vaccinationskampanjer, har man jobbat preventivt för TB
- Hur har sociokulturell kontext påverkat vårdsökande beteende i hemlandet?
- Kanske man inte söker vård eller litar på vården eller litar på staten, varför man kommer söka mindre vård sen i landet man är.

Resandet
- Hur har man rest? Kanske har man flytt tillsammans med många människor på en båt och exponerats för infektioner.
- har man exponerats för andra farliga saker som dehydrering, värme
- Sjukdomar i de länderna man vistats i t.ex. malaria, TB, HIV, luftföroreningar? Man kan ha exponerats för detta.
- Traumatiska händelser som förekommit under resan - påverkar hälsan.

Host community stage
- Tillgången på vård efter resan påverkar här migrantens hälsa. Har man rätt till vård (legal barriers)? Vilket hälsosystem finns? Finns akut vård?
- Hälsosystemets utmaningar - är att träna sjukvårdens personal inom värdlandet på vad det kan innebära för häslan hos en migrant, språkbarriärer, att migranten kanske inte litar på vården pga tidigare erfarenheter. Man behöver också tänka på kontexten av vilket land man kommit ifrån - t.ex. litar man på staten?
- Migranter jobbar oftare med mer riskfyllda yrken, har sämre skydd från sina arbeten i form av arbetsföräkrningar, och t.ex. information om risker på arbeter är inte anpassade t.ex. brandskydd
- har mer mentala hälsoproblem - t.ex. pga diskreminering, osäkerhet att inte veta om man får stanna kvar i landet - migranter har sämre utfall på psykisk hälsa, lägre livskvalitet, mer rapporterar mer kroppsliga besvär. .

Return stage
- Kanske fått mindre hälsosam livsstil –> mindre hälsa
- Kan ha ådragit sig infektioner, vanligare hos cirulära migranter
- Ökad risk för cardiovaskulär sjukdom har setts
- Man kanske blivit utsatt i värdlandet för diskeminering - påverkar psykisk och fysisk hälsa
- Återvända tilll ett land med hälsosystem som inte fungerar - risk för ens egen hälsa då
- Positivt - tar med sig nya färdigheter från sitt land och bidrar med pengar som man tjänat i värdlandet.