Mitralisstenos

Question 1

vad är det? vanligt?

Answer 1

Vad är det?
En förträngning kring mitralisklaffen försvårar flödet från vänsterförmak till vänster kammare.

Vanligt?
Mitralisstenos är ovanligt i Sverige - Tack vare att reumatisk feber är ovanligt

Question 2

orsaker

3

Answer 2

Reumatisk feber - Vanligaste orsaken i världen. Orsakar sammanväxningar mellan klaffarna vilket försvårar flödet

Mitralisförkalkning - Vanligaste orsaken i Sverige. Ospecifik förkalkning av mitralklaffen.

Kongenital mitralisstenos - Vanligare hos kvinnor, mycket ovanlig åkomma

Question 3

patofysligi

vad händer och vad ger de för fel?

Answer 3

Vad händer?
Vid mitralisstenos försvåras flödet från vänster förmak till vänster kammare è trycket i vänster förmak ökar och leder med tiden till dilatation av vänster förmak och backflöde till lungorna.

Vad ger detta för problem?

• Förmaksdilatationen leder till ökad risk för förmaksflimmer
• Backflödet kan i sin tur orsaka lungödem och dyspné
• Backflödet ökar även trycket i lungkretsloppet och pulmonell hypertension. Högerhjärtat arbetar då mot ett ökat motstånd och med tiden kan mitralisstenosen på det viset leda till högersvikt.

Question 4

symtom

Answer 4

• Dysne
• Blåsljud med opining snabb och diastolisk
• Arytmier
• Bröstsmärta
• Rödcyanotiska kinder (mitralisroser)
• Emobili pga flimmer
• Ascites/ödem pga. högersvikt
• EKG som visar förmakshypertrofi med P-våg.

Question 5

Diagnostik

Answer 5

• Ta Hb och prp-BNP för hjärtsvikten
• EKG med P-våg
• Lungröntgen för ödem
• UKG för bild av klaffen
• Angiografi vid misstänkt bakomliggande ischemisk sjukdom

Auskultation med ett diastoliskt klickljud (opeining snap) klassiskt för mitralisstenos när främre klaffen snabbt pressas ner mot kammaren pga högt arteriellt fyllnadstryck).

Question 6

behandling för problemet

Answer 6

Vid måttlig/uttalad stenos

Då gör man en sk. perkutan transvenös mitralis valvulotomi (PTMV) – vilket är att en sigelballongkatt sätts in transseptalt och en ballongvidning sker. è ger en större yta på klaffhålen (de fribrotiska sjunkter). Går via venerna från femorlais till cava

• Tyvärr så måste man gör om det om några år. Desto fler man gör desto farliga (mitralisinsufficiens)

Byta klaff

Man ger en mekanisk mitralisklaff (som måste ha t.ex. waran livet ut). Detta görs efter 2–4 PTMV.

Question 7

vad finns att säga om behadnling vid

Endokarditprofylax

Förmaksflimmer

Symptomlindring

Answer 7

Endokarditprofylax

Förebyggande mot infektion. T.ex. antibiotika mot endokardit infektion

Förmaksflimmer

Behandlas med antikoagulation – vilket hindra prop, β-blockare eller kalciumhämmare som reglerar hjärtfrekvensen.

Symptomlindring

Kan fås av betablockad, som genom frekvensreduktion underlättar fyllnaden över den förträngda klaffen och med diuretika, som minskar trycket i vänster förmak och lungkretslopp

Question 8

när operar man?

Answer 8

Operation av klaffen är aktuell vid symtom och uttalad mitralisstenos eller vid pulmonell hypertension.

Question 9

Vad finns att säga om profylax innan tandläkaren?

för vem ger man? ger man till en person som inte har operat t.ex. aorta men har stenos?

Answer 9

Riktlinjerna för vilka patientkategorier och ingrepp som inkluderats har varierat men i huvudsak gällt förebyggande antibiotika vid munhåleingrepp till patienter med avvikande klaffanatomi, predisponerande klaffskada eller inopererat främmande material i hjärtat.

För vem ger man?
Rutinmässig antibiotikaprofylax för att förebygga infektiös endokardit i samband med odontologiska ingrepp rekommenderas inte till någon patientkategori.

Efter individuell bedömning av ansvarig läkare kan dock antibiotikaprofylax för att förebygga endokardit övervägas till patienter med hög risk för endokardit – så som:

Hjärtklaffprotes eller främmande material använt för klaffreparation

Tidigare endokardit

Cyanotiska hjärtvitier som inte reparerats eller med kvarstående klaffläckage eller shunt postoperativt.

Så en patient med icke-oparad AS behöver t.ex. inte någon profylax.