Beskriv två olika bakomliggande mekanismer till kronisk anemi vid kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar, och ange vad som är den dominerande orsaken.
Blödning medför järnbristanemi
Inflammation medför järnbristanemi.
Vid kronisk anemi associerad med IBD, kraftig melena, och sjunkande Hb, vilka faktorer avgör om patienten behöver blodtransfusion?
Instabila vitalparametrar med påverkad cirkulation
Kraftig blödning och snabbt sjunkande Hb
Antikoagulantiabehandling
Patient med ischemisk hjärtsjukdom behöver högre Hb för att undvika kardiell ischemi
Patientens egna åsikter och önskemål.
Utifrån Hb 108 g/L, MCV 76 fL och MCH 24 pg (med ljusrött blod i avföringen), vad kan man sammanfattningsvis säga om blodbilden?
Kronisk mikrocytär anemi (vilket kan tala för långsam blödning från GI-kanalen och järnbrist).
Vid nytillkommen uttalad anemi (Hb 79), misstänkt hyperkalcemi och dehydrering, ange ordination samt tre högst prioriterade blodprover förutom Hb.
Ordination: Blodtransfusion
Blodprov inför transfusion (blodgrupp/förenlighetsprövning)
S-Calcium
Järnstatus/ferritin (för etiologisk utredning av anemi).
Vid nytillkommen järnbristanemi hos en äldre man som medicinerat med ASA och Ibuprofen, vilken kompletterande utredning bör genomföras i första hand? Motivera.
Esofagogastroduodenoskopi
Motivering: Järnbristanemi måste anses vara orsakad av gastrointestinal blödning tills motsatsen är bevisad.
En 70-årig kvinna söker för dyspné vid ansträngning, synkopekänsla, röd/svullen tunga (glossit) och misstänkt anemi (B-Hb 77 g/L). Välj ett relevant blodprov och en undersökning (som utförs på vårdcentralen) för att direkt komma vidare med diagnostik. Motivera ditt svar.
Relevant blodprov: B-Hb
Relevant undersökning: EKG
Motivering (för B-Hb): Anemin (Hb 77 g/L) behöver bekräftas som orsak till symtomen
Motivering (för EKG): Patientens ärftlighet och symtom (dyspné, synkopekänsla) gör att hjärtproblematik (ex. hjärtsvikt/klaffel) måste uteslutas.
En patient har grav anemi (Hb 77 g/L) och glossit. Vilka fyra frågor är viktigast att komplettera anamnesen med för utredningen?
Alkoholvanor
Matvanor
Ändrade avföringsvanor
Viktförändring
Hereditet
Blödningsproblem.
En 70-årig kvinna utreds för anemi (Hb 77 g/L) och glossit. Vilka sex inledande prover beställer man, förutom blodstatus (Hb, LPK, TPK) samt SR och CRP?
S-Ferritin/fS-Järn
B-Retikulocyter
Krea/eGFR
MCV
S-Folat
S-Kobalaminer (B12) (alternativt Homocystein)
Celiakiprover (S-Transglutaminas-ak/S-Endomysium-ak).
Hos en patient med autoimmun hepatit som behandlas med prednisolon och azatioprin, som nu uppvisar trötthet, anemi (Hb 92 g/L), LPK 3,5 x10⁹/L och TPK 172 x10⁹/L, vilka kompletterande blodprover vill du beställa?
Järn, transferrin, ferritin, kobalamin, folat, haptoglobin eller LD, retikulocyter, blodutstryk
Vid anemi (Hb 92 g/L, MCV 83 fL) där blodprover visar lågt järn (5 µmol/L), högt transferrin (3,7 g/L), låg transferrinmättnad (8%) och lågt ferritin (6 µg/L), men normalt folat och kobalamin, vad ter sig som den mest rimliga förklaringen till anemin?
Järnbristanemi förefaller mest troligt
Hur benämns det patologiska fyndet avseende erytrocyterna som illustrerar en påtaglig storleksvariation (när blodutstryk erhålls), och hur kan detta förklara att MCV är inom referensområdet trots järnbrist?
Fyndet benämns anisocytos (alternativt ökad RDW, Red Cell Distribution Width)
Förklaring: En del erytrocyter är små (mikrocytos p.g.a. järnbrist) och andra är stora (makrocytos), vilket medför att medelvolymen (MCV) blir inom referensområdet
Hos en patient med autoimmun hepatit som behandlas med azatioprin och uppvisar anemi och anisocytos, där folat och kobalamin är normala, vilken är den mest sannolika orsaken till makrocytos?
Medicinering med azatioprin
Vid anemi med Hb 92 g/L, MCV 60 fL och Ferritin 9 mikrog/L, vilken sorts anemi har patienten, och nämn 2 orsaker till uppkomsten av denna form av anemi?
Mikrocytär eller järnbristanemi.
Kan vara järnbrist.
Till följd av lågt järnintag/blödning.
Nedsatt järnabsorption.
Thalassemi.
Vilka prov behöver tas (ej patientnära) för att klassificera anemi med avseende på storlek och funktion av benmärgen?
MCV.
Retikulocyter.
Vid mikrocytär anemi och normala retikulocyter, hur klassificeras anemin och vad är den troligaste orsaken?
Mikrocytär anemi orsakad av järnbrist, absolut eller funktionell.
Vid misstänkt järnbristanemi, vilka anamnestiska frågor måste ställas utöver kost, läkemedel och menstruation?
Fråga om tarmblödning och viktnedgång.
Fråga om avföringsvanor.
Vilken utredning ska göras direkt på vårdcentralen vid misstänkt järnbristanemi?
Palpation per rectum.
Rektoskopi.
En patient med Crohns sjukdom (tarminflammation) har lågt Hb och lågt P-Järn. Vilka labprov hade varit avvikande och hur hade de varit avvikande om de varit typiska för järnbrist (t.ex. vid kronisk gastrointestinal blödning)?
B-MCV är i regel lågt.
P-Ferritin är lågt.
P-Transferrin är högt.
En patient med Crohns sjukdom har sannolik järnbrist (lågt Hb, lågt P-Järn) men provsvaren är inte typiska för järnbrist (MCV normalt, Ferritin normalt/högt, Transferrin normalt/lågt). Vad medför troligen att proverna inte är typiska för järnbrist? Motivera.
MCV blir inom referensområdet på grund av makrocytär inverkan från den samtidiga kobalaminbristen.
Ferritin och transferrin påverkas av inflammation; järnbrist ger lågt ferritin och högt transferrin, men akut eller kronisk inflammation har motsatt effekt på nivåerna.
Normocytär anemi (MCV 80-100)
Normala reticulocyter
Ökad plasmavolym:
- Graviditet
- Överhydrering
Normocytär anemi (MCV 80-100)
höga reticulocyter
Akut blödning
Hemolys
Normocytär anemi (MCV 80-100)
låga reticulocyter
Njurinsufficiens
Benmärgspåverkan
När ges blodtransfusion
Vid uttalad anemi (ca <60-65 g/l)
Mikrocytär anemi (MCV <80)
låga retikulocyter
Järnbristanemi
Sekundäranemi
