Vid en trafikolycka där en man träffats i underbensnivå och slungats upp mot vindrutan, vilken kroppsdel ska prioriteras vid immobiliseringen? Motivera.
Halsrygg med halskrage.
Risk för försämrat läge av eventuell instabil halsryggskada, vilket kan få ödesdigra konsekvenser.
Vid ankomst till akutrummet med en multitraumatiserad patient (på grund av trafikolycka), vilka ytterligare moment bör ingå i den primära undersökningen (utöver luftväg med halsryggsimmobilisering)?
Ventilation (Breathing).
Cirkulation med blödningskontroll (Circulation).
Neurologisk funktion (Disability).
Exponering (Exposure).
Vid en trauma-patient (trafikolycka) med blekhet, klart medvetande (RLS1), smärtor i arm/underben, ömhet i buk, syrgasmättnad 95%, puls 90/minut och blodtryck palpatoriskt 90 mmHg, hur tolkas den kliniska bilden?
Uppenbar risk för utveckling av cirkulatorisk chock.
I väntan på att bakjourer anländer till en trauma-patient med risk för cirkulatorisk chock, vilka åtgärder bör vidtas? Motivera.
Tillförsäkra dig om tillgång till venös(a) infart(er) (annars central venkateter).
Ge isoton vätska initialt, t.ex. RingerAcetat (då skadorna kan ha givit upphov till betydande blödningar och intravenös vätsketillförsel är motiverat).
BAS-test inklusive Hb bör tas.
Syrgastillförsel.
Vid bedömning av buken på trauma-DT efter en trafikolycka, vilka frågeställningar har man?
Blod i buken?.
Fri gas?.
Parenkymskada mjälte/lever/njurar?.
Bäckenfraktur?.
Efter tibiafraktur och märgspikning känner patienten svåra smärtor i hela underbenet. P-Kreatinin är lätt förhöjt (125 μmol/L) och P-Myoglobin är kraftigt förhöjt (15000 μg/L). Hur tolkas den kliniska bilden? Motivera.
Kompartmentsyndrom med rhabdomyolys.
Kraftigt förhöjt myoglobin beror troligen av rhabdomyolys beroende på kompartmentsyndrom i underbenet.
Lätt förhöjt kreatinin kan bero på muskelskador p.g.a. muskelkontusion.
Vid ett elsparkcykel-trauma med en patient som har magsmärtor och svårt att andas (Liam), och en patient med huvud- och läppskada (Ellen), vilket svarsalternativ är mest troligt gällande akuta allvarliga skador? (A. Skallbasfraktur (Ellen), B. Ventilpneumothorax (Liam), C. Intraabdominell blödning (Ellen), D. Ryggfraktur (Liam)).
B
Vilket påstående är mest rätt gällande handläggning av sårskador på huvudet efter trauma?
Sår på huvudet innebär ofta ett mer allvarligt skalltrauma
Förklara kort vad som ses på CT-bilder efter trubbigt våld mot buken, där Bild A visar fri gas och Bild B visar ett subkapsulärt leverhematom, samt vilken intraabdominell skada du misstänker.
Bild A (Fri gas): (Duodenal) perforation misstänks.
Bild B (Leverhematom): Subkapsulärt leverhematom ses
Vid betydande trauma (bilolycka), är syrgas indicerat? I så fall, på vilket sätt, hur många liter och med vilket flöde?
Syrgas är indicerat.
Ges på mask.
Flöde: 10–15 liter/min.
Vad kan ett breddökat mediastinum på lungröntgen (gjord bedside, liggande) betyda i samband med trauma? Ge förslag på ett livshotande tillstånd kopplat till trauma och den vanligaste generella differentialdiagnosen. Hur går man vidare?
Ett breddökat mediastinum på lungröntgen i liggande är en dålig undersökning för patologi i mediastinum.
Livshotande tillstånd kopplat till trauma: Aortadissektion eller pneumomediastinum på grund av trachealruptur.
Vanligaste generella orsaken: Intrathorakal struma.
Vidare handläggning: Trauma-CT.
Bör commotiokontroller tas på en patient som genomgått trauma-CT som inte visat några intrakraniella skador? Motivera, och nämn en relevant blodkontroll som kan vara av värde om patienten har ett subkapsulärt leverhematom (Grad I).
Commotiokontroller är överflödiga.
Motivering: Trauma-CT har ej visat några intrakraniella skador.
En Hb-kontroll kan vara av värde för att se att patienten inte blöder ytterligare.
En medvetslös cyklist har slagit huvudet i en sten, ambulans är larmad och platsen är säker: Vad är din nästa åtgärd?
Kontrollera fri luftväg under manuell rörelserestriktion av halsryggen.
En traumapatient med misstänkt skalltrauma har snarkande andningsljud trots manuell rörelserestriktion av halsryggen: Vad blir din åtgärd?
Inspektion av munhålan.
Utför jaw-thrust eller chin-lift (hak-lyft).
En medvetslös traumapatient har misstänkt skalltrauma. Ambulanspersonal har näskantarell och svalgtub: Kan dessa hjälpmedel användas i den aktuella situationen? Motivera.
Näskantarell används ej vid tecken på skallbasfraktur för att undvika skada på hjärnan.
Svalgtub används ej vid vakna patienter för att undvika framkallandet av kräkning.
Efter att ha etablerat fri luftväg hos en traumapatient: Vad är nästa steg i akut-bedömningen (ABCDE) och vilka två parametrar är viktigast?
Nästa steg är B som breathing.
Andningsfrekvens.
Saturation.
En traumapatient har andningsfrekvens 8/minut och saturation 87%: Vilka åtgärder behöver göras med tanke på dessa värden?
Stödventilation medels mask och blåsa samt syrgas.
Efter att ha åtgärdat andning och saturation (B-bedömningen) hos en traumapatient: Ange fyra ytterligare undersökningar som behöver göras under B.
Inspektion av bröstkorgen.
Auskultation av bröstkorgen.
Perkussion av bröstkorgen.
Palpation av bröstkorgen.
Vid fortsatt bedömning (C-cirkulation) av en traumapatient där blåmärke och krepitationer över revben hittas: Vilka två parametrar kan ambulanspersonalen vara behjälplig med, och vilka två undersökningar ska göras i din fortsatta bedömning?
Puls och blodtryck (även kapillär återfyllnad).
Bedömning av bäckenstabilitet.
Bedömning av långa rörben.
När cirkulationen bedöms stabil hos en traumapatient: Vad är nästa steg i bedömningen (ABCDE) och vad ingår under detta?
Nästa steg är D-bedömning (Disability).
Pupiller.
Medvetandegrad.
En traumapatient har pupillstatus (höger pupill större, långsammare reaktion på ljus) och GCS 7/RLS 5: Vilka två radiologiska undersökningar är indicerade och motivera varför?
CT skalle.
Röntgen pulm/CT thorax.
CT visar färskt epiduralhematom med medellinjeförskjutning och stor högersidig pneumothorax med subkutant emfysem hos en traumapatient: Vilka två interventioner behöver göras?
Avlastning av ökat intrakraniellt tryck.
Thoraxdrän.
En traumapatient har epiduralhematom med medellinjeförskjutning och väntar på neurokirurg: Nämn två läkemedelsterapier som kan påbörjas för att optimera prognosen för det intrakraniella hematomet, och beskriv verkningsmekanismen.
Osmotisk terapi (Mannitol / hyperton natriumklorid).
Verkningsmekanism: Minskar intrakraniell volym genom att dra intracellulär vätska extracellulärt.
Antifibrinolytisk terapi (Tranexamsyra).
Verkningsmekanism: Minskar fibrinolysen och därmed blödningen.
En patient inkommer efter trubbigt buktrauma med smärta i vänster flanke, hematom runt revbensbågen, puls 110/min, BT 100/70 mmHg, och tecken på chockutveckling (blek, yr). Vilken diagnos är mest sannolik i nuläget?
Mjältskada.
