Redovisa och exemplifiera minst två tankefällor respektive minst två prestationsbaserade beteenden som antas vidmakthålla perfektionism.
Tankefälla 1: Svart-vitt tänkande. Exempel tänka att man antingen är lyckad eller misslyckad. Patienten tänker exempelvis att om man får alla rätt på tentan är man lyckad, får man något fel är man helt misslyckad. Man ser inte prestation på ett kontinuum..
Tankefälla 2: Allt eller inget-tänkande. Ex kan en patient tänka att det inte finns något mittemellan, snarare måste man ge allting så fort man ska prestera, gör man inte det är det samma som att inte ha gjort något alls. Antingen är man alltså allt eller inget! Ex om man ska hålla en middag till några kompisar så går man all-in, man planerar middagen i flera veckor, lägger massa energi på att lära sig de svåraste receptet, hitta de finaste råvarorna osv.
Tankefälla 3: Dubbelmoral (det som gäller för dig gäller inte för andra) “Det är okej att andra gör fel men jag får inte göra några misstag”
Prestationsbaderat beteende 1: Prokrastinering - som tillhör perfektionistisk oro, där man snarare skjuter upp på uppgifter då man är så rädd för att misslyckas att man hellre struntar i att ens försöka, för då blivr fallet mindre. Det är ex enklare att skylla på att man inte pluggat alls till tentan, för om man failar beror inte det på att man är osmart - för man har ju bara inte pluggat!
Prestationsbaderat beteende 2: Kontraproduktiva beteenden - kan höra ihop med perfektionistisk strävan, som att kontroll-läsa ett mail/inlämingsuppgift flertalet gånger för att man inte ska ha gjort ett stavfel. Det blir kontraproduktivt då man så gärna vill prestera på topp att man lägger ned alldeles för mycket tid på ett mail, tid där man egentligen skulle kunnat komma igång med andra arbetsuppgifter.
Redovisa ett behandlingsupplägg för klinisk perfektionism där du ger minst två konkreta exempel på möjliga interventioner. Exemplen ska vara tydligt riktade mot perfektionism. (5p)
En behandling mot perfektionism kan förslagsvis utgå ifrån A. Rozenthals bok “Bättre än perfekt”. Behandlingen har följande upplägg:
Motivation: detta är det första steget i behandlingen. Här utforskas patientens nuvarande situation samt dennes olika antaganden om perfektionism och dess fördelar. Terapeuten öppnar upp kring kopplingen mellan stress och prestation och påvisar för pat hur en lagom nivå av stress ger optimal prestation, medan för mycket stress faktiskt bidrar till motsatsen. Patienten får även lista för- och nackdelar med förändring av perfektioniska tankar och beteenden för att öka motivation till behandling och förändring.
Konceptualisering: här konceptualiseras patientes problematik utifrån Shafrans modell för perfektionism. I denna utgår man ifrån att ett egenvärde baserat till största del på prestationer ger en hög samt inflexibel standard gällande en persons prestation i flera avseenden. Skulle personen lyckas att uppnå den höga standarden resulterar detta dock i en omvärdering av standarden i stil med “de märkte inte alla fel jag gjorde, jag måste göra bättre nästa gång!”. Således vidmakthålls uppfattningen om att ens egenvärde är baserat på ens prestation. Skulle personen å andra sidan inte uppnå den höga standarden leder detta till självkritik och känsla av skam och misslyckande. Den inflexibla standarden kan också göra att en person undviker prestationsinriktade aktiviteter helt och hållet av rädsla för att misslyckas. I båda fallen bidrar skamen till att egenvärdet baserat på prestation vidmakthålls. I modellen finns även olika perfektionistiska tankar och beteenden inkluderade, så som att tänka att “jag får inte göra fel!” respektive att exempelvis kontrollera uppgifter orimligt många gånger för att säkerställa att man inte gjort fel. Allt detta bidrar således till att problemet vidmakthålls. Modellen anpassas efter patientens situation.
Registrering: sker samtidigt som konceptualiseringen för att hitta perfektionistiska tankemönster och beteenden som kan föras in i konceptualiseringen, och så småningom utforskas och utmanas. Patienten får registrera sina tankar och beteenden i olika situationer i vardagen som sedan kan föras in i modellen och ligga till grund för nästa steg i behandlingen. Utmana tankarna: nästa steg är att utmana de perfektionistiska tankarna och tankemönstren som patienten registrerat. En metod är att låta patienten öva på att se saker på ett kontinuum, tex att misslyckas vs att lyckas. Kanske är det inte alltid antingen-eller utan det går att placera sig någonstans däremellan. Pat kan också få utföra olika undersökningar, exempelvis i enkätform, i syfte att se vad omgivningen faktiskt tycker om olika områden som pat har en stark uppfattning om, tex dennes prestation. På så sätt öppnar patienten upp för ett mer flexibelt och mindre svart-vitt-tänkande.
Agera annorlunda: i nästa steg får pat utföra beteendeexperiment i syfte att utmana sina perfektionistiska beteenden och antaganden. Om pat tex anser att hen måste kolla igenom ett mail 20 gånger innan det skickas får pat öva på att kanske göra det endast 2 gånger. Därefter registrerar pat vad som hände. Sannolikt är att den katatrof som pat anade skulle inträffa faktiskt inte gjorde det. På så vis får hen ny information som är mer förankrad i verkligheten, och kan se att de olika perfektionistiska beteendena kanske är överflödiga.
Vidga livsområdena: personer med perfektionism har i regel ett egenvärde som på ett oproportionerligt sätt baseras på prestation och att uppnå en hög standard i allt hen gör. Här vill man försöka få patienten att öka andelen av de andra viktiga livsområdenas, tex familj och vänners, påverkan på självkänslan. Ett bra sätt är att låta patienten göra ett tårtdiagram där det framgår hur mycket ens egenvärde och självkänsla som baseras på just prestation inom ett visst område, tex skola eller jobb. Det kan då bli tydligt för pat att andra viktiga livsområden behöver få större plats, varpå patienten kan ta steg mot att göra just detta.
Självvalidering: här får pat öva på att tala med sig själv med en snällare röst, samt öva på att känna för sig själv i exempelvis svåra situationer. Istället för att exempelvis säga till sig själv inför en tenta: “nu måste du klara den här tentan, annars är du helt misslyckad!”, kan pat få öva på ett snällare och mer validerande uttryck i stil med: “det är förståeligt att jag är nervös inför den här tentan, men jag tror att jag kommer klara den. Gör jag inte det innebär det inte att jag är värdelös utan endast att jag får försöka igen.” På så vis kan pat utveckla en mer vänligt inställd, förstående och konstruktiv dialog med sig själv. Vidmakthållande: slutligen görs en vidmakthållandeplan för hur pat ska bibehålla sina färdigheter och förhindra att hen återfaller i perfektionistiska tankar och beteenden.
Definiera klinisk perfektionism och redogör för hur detta tillstånd skiljer sig från en hälsosam strävan efter prestation. Beskriv tre centrala komponenter vid behandling av klinisk perfektionism. (4 poäng)
Klinisk perfektionism är kopplad med att en person ställer ständigt för höga krav på sig själv som kan vara svåra för de flesta eller till och med oouppnåeliga. Perfektionismen också är präglas av stora krav av sig själv.En hälsosam strävan för en bra resultat och för en framgångrik liv innehåller inte så höga krav alltid eller personen kan göra ansträgningar för att uppnå målet men de målen är inte så mycket kopplade till ens självkänsla eller känsla av sig själv.Personer som ses som perfektionistiska ör väldigt självupptagna och de är ofta självkritiska till sig själv deras “inre prat” är inte så snällt. En kan man tänak så här “Skärp dig du dum “,sådana påstånde kan finnas hos en perfektionsist även om han är det bästa i klassrumet och även har det bästa betyg i hela skolan.Perfektionisterna är övertygande att alla ska hitta deras fel och bara i tanken av detta blir de nervösa och olyckliga Egenvärde är kopplas med höga uppnåda krav,med prestation och med resultater inom olika området i ens person liv.När perfektionisten nå de på en framgångsrik sätt då han brukar omrvärderar krav,situation eller målet med tanken att “det var inte så svårtsom som han tänkte” eller inte så svåra för de flesta(något som är är en falsk övertygelse) eller när perfektionisten inte uppnår målen då blir han mycket kritiskt till sig själv ,prestera ännu mer till nästan gång eller helt och hålet undiviker (Om det är inte perfekti då vill jag inte vara med, typ tanken).Om jag är inte det bästa i klassen då är jag en förlora.Prestations ångest och besluts ångest är också vanliga hos perfektionster och prokrastinering kan också finnas i på bilden.Personen skjuter upp saker för framtiden tills det bli det perfekta situation En häslosam striving (strävan) är något bra att ha en men perfektionsimen är mer kopplad till perfektionistiska concerns (bekymmer) tillsammans med strävan när båda de två är höga då pratar vi om perfektionsmen.En perfektionisten kan ses också som en person som är alldrig nöjd. Med en perfektionisten vi kan jobba med tankefällor ,sådant som allt eller inget ,personalisering ,etikettetinrg osv Perfektionister brukar tänka oflexibelt och kan inte ta häsnyn till livets kontinuum så att utmana tankarna är en bra KBT intervention. En annan teknik kan vara” paj delar” då perfektionisten kan vara lite mer medevten om, att genom att vara perfekt förlorar han andra delar i livet som är också viktiga och hans liv är faktiskt i obalans.Då genom medvetenehet kan kanske perfektionisten börja utmana hans antaganden. Dessutom finns tekniken som beteende experiment ,perfektionisten ska börja göra fel ,även små och sedan se om de andra sa något eller märkte något eller inte .Felstavar eller säga fel ord kan vara bra också att minska beteende som dubbel eller trippel koll. t.ex “Prova kolla bara en gågn din uppgift eller din mejl och sedan skicka vidare.”(kontigens kontroll) Till och med finns också fördelar och nackdelar listan för att utforska ambivalensen till en beteende förändring hos sådana patienter på enkelt språk :”Vad förlorar du med att vara perfektionist” och “Vad vinner du från perfektionismen”Är det värt det eller vill du ändra på detta”? En hälsosam strävan till något stort ch viktigt har stor diskrepans med perfektionismen.En riktig perfektionist kan inte känna sig nöjd med något och detta kan vara en problem för sig som behövs terapin men också kan var en bakomliggande faktorn som vidmakthåller andra problematiken (t.ex perfektionismen och ätstörningar).
